
”Inte så förberedda som myndigheter och politiker hoppas på”
Intresset för krisberedskap är ljummet.
Det konstateras i den nya boken ”Varken rädda eller beredda: femtio röster om den svenska krisberedskapen”.
– Vi hoppas att boken bidrar till ett större intresse för de här frågorna och en bredare kunskap i samhället, säger författaren Greta Svensson.
Boken handlar om hur människor upplever politikernas och medias återkommande budskap om risk för allvarliga kriser och krig.
– Vi ville se hur påverkade vanliga människor blir av det nya omvärldsläget och de skrämmande budskapen. Är man orolig eller lever man på som vanligt? säger Greta Svensson.
Hon är beteendeveterare och före detta kommunikationschef på Räddningsverket, med flera katastrofinsatser utomlands i bagaget. Tillsammans med psykologen, författaren och föreläsaren Lars Einar Engström har hon djupintervjuat 30 ”vanliga människor” i olika åldrar och med olika bakgrunder, samt 20 experter, sakkunniga och journalister.
– De flesta av intervjupersonerna ur allmänheten har bra koll på omvärlden och tycker att läget är bedrövligt, men nästan ingen är orolig på riktigt för egen del eller har skaffat sig information om kriser eller krig på egen hand. Människor är inte så förberedda som politiker och myndigheter hoppas på.
Få har lagrat vatten, tagit ut kontanter för nödsituationer, känner till totalförsvarsplikten eller vad de ska göra om larmet går.
”Vi är närmast imponerade av att man kan gå så oberörd genom bruset av återkommande budskap om risker för kris och krig”, skriver författarna.
Samtliga intervjupersoner hade däremot läst, eller åtminstone bläddrat i, broschyren Om krisen eller kriget kommer. Reaktionerna på broschyren var mestadels positiva och majoriteten berättade att de har mat hemma så det räcker i en dryg vecka.
– Däremot har vi noterat att det skiljer sig mellan de yngre och äldre intervjupersonerna. De äldre har ofta en mer långsiktig planering när det gäller inköp och förvaring av livsmedel.
I boken görs också en genomgång av alla sju upplagor av broschyren utifrån hur Sverige har förändrats under de 80 år som gått sedan första upplagan.
En av de experter som intervjuas i boken är Svante Werger, särskild rådgivare på Myndigheten för civilt försvar och expert i en statlig utredning om stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret. Hans bild är att vi har blivit bättre på krishantering i Sverige men säger att det efterfrågas mer styrning och tydligare ramar.
Författarna kommer med flera konkreta förslag för att öka människors motståndskraft. Bland annat efterlyser de regelbunden information från samhället, likt under pandemin, om vad som görs på beredskapsområdet, hur det går och vad var och en förväntas göra.
– Vi är medvetna om att sådan information skulle kunna skapa onödig oro, men vi anser att fördelarna uppväger nackdelarna. Generellt brukar det vara en brist på information som skapar osäkerhet.
– Befolkningens resiliens är helt avgörande för hur Sverige ska klara att fungera i svåra situationer. Det måste ju inte vara krig utan kan även vara ett långvarigt, massivt strömavbrott som på Iberiska halvön 2025.
Vad hoppas du att politiker och Myndigheten för civilt försvar tar med sig?
– De behöver inse att det är förödande med en kortsiktig politik när det gäller samhällets resiliens, inte minst kopplat till klimatet. Det finns krav på att nya bostadsrättsföreningar har 50-åriga underhållsplaner, det borde gälla för samhället som helhet. Plus att det behöver ställas mycket tydligare krav och även tvingande lagstiftning på leverantörer av livsviktig infrastruktur.
Författarduon har tidigare gett ut boken ”Darrar jag, så darrar demokratin: kvinnliga åklagare genom hot och vardag” (2023).
