Erfarenhet

Fel hantering av sprinkler upptäckt vid brand

Räddningstjänsten i Kristianstad fick vid 22-tiden en kväll i oktober automatiskt brandlarm till ett så kallat LSS-boende (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), beläget på bottenvåningen i ett trevåningars hyreshus.

Schema över installation

Schematisk bild över brandskyddssystemet i den drabbade lägenheten.

 

Larmet gällde rökutveckling i en av lägenheterna i boendet. På grund av att den person som bodde i lägenheten tidigare uppvisat riskbeteende var båda rummen i lägenheten skyddade med en mobil bostadssprinkler, av märke Q-FOG.

Boendet hade bara varit öppet i några månader. I samband med att boendesprinkeln sattes i drift fick en person i personalen en kortare utbildning av installatören. Denna person har sedan utbildat resten av personalen vid boendet.

Däremot utfördes inget fullskaligt test av anläggningen innan den togs i drift.
Brandskyddssystemet, som ursprungligen var konstruerat för att täcka ett rum, bestod av en vattentank om 130 liter, styrenheter, pump, ventiler samt ett sprinklermunstycke.

Men då lägenheten bestod av två rum, sovrum respektive allrum, hade man kompletterat installationen med dubbla detektorer och munstycken.

Pumpen är bara dimensionerad för att förse ett sprinklermustycke i taget, men sannolikheten för att det skulle brinna i båda rummen samtidigt bedömdes som minimal. För att manuellt aktivera/avaktivera ett sprinklermunstycke, fanns två manöverpaneler i form av tryckknappar i korridoren utanför lägenheten.

Deras funktion var tämligen komplicerad med ljud- och ljussignaler av olika slag. För att manuellt aktivera eller avbryta sprinklerfunktionen måste knapparna hållas intryckta kortare eller längre tid.

Till råga på allt visade det sig att en felkoppling vid installationen ledde till att munstycket i allrummet löste ut när detektorn i sovrummet indikerade brand.

Stor förvirring rådde under händelseförloppet och anläggningens inbyggda logg visade efteråt att man har tryckt på manöverpanelerna ett antal gånger, dock utan att detta hade någon effekt, på grund av handhavandefel och felinstallation.

När räddningstjänsten anlände fick de information om var det brann och att den boende fortfarande var kvar i sovrummet. Till råga på allt var dörren blockerad genom att en byrå hade placerats på insidan av sovrumsdörren.

Brandpersonalen forcerade snabbt dörren och fick ut den nödställde som fördes till sjukhus för vård av sina rökskador. Branden, i en hög med kläder, var snart under kontroll.

En detaljerad rapport med händelseförlopp, handhavandeproblem, brister, analyser, kopplingsscheman och förslag till åtgärder kan lämnas av rapportskrivaren.

Artikeln bygger på en rapport av Dan Svensson, Räddningstjänsten Kristianstad.

Erfarenheter

  • Detektorerna D1 och D2 i allrummet respektive i sovrummet var felkopplade och gav omvända besked.
  • Det hade inte gjorts något fullskaligt test av anläggningen innan den togs i bruk.
  • Monteringsanvisningen för installation av en extra detektor med tillhörande sprinklermunstycke var bristfällig.
  • Texten under manöverpanelerna i korridoren var vilseledande.
  • När systemet var aktiverat lyste lampor i båda manöverpanelerna. Det gick inte att se i vilket av rummen som sprinklermunstycket hade löst ut.
  • Ljus- och ljudsignaler från det larmdon som fanns i korridoren dränkte effektivt signalerna från manöverpanelerna.
  • Upprepade tryckningar på knapparna på manöverpanelerna gav förvirrande resultat. Förenklade rutiner och bättre utbildning är nödvändiga.