Reportage

Tillsammans - för ökad trygghet

En mängd myndigheter med uppgift att skydda och rädda liv samlas under samma tak. Certus – Trygghetens hus – är ett totalgrepp för trygghet och säkerhet i Jämtland. Satsningen saknar motsvarighet i Sverige.

ÖSTERSUND
Morgonmöte på jobbet. Dagsläget betas av. Alla blir uppdaterade på situationen i stort. Någon sitter trångt till och behöver hjälp, någon annan kan bistå med resurser.

Så ser det ut på många arbetsplatser.

I Jämtland bänkar sig polis, räddningstjänst, ambulans och SOS-Alarm för morgonmöte. Från årsskiftet gör de det tillsammans. Många ögon med olika referenspunkter skannar gemensamt av situationen i länet.

Behovet av samarbete och samverkan i vardagen pratar många om, I Jämtland har det blivit verklighet. Certus är 18 000 kvadratmeter med personal som ska skydda och rädda länets invånare.

Det nyckelord som cheferna nämner är gemensam lägesbild, att alla har samma uppfattning om vad som sker .

– Den kommer tydligt att öka krishanteringsförmågan, säger länspolismästare Stephen Jerand.

– Men för att lyckas måste vi bryta våra myndighetskulturer och bygga Certuskulturen. Det gäller att vi chefer är starka i den frågan, säger Gunilla Ågren, platschef på SOS-Alarm.

Bakgrunden till det som nu växer upp några minuters gångväg från Östersunds centrum börjar tolv år tillbaka i tiden i Kälarne, Bräcke kommun. Ett tåg lastat med en rad farliga kemiska ämnen spårade ur, 1 000 personer evakuerades.
Stephen Jerand var då polisinsatschef. Morgan Olsson, förbundschef i Norra Jämtlands räddningstjänstförbund, var räddningschef i Bräcke.

Polis och räddningstjänst byggde först sina egna staber, men flyttade snart ihop eftersom de inte såg något skäl till att inte göra det.

– Vi märkte hur mycket gemensamt vi hade. Sedan dess har vi pratat om detta, säger Morgan Olsson.

Många faktorer har påverkat viljan att bygga Certus. Försvarsbeslutet 2004 tömde Östersund på militärer, lokaler blev lediga. Samtidigt var polisens larmcentral hotad, Rikspolisstyrelsen ville skära ner till bara sex centraler i landet och jämtarna skulle få sin i Umeå. SOS-centralen är landets minsta och ansågs hotad.

Nu står Morgan Olsson i det som för fem år sedan var stridsvagnsgarage. Det ska bland annat bli vagnhall. 4 januari flyttar räddningstjänsten in och representanter har konstaterat att man går från gärdsgårdsserien till elitserien.

Räddningstjänsten får ett inre befäl, digital utalarmering, ny sambandsutrustning, visualieringssystem som kan användas ut till deltidsstationerna.

Räddningstjänsten har sin enda heltidsstyrka i Östersund, men det är ingen centraliserad organisation. När förbundet sannolikt utökas till att täcka sex kommuner kommer man att ha 25 deltidsstationer och 16 brandvärn.

Hjärtat i Certus är samlokaliseringen av larm- och ledningslokaler.
I mitten finns stabstorget med två rum. Det lilla rummet är försett med ståbord.

Det är här blåsljusmyndigheterna och SOS Alarm ska träffas klockan åtta varje morgon för att få gemensam lägesbild.

– Här finns det aktuella läget. Alltid. Har polisen sina resurser på någon speciell plats under dagen? Är någon väg avstängd? Sån information har vi direkt på morgonen, säger Morgan Olsson.

Det större rummet är avsett att använda i samband med olyckor och kriser. I anslutning till stabslokalerna finns mindre rum där kraftbolag, Vägverket och andra tänkbara intressenter kan ha arbetsrum i samband med större händelser. Länsstyrelsen och kommunledningar kan kopplas upp på bild mot stabsrummen.

Räddningstjänstens ledningsrum där inre befälet jobbar, larmcentralen hos SOS och polisens larm- och kommunikationscentral (LKC) finns i direkt anslutning till stabsrummen.

Väggen mellan SOS och polisen är byggd för att kunna rivas, och det vill Gunilla Ågren göra.

– Varför skulle vi inte kunna dirigera polis lika gärna som vi dirigerar räddningstjänst och ambulans? frågar hon retoriskt.

Lagstiftningen är ett hinder. SOS-Alarms personal har tystnadsplikt gentemot den som ringer upp, polisens personal har skyldighet att anmäla brott om sådan information ges. Men varken Ågren eller polisen ser lagstiftningen som ett slutgiltigt hinder.

