Luftvärn kan användas för skydd av civila verksamheter

Försvarsberedningen, som består av representanter för samtliga riksdagspartier, levererade ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” till regeringen i somras.

Beredningen slår fast att omvärldsläget och Natomed-
lemskapet kräver att det militära försvarets förmåga, beredskap och uthållighet ökar avsevärt.

De beslutade ekonomiska ramarna för försvaret kommer inte att räcka, är bedömningen. ”Försvarsmakten bedömer att resursbehovet för en hög uppfyllnad av Natos förmågemål klart överskrider målnivån om 3,5 procent av BNP” står det i rapporten.

När det gäller det civila försvaret skriver beredningen att förmågan successivt har stärkts sedan 2015, då totalförsvarsplaneringen återupptogs. ”Återuppbyggnaden inleddes emellertid från en låg nivå och det dröjde till efter 2020 innan finansiella medel tillfördes i någon påtaglig omfattning.”

Inom flera områden har det civila försvaret stärkts, inte minst ekonomiskt. Det återstår dock mycket arbete, konstaterar beredningen. Uppbyggnaden är ännu inte tillräcklig för att möta de krav som ställs utifrån det säkerhetspolitiska läget.

Beredningen lyfter bland annat vikten av att kunna skydda och reparera skadade eller utslagna samhällsviktiga verksamheter, och man nämner att det svenska luftförsvaret kan komma att behöva användas för att skydda civil verksamhet mot angrepp.

”I den fortsatta utvecklingen av Försvarsmaktens luftförsvarsförmåga, inklusive luftvärn, behöver hänsyn tas även till behovet av skydd av vissa särskilt viktiga civila objekt. I en krigssituation kommer ansvariga aktörer i totalförsvaret att behöva prioritera vilka civila och militära objekt som kan skyddas i ett givet läge.”

Det kommer dock vara omöjligt att skydda all samhällsviktig verksamhet.
”Det är därför av stor betydelse att förmågan att reparera och återställa funktionaliteten i skadad och utslagen kritisk infrastruktur skyndsamt stärks och utvecklas.”

När det gäller samordning av resurserna skriver beredningen att när resurserna till civilt försvar ökar måste samordning och överblick av finansieringen säkerställas.

Försvarsberedningen betonar att fler beredskapsmyndigheter bör få i uppdrag att ta fram dimensionerande målbilder anpassade för respektive verksamhet.

”Därigenom får regeringen också bättre förutsättningar till styrning mot den beslutade ambitionsnivån för förmågan inom det civila försvaret.”
När det gäller ledningsstruktur och organisation menar beredningen att den beredskapsstruktur för det civila försvaret och samhällets krisberedskap som infördes 2022 innebär att grunden för att bygga en högre förmåga till del är på plats, men att den behöver fortsätta att utvecklas.

”Försvarsberedningen betonar vikten av att det finns en tydlig ledningsstruktur för det civila försvaret och att samspelet mellan det geografiska områdesansvaret och beredskapsmyndigheter på central nivå är tydligt. Utpekade myndigheter behöver förstärkta mandat för att kunna säkerställa samordning och prioritering inom olika samhällsområden och ledningsnivåer med geografiskt ansvar.”

Dessutom behöver arbetet med att säkerställa en robust bemanning i beredskapssektorn fortsätta. Här menar beredningen att man ska se totalförsvaret som en helhet, där de tillgängliga personalresurserna fördelas på ett rationellt sätt och behoven inom olika delar av totalförsvaret vägs mot varandra.

I och med att civilplikten har återinförts och att allt fler personer krigsplaceras med anställningsavtal, uppdragsavtal eller avtal om frivillig tjänstgöring i totalförsvaret som grund ökar behovet av att tydliggöra vad som gäller vid intressekonflikter när två aktörer vill ha samma individ i sin organisation.

Försvarsberedningen ser ett behov av att en särskild beredskapssektor eller funktion för arbetskraftsförsörjning inrättas.