”Jag får vara med och skapa historia på ett hörn”

Klockan var fyra på morgonen den 7 november i fjol. Flyglarmet väckte Johan Arvling som så många gånger förr och han valde att ta skydd i trapphuset, med fem tjocka väggar mellan honom och yttermiljön.

– Hela byggnaden skakade och svajade när den träffades. Det var rök överallt, alla sprinklers gick på och efter själva explosionen hörde man hur fyra våningars skrot rasade ner på utsidan av fasaden och drog med sig glas, aircondition, rör … Det lät som ett godståg skrapade sig ner genom hela byggnaden, berättar han.

Därefter började alla grannar springa ut i trapphuset i sina kalsonger och morgonrockar. Johan Arvling beskriver målande hur det var folk överallt; hundar, katter, barn som skrek – totalt kaos.

Nere på entréplanet höll byggnadens säkerhetsvakter på att slussa ut människor.
– Framför mig sprang två grabbar. Precis när de kom ut såg vi hur stora klossar skrot föll från 33:e våningen och landade precis bredvid killarna. De tittade upp och såg att det kom ännu mer. Det var ett rent under att de klarade sig, att alla i huset gjorde det.

Han visar dramatiska bilder och filmer där eld och rök väller från toppen av höghuset, medan gatan är täckt av bråte, glas och blåljusfordon.

Strax efter att drönaren träffat lägenhetsbyggnaden.

Redan samma eftermiddag kunde hyresgästerna återvända hem. Johans lägenhet hade klarat sig helt utan skador men två våningar ovanför var alla fönster urblåsta.
Någon tanke på att flytta därifrån har han inte haft.
– Jag känner mig ganska trygg. Rent statistiskt bör det väl inte hända samma byggnad igen. Om jag flyttar har ryssen vunnit och det fullkomligt vägrar jag, säger han med eftertryck.

Att leva i kontexter som nog hade avskräckt många andra är inget nytt för Johan Arvling.
Hans uppväxt bestod visserligen av ett ”traditionellt, svenskt Ikea-liv” men knappast i traditionella miljöer.
I stället låg familjen Arvlings hem i Algeriets öken eller Vietnams djungel, där pappan drev eget företag som jobbade för finansiella organ som Sida och Världsbanken.

I vuxen ålder har Johan framförallt bott i Laos och Thailand, men också i minst en handfull andra länder världen över, där han jobbat för FN och drivit eget inom bland annat bistånd.
Han har dessutom varit gift med en av Thailands mest kända filmstjärnor.

Till Ukraina kom han för två år sedan för att, för MSB:s räkning, jobba som senior rådgivare på FN:s utvecklingsprogram UNDP, den största FN-aktören i Ukraina.
Ena halvan av tjänsten är unik då det är den första internationella posteringen inne i hjärtat av Ukrainas regeringsbyggnad. Det handlar om teknisk rådgivning kring bistånds- effektivisering till regeringen, via regeringskansliet.
– Byggnaden är anpassad för kärnvapenkrig, så där sitter jag helst om det smäller!

För att bekämpa korruptionen i landet har president Zelenskyj tvingats avskeda flera högt uppsatta tjänstemän. I höstas genomfördes också en omfattande regeringsombildning, vilket ledde till att sju ministrar avgick och en presidentrådgivare avskedades. Den nuvarande regeringen består därför av nya, unga ministrar mellan 35 och 45 år.

Johan Arvling beskriver dem som hungriga, dedikerade och hårt arbetande, med massiva arbetsvolymer som de behöver stöd och hjälp att hantera.
– De har inte tid att sitta och debattera till höger och vänster, beslut måste fattas. Från regeringens sida ska kriget vinnas och resurserna ska på ett eller annat sätt gå till det.

Ukraina har sedan den fullskaliga invasionen mottagit tiotals miljarder dollar årligen i militärt, humanitärt och ekonomiskt bistånd från ett brett spektrum av partners. Det gäller att det finns digitala system som hanterar och rapporterar alla pengar som kommer in.
Johans uppgift är att hjälpa till att skapa grunder för bland annat digitala lösningar som ska underlätta regeringens beslutsfattande samt leda till ökad samordning mellan nationella och internationella aktörer. Hit hör exempelvis en strategi för att standardisera hanteringen av biståndsinformation.

Han har också hjälpt till att ta fram tio prioriteringsområden med tillhörande arbetsgrupper, till exempel humanitär minröjning, för att få effektivare dialoger mellan regeringen och internationella biståndsparter.
– I stället för möten där regeringen lägger fram listor på grejer som de vill att givarna ska skänka, ville vi ha diskussionsforum och kunna skapa tillit, planera, ta beslut och driva projekt tillsammans. Den arkitekturen är vi ganska stolta över.

Den senaste tidens osäkerhet kring USA:s stöd har fått Ukraina att anpassa sin strategi.
Efter president Trumps order om en granskning av USA:s utländska biståndsprogram har cirka 120 biståndsprojekt dragits in i Ukraina och över 1 200 nationella konsultavtal avslutats, vilket motsvarar ungefär sex miljarder dollar i fryst finansiering. Detta påverkar 30 procent av det icke-militära stödet till Ukraina.

– Situationen har redan lett till att Ukraina aktivt ökar sitt engagemang med europeiska partners, Japan, Korea och privata investerare för att kompensera för eventuella förluster, säger Johan och tillägger att de kommande månaderna blir avgörande för hur USA:s stöd utvecklas och att nyckelordet kommer vara flexibilitet.

Förutom att vinna kriget har Ukrainas regering en annan stor prioritering: gå med i EU. Landet räknar med att vara fullvärdig medlem 2035.
Andra halvan av Johan Arvlings tjänst vigs åt detta, då UNDP:s huvuduppgift i dagsläget är att hjälpa till med de olika reformer som EU-medlemskapet kräver. Inte minst har han lett arbetet med att ta fram det dokument som styr UNDP:s prioriteringar i Ukraina.

Under hans två år på plats har organisationen växt från 80 till drygt 450 anställda, med en portfölj på cirka 350 miljoner dollar. En annan av Johans uppgifter internt är att se till att de inte lider alldeles för mycket av växtvärken – att det finns arbetsmetoder och policys på plats och så vidare.

Johan Arvling på sitt kontor på FN-organet UNDP, där han är senior rådgivare.

Nyligen förlängde han sitt kontrakt med ytterligare ett år eftersom han är övertygad om att 2025 blir ett strategiskt viktigt år för Ukrainas framtid.
– Det kommer att ske någon form av deal. Men hur den kommer att se ut, vem som går därifrån med vad är väldigt oklart i dagsläget.

På frågan vad som driver honom funderar han en stund. Sedan säger han att det egentligen är ganska enkelt – det handlar om att hjälpa andra människor.
– Dessutom är jag stolt över att kunna hjälpa Sverige att dra lärdomar från Ukraina för att stärka det civila försvaret. Jag får samtidigt vara med och skapa historia på ett hörn och stötta ”the underdog”. För mig är det viktigt att man bidrar med det man kan. Om man som jag har kunskap och erfarenhet som är applicerbar i sådana här kontexter, så varför inte?

Och så var det ju det där med filmstjärnelivet.
Johan Arvling träffade sin före detta fru på ett flygplan till Washington och gav henne sitt nummer utan att veta att hon var känd i sitt hemland. På bröllopet hade de 1 600 gäster.
– Plus att några miljoner såg bröllopet live på tv – men ännu fler såg skilsmässan, ha ha.

• Från paparazzis i Thailand till bomber i Ukraina, vilket liv du levt! Och då har vi knappt ens skrapat på ytan.

– Det är definitivt aldrig tråkigt. Men ju äldre jag blir, desto mer svensk känner jag mig. Jag kommer nog se Sverige som hemma ett tag framöver.