
”Sverige ses som ett föregångsland”
Säkerhetsläget gör att den svenska räddningstjänsten, och hela det civila försvaret, behöver höja sin förmåga. Men även om det är en bit kvar finns det mycket att vara stolt över.
Det menar Peter Arnevall, ny chef på avdelningen för räddningstjänst på Myndigheten för civilt försvar.
– Många länder är avundsjuka på Sverige.
Peter Arnevall kommer närmast från rollen som förbundsdirektör och räddningschef på Storstockholms brandförsvar. Han tillträdde sitt nya jobb den 17 augusti. Tjänsten är speciell genom att han är den enda chefen på myndigheten förutom generaldirektören och överdirektören som utses direkt av regeringen. Det är ett tecken på vikten regeringen lägger på uppdraget, som handlar om att förstärka arbetet inom sektorn räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen.
Han har haft några intensiva första veckor på nya jobbet, när Tjugofyra7 når honom. Alla vill träffa den nya chefen.
– Jag har fått ett varmt mottagande och känner mig väldigt välkommen.
När telefonintervjun görs har han just landat på Arlanda efter att ha deltagit World fire congress i London, med deltagare från hela världen.
Från en låg nivå bygger Sverige just nu förmåga i en takt som imponerar internationellt. Det fick Peter Arnevall handfasta bevis på under kongressen.
– De ser oss som ett föregångsland.
Framför allt är det den ”whole of society approach” som Sverige använder som väcker intresse.
– Vi har ett decentraliserat civilt försvar som bygger från den enskildes förmåga och uppåt. Det är ett stort intresse från andra länder hur vi bygger och kunskapsstödjer det systemet.
Vilka frågor blir viktigast att jobba med i din roll?
– Det viktigaste blir nog att bidra till att systemet hänger ihop hela vägen ut i kapillärerna. Att bidra till att tydliggöra roller och ansvar.
Det finns inga delar av det svenska samhället som är fullt rustade ännu. Det ska vi vara ärliga med att säga. Å andra sidan är vi på väg åt helt rätt håll.
Finns det ett behov av det?
– Ja till viss del. Dels beroende på att vi är i en uppbyggnadsfas. Saker och ting byggs ”as we speak” och det behöver utredas hur det ska göras. Men det finns kanske också missuppfattningar, man kanske inte har förstått varandra hela vägen och varandras olika förutsättningar i olika avseenden. Det är inte fullt synk hela vägen.
Hur väl rustad är räddningstjänsten i dag sett till omvärldsläget?
– Det finns inga delar av det svenska samhället som är fullt rustade ännu. Det ska vi vara ärliga med att säga. Å andra sidan är vi på väg åt helt rätt håll.
– Det kommer att krävas mycket arbete under ganska lång tid för att återta alla förmågor och vara precis där vi vill vara, det vill säga i linje med regeringens ambitioner.
Peter Arnevall, i grunden utbildad brandingenjör vid Lunds tekniska högskola, har jobbat närmare 20 år inom den kommunala räddningstjänsten.
– Jag har stor förståelse för förutsättningarna som kommunerna och regionerna har. Det gör att jag kan bidra med att försöka få med kommuner och regioner i arbetet. Det är mycket som ska lösas av dem, från skola, vård och omsorg till räddningstjänst. Mycket av det civila försvaret ligger på kommuner och regioner. Att jag kan bidra med min kunskap om dem i arbetet tror jag är viktigt.
En av de viktigaste faktorerna för att stärka motståndskraften i samhället är något som redan finns på plats – den mentala förberedelsen.
– Den kanske viktigaste faktorn är mindsetet, förståelsen för problembilden och att våga prata om den. Och det gör vi väldigt bra här i Sverige.
Den skärpta mentala förberedelsen gör att räddningstjänsten är mer på tårna vid riktigt allvarliga händelser, menar han.
– Den kommunala räddningstjänsten har gjort en resa kopplat till terrorattacker och pågående dödligt våld. För tio år sedan såg man kanske inte det som en del av uppdraget. Nu ser man det som en fullt naturlig del av uppdraget.
Terror har Peter Arnevall själv erfarenhet av. När terror-
attentatet på Drottninggatan i Stockholm hände 2017 var han enhetschef och ledde arbetet med att koordinera räddningsinsatserna och hantera situationen ur ett systemledningsperspektiv.
– Räddningstjänsterna har gång på gång visat att man hanterar de väldigt svåra situationerna på ett bra sätt. Det beror mycket på den mentala förberedelsen.
Civilplikten som har införts är viktig för förmågehöjningen inom räddningstjänsten, menar han.
– Den står för den numerära dubbleringen som krävs i höjd beredskap. I vardagen sätts nivån av kommunerna. Myndigheten för civilt försvar kan synliggöra yrket, öka attraktiviteten, jobba med utbildningar. SMO (utbildning i skydd mot olyckor) är precis omgjord och sjösätts faktiskt just i dagarna.
Myndigheten har en viktig roll att säkerställa eftertraktade och relevanta utbildningar, säger Peter Arnevall.
Känner du dig optimistisk inför framtiden?
– Ja i grunden är jag optimist. Räddningstjänsten har gjort en otrolig förflyttning sedan de stora skogsbränderna 2014 och 2018. Uppenbarligen går det att inom loppet av fem-sex år göra den förflyttningen. Jag tycker jag ser samma signaler när den kommunala räddningstjänsten håller på att återta förmåga för räddningstjänst under höjd beredskap. Och i det ser jag den positiva utvecklingen i hela beredskapssystemet där Myndigheten för civilt försvar har en viktig roll i att tillsammans bygga Sveriges förmåga.