Dubbelt så många brandmän krävs för höjd beredskap

Rapporten ”Dimensionerande planeringsförutsättningar för kommunal räddningstjänst under höjd beredskap” är MSB:s svar på ett regeringsuppdrag.

Omfattande förstärkningar behövs, i pengar handlar det om närmare 14,5 miljarder. Tas erforderliga beslut kan allt vara på plats om tio år.

– Det är många åtgärder som krävs för att kommunal räddningstjänst ska klara sitt uppdrag under höjd beredskap, säger Henrik Larsson, enhetschef för räddningstjänst vid stora olyckor på MSB.

Det konstateras att antalet brandmän i landet, i dag cirka 16 000, behöver fördubblas.

Ett par tusen ska initialt kunna rekryteras genom att krigsplacera redan utbildad räddningstjänstpersonal som slutat sin anställning. Därefter handlar det om civilpliktiga som efter mönstring och utbildning krigsplaceras i kommunerna.

Men även befintlig räddningstjänstpersonal behöver utbildning.

– De behöver mental förberedelse och förståelse för kriget, något vi lyckligt nog inte har. Men de behöver också kunskap att hantera oexploderad ammunition och minor, utföra sök- och räddning i rasmassor, indikera och sanera stridsgaser. Det blir också ökat behov av akut omhändertagande, säger Henrik Larsson.

Erfarenheter från krig har MSB bland annat hämtat från Ukraina. Och konstaterar att räddningstjänstens förmåga har stor betydelse för befolkningens försvarsvilja.

– Om människor vet att de kan få hjälp när något händer, att de inte är utlämnade; då ökar försvarsviljan.

Förmågan hos personalen har delats in i olika nivåer. Deltidsbrandmäns vidareutbildning måste ske utifrån deras förutsättningar med begränsad utbildningstid, och koncentreras på riskmedvetenhet och krigets speciella miljö.

– De har bara 50 övningstimmar om året. Förstärkt förmåga måste fokusera mot heltidsbrandmän och civilpliktiga. Deltidarna ska göra det de gör i dag, men vara medvetna om riskerna.

Om numerären brandmän fördubblas på tio år, vad krävs sedan för att vidmakthålla nivån med civilpliktiga?

– Kan tänka mig att runt sju procent av de 16 000 behöver ersättas varje år, det är normal omsättning.

Behöver MSB fler skolor för att klara all utbildning?

– Personalvolymerna torde expandera kraftigt i Revinge och Sandö. Men vi behöver också antingen en skola till, eller hyra in oss på lämpliga platser.

Antalet engagerade frivilliga har ökat, behöver de bli ännu fler?

– Det gör de. Framförallt ser vi att vi behöver hundförare och hundar från brukshundsklubben. Det finns också behov av lastbilsförare, signalister, förplägnadspersonