Stärk din krisberedskap – börja odla!

ODLA I KRIS, DEL 1

Många har numera ett litet beredskapslager hemma, men vad händer egentligen vid en längre kris när maten tar slut?

I dag saknas statliga matlager, men genom att odla lite grann själva kan vi hålla ut betydligt längre.

I denna serie tipsar vi om hur du kommer igång både i trädgård och på balkong.

Pandemi, krig, klimatkatastrofer och en ekonomi i svaj, de senaste åren har vi sett att kriser kan komma oväntat – det finns med andra ord goda skäl att ha en beredskapsplan.

Att ha utsäde hemma är klokt, men lika viktigt är att kunna lite om odling och ha en jord redo, det tar nämligen tid att skapa bra odlingsjord.

Skapa egen jord och gödning
Under en kris kan köpjord och gödsel bli svåra att få tag på, som tur är finns det alternativ. Täckodling är en effektiv metod som sparar pengar, vatten och gynnar mångfalden.

Enkelt går den ut på att samla ihop så mycket gräsklipp, löv och växtrens som möjligt och regelbundet lägga materialet i tjocka lager direkt på land eller i krukor. När det bryts ner blir det med tiden en jord som grönsaker älskar.

Om det råder brist på köpgödsel kan du gödsla med guldvatten (1 del urin + 9 delar vatten) eller nässelvatten, det har i stort samma komposition som köpt näring.

Odling vid klimatförändring
Torkor, skyfall och insektsdöd. Klimatförändringarna påverkar på många sätt. I en täckodling sparar du omkring 70 procent vatten då avdunstningen från den täckta jordytan minskar, dessutom skyddas nyttigt jordliv och näringsämnen från att sköljas bort vid häftiga regn – det gör metoden effektiv även vid kraftiga väderomslag.

Att välja växter
Vid beredskapsodling är det inte värt att ödsla tid på svårflirtade växter, välj istället lättodlade grödor, sådant du verkligen äter och som ger mycket kolhydrat eller protein, till exempel potatis, jordärtskockor, ärtor och bönor. Plantera gärna också fleråriga växter, som bärbuskar, fruktträd och kryddor, de ger föda utan någon egentlig arbetsinsats.

Vintermat
Planera för vinterhalvåret och dra ut på skörden så mycket du kan. En del grönsaker kan sås sent på sommaren för höstskörd eller mitt i vintern för tidig vårskörd. Satsa även på lagringsbara grönsaker, som vissa sorters potatis och äpplen. Under vintern kan du även odla mycket inomhus – så länge du har el och växtlampa.

Men hjälper det då verkligen att odla i kris? Ja! Exempelvis stod hemmaträdgårdarna i New York under andra världskriget för hela 40 procent av matproduktionen.

Så tveka inte att sätta spaden i jorden – det är ju dessutom roligt att odla!

Beredskapsträdgårdarnas historia

Tanken på att odla i kris är inte ny. Under båda världskrigen stod så kallade beredskapsträdgårdar eller victory gardens för en betydande del av livsmedelsförsörjningen i bland annat USA och England. Även i Sverige var hemmaodlingen viktig och under första världskriget plöjdes parker, som Vasaparken i centrala Stockholm, upp för bland annat potatisodling. Motton som ”Odla i vår – ni slipper svälta i höst!” och ”Alla sätta potatis – utom de tråkiga!” användes för att få upp motivationen.

Odla och ät: Klassisk jordärtskocksoppa med stekta kantareller

Den lättodlade delikata jordärtskockan är en riktig överlevnadsgrönsak som kan skördas under lång tid – från sen höst till april. Dessutom sprider den sig villigt år efter år.

1. Skala och koka jordärtskockorna mjuka.
(Släng gärna vattnet efter halva kokningen och häll på nytt, då försvinner en stor del av inulinet som annars kan ge magknip.)
2. Mixa de kokta kockorna med lite vatten och en skvätt grädde eller havregrädde, smaka av med salt, peppar och eventuellt lite gräslök eller pressad vitlök.
3. Toppa gärna soppan med smörstekta kantareller, eller frästa jordärtskal som saltats lätt.

Liselotte-Roll.jpg
Liselotte Roll

Journalisten som helst gräver i matjorden