Farliga ämnen allt vanligare i krigföringen

När den fullskaliga invasionen startade fick räddningstjänsten i Ukraina väldigt snabbt bygga upp både sök-, räddnings- och ammunitionsröjningsförmågan.
Pär Nordstrand upplever att farliga ämnen (CBRN) hamnade lite på efterkälken.
– Men undan för undan såg de hur problemen med kemikalieutsläpp och liknande växte.

Orsakerna kan vara både angrepp mot industriella anläggningar och användning av CBRN-vapen. Exempel på det sistnämnda är utarmat uran i missiler, och drönare där flaskor med kemikalier tejpats fast med syftet att smutsa ner marken och försvåra röjningsarbetet.

På grund av luckor på området sökte man hjälp hos Myndigheten för civilt försvar, som i ett treårigt projekt stöttar med både kunskap och materiel.
En handlingsplan i tre delar togs fram. Del ett, som är klar, är en standardprocedur som ger den lokala räddningstjänsten stöd i hur man kan jobba säkrare och effektivare på skadeplatsen.

Det kan handla om hur gasdetektorer används, val av skyddsutrustning eller hur man med enkla medel begränsar utsläpp. Fokus ligger på livräddning och initiala, skadebegränsande åtgärder innan specialresurser kommer på plats.
– Det är den största grejen vi har åstadkommit. Det låter kanske inte så coolt att vi har tagit fram ett dokument, men det blir väldigt styrande och påverkar hela landets räddningstjänst.

Pär Nordstrand, Myndigheten för civilt försvar.

För att kunna genomföra de nya procedurerna krävs materiel, något det är stor brist på inom CBRN-området i Ukraina, framförallt på lokal nivå. Del två av handlingsplanen handlar om detta.

Innan året är slut kommer Myndigheten för civilt försvar ha levererat multigasdetektorer till nästan alla brandstationer i Ukraina. Detektorerna kan känna av om det är en explosiv miljö, om det är syrefattigt eller finns andra farliga kemikalier i luften.
Även enklare saker som skyddsdräkter, skyddshandskar och gummistövlar har skänkts till åtta av de 25 oblasterna (regionerna).
– Det gör att brandmännen som är först på plats kan jobba betydligt säkrare för att rädda liv.

Just nu håller Myndigheten för civilt försvar dessutom på att upphandla kemcontainrar som ska levereras till våren. Förebilden är förstärkningsresurserna inom CBRN som finns på fem platser i Sverige.
– Ambitionen är att det ska bli minst två containrar med materiel till de nationella CBRN-enheterna i Ukraina, som ska kunna stötta när de lokala eller regionala resurserna inte räcker till. De kommer vara anpassade efter ukrainska förutsättningar och innehålla ännu fler prylar än de svenska.

Projektets tredje del är utbildning. Pär Nordstrand berättar att det finns många exempel på hur materiel donerats men inte använts eftersom Ukraina saknat förmågan att använda dem operativt.
För att undvika ett liknande scenario har han och kollegorna utbildat 24 instruktörer i taktiskt arbete vid kemolyckor.
– De ska i sin tur utbilda befälen på samtliga brandstationer i åtta oblaster. Dessutom har vi kört en utbildning i hur man kalibrerar och underhåller gasdetektorerna, vilket är ganska avancerat.

Nu under hösten tas det också fram ett utbildningspaket för kemcontainrarna. Det kommer innehålla både tekniska delar – hur man kopplar ihop system, vilka knappar man trycker på – och taktisk tillämpning vid till exempel en transportolycka eller en olycka på en kemindustri.
– Ukrainarna är duktiga på indikering och sanering, men för de skadeavhjälpande åtgärderna däremellan saknas både utrustning och kunskap. Och eftersom vi i Sverige är duktiga på det, känns det bra att kunna hjälpa till.

När det gäller lärdomar som Sverige kan dra från Ukraina lyfter Pär Nordstrand fram ukrainarnas förmåga att snabbt ställa om. Det händer hela tiden nya saker man inte är van vid, vilket gör att räddningstjänsten behöver hitta nya sätt att jobba på.

– Som ett exempel började ryssarna skjuta systematiskt mot livsmedelslager av olika slag för en tid sedan, tänk Icas eller Coops centrallager – stora kylanläggningar där det läckte ut ammoniak och andra farliga ämnen. Då uppstod plötsligt CBRN-händelser på platser som man inte hade föreställt sig och strategierna behövde ändras. Vid en vanlig kemolycka läcker det ofta bara på ett ställe – efter en explosion kan det läcka på mer än 20 ställen. Så det är viktigt med en förändringsbenägenhet i organisationen.

Medvetet användande av kemikalier i krig är förbjudet enligt FN:s konvention om kemvapenförbud. Räddningstjänsten har därför behov av att kunna ta prover, skicka till labb och registrera för krigsbrott.
– Det är en aspekt man kanske inte tänker på här, men som är viktig att ha med sig.