Inlärningsproblem vanliga efter trauman

I 35 år har Kjerstin Almqvist, senior professor i psykologi vid Karlstads universitet, forskat kring våldsutsatta barn – dels hur de reagerar och påverkas vid krissituationer och dels hur man kan hjälpa dem.

När det gäller förskolebarn, som inte själva har förmågan att bedöma farlighetsgraden i en händelse, är de vuxnas reaktioner avgörande för hur de hanterar situationen både under händelsen och efteråt.
– Om den vuxna behåller fattningen, visar och säger att ”det kommer ordna sig, jag tar hand om dig”, så talar mycket för att mindre barn som drabbas av en enstaka farlig händelse inte kommer att påverkas negativt på längre sikt.

På lågstadiet och mellanstadiet påverkas barnen mer av sin egen bedömning och de andra barnens reaktioner. Men med en trygg vuxen som vet vad man ska göra, så kommer merparten av barnen ändå att lyssna på den vuxna i en situation som aktiverar rädsla, visar forskningen.

Mer bekymmersamt blir det med barn över tolv år, då de är än mindre benägna att lyssna på den vuxna och i stället ännu mer på kamraterna som finns runt omkring, inklusive i mobilen.
– Det gör att barnen blir mer autonoma i sina handlingar och bedömningar av fara. Tonåringar skyddas inte på samma sätt av en vuxens närvaro och omsorg som de yngsta gör.

Kjerstin Almqvist säger att traumatiska minnen av den här typen kan förebyggas om man distraherar sig, till exempel med att spela spel eller lyssna på musik.

Hon understryker också vikten av att följa upp de drabbade.
– Efter cirka tre till sex månader är det lämpligt att göra en kartläggning och se vilka som är i behov av en mer professionell insats. Vi vet att traumabehandling fungerar väldigt väl.

De flesta som utsätts för skrämmande och farliga händelser återhämtar sig med stöd av familj och vänner, men de som blivit traumatiserade får bland annat stora inlärningsproblem.

Efter terrordådet på Utöya har det kommit mycket ny kunskap kring hur de funktioner i hjärnan som är centrala för inlärning påverkas efter en traumareaktion: arbetsminnet påverkas mycket negativt och ett högt stresstillstånd aktiveras, vilket gör att kognitiv förmåga som uppmärksamhet och fokus försämras.
– Även de som tidigare varit högpresterande förlorade i snitt mellan ett och två skolår efter händelsen på Utöya på grund av inlärningssvårigheter. Det tror jag inte riktigt vi har nått ut till skolan med. Efter stora trauman krävs en särskilt anpassad undervisning med betydligt lägre krav, det är något man behöver tänka på i Örebro nu.

För att underlätta för personer som upplevt traumatiska händelser bör man enligt Kjerstin Almqvist ställa raka och öppna frågor.
– Barn behöver vuxna att prata med för att inte fastna i känslor av skuld och skam. Den vanligaste situationen jag mött är att föräldrarna tror att barnen glömt eftersom de inte pratar om det. Hela föreställningskonceptet om att man inte vill väcka björnar eller riva upp sår är ett falskt skydd som vuxna har hittat på för att skydda sig själva. Det enda som händer då är att barnen lämnas utan hjälp.