– Vi hoppas bli ett pilotprojekt och få riva sekretessen. Det krävs lagändring om vi ska leva så fullt ut, men det är dithän vi vill, säger Gunilla Ågren.

Det de flesta tycks överens om är att det är de enkla mötena i vardagen som kommer att skapa ett naturligt samarbete över myndighetsgränserna. De gemensamma morgonrutinerna kommer att korta startsträckan när något händer. Alla myndigheter har förvisso sin egen borg i Certus-huset. Men lunch- och fikarum, träningslokaler med mera är gemensamma.

Morgan Olsson konstaterar att man aldrig övar tillsammans med polisen, men att diskussioner om gemensam utbildning nu startat.

– Jag hoppas vi ska samverka mer och att det blir så naturligt att vi kan slippa debitering myndigheter emellan, säger han.

Jonas Åsenstam, chef för verksamhetsstöd hos polisen, tilltalas också av det dagliga umgänget:

– Känner vi varandra i vardagen skapar det underhandskontakter. Då får man information utan att behöva kalla till möten. Och inte minst skapar det förståelse för varandra såväl i vardag som i kris.

Jämtlands län är stort till ytan och glest befolkat. Hjälpen kan ibland vara långt borta, oavsett om det är ambulans, räddningstjänst eller polis som behövs. Samarbete kan därför bli mer än att hjälpa varandra på plats, det kan innebära att man gör varandras jobb.

Morgan Olsson hoppade därför till när Lars Ekberg, MSB, under Glesbygdskonferensen i Östersund presenterade utvärderingen av lagen om skydd mot olyckor och att man där förespråkar test av trygghetsstyrkor i glesbygd.

– Om lagstiftningen tillåter är det jätteintressant. Vill man ha försöksprojekt räcker jag upp handen direkt. Länspolismästaren är på samma linje, säger Olsson.

Länsstyrelsen kommer inte att ha någon fast verksamhet i Certus-huset, men är samordnande och drivande i genomförandet. Projektledare för Certus är Jan Eriksson, till vardags säkerhetschef i Krokoms kommun.

– Den här typen av myndigheter ska samverka och för ett glesbygdslän tror jag satsningen är absolut nödvändig. Om modellen kommer att fungera tror jag det blir efterföljare.

En fråga som dyker upp är förstås om satsningen även är ekonomiskt fördelaktig.

– Certus har inte kommit till för att spara pengar. Men i en framtid kommer det säkert att finnas gemensamma städavtal med mera och om tio år tror jag hyresgästerna börjat spara pengar, säger Jan Eriksson.

 

MSB med från början i satsningen

MSB har varit med från början i bygget av Certus, bidragit med förslag och rådgivning.

– Vi har varit med och byggt många räddningscentraler genom åren. Det handlar om att få den rätt placerad i lokalerna och ju fler organisationer som är inblandade desto svårare blir det. Integration med polis är nytt för oss. Men den vilja och anda som funnits har varit bra och dessutom har länsstyrelsen varit mycket aktiv, säger Lars Berg, MSB.

Förutom räddningscentralen har MSB även deltagit i arbetet med förstärkta försörjningssystem, exempelvis reservaggregat som vid strömavbrott klarar att hålla igång polisen, räddningstjänsten, SOS och delar av landstinget. MSB har även stött räddningstjänsten i uppbyggnad av beslut- och ledningsstödssystem där det gemensamma visualiseringssystemet ingår.

Certus har genom MSB fått statligt bidrag på drygt 14 miljoner kronor. Det täcker halva investeringskostnaden för räddningscentral, reservkraft, antenntorn för sambandsbehov samt skydd- och säkerhetsnivåer.  

Certus – Trygghetens hus

  • En rad myndigheter och organisationer samlokaliseras med syfte att stärka säkerhets- och trygghetsarbetet i Jämtland.
  • Polisen, SOS-Alarm, räddningstjänst, ambulans, sjukvårdsrådgivning, vårdcentral (eventuellt med ”lättakut”), folktandvård, åklagarmyndigheten och tullen kommer att finnas i Certus när det är fullt utbyggt.
  • De flesta organisationerna har hela Jämtlands län som arbetsområde, undantaget är räddningstjänsten där Åre och Härjedalens kommuner har egna organisationer.
  • Polisen är initiativtagare till ”Trygghetens hus” och var först på plats när man flyttade in i maj. I dag finns även Åklagarmyndigheten och SOS-Alarm i huset. Räddningstjänst och ambulans flyttar in i januari.
  • Det är nedlagda Arméns tekniska skola som byggs om. Totalt handlar det om 18 000 kvadratmeter. Polisen, som är största arbetsgivare med drygt 200 anställda, har lite drygt halva ytan.
  • I Jämtlands län bor 127 000 människor, 1,5 av landets befolkning. Länet täcker tolv procent av Sveriges yta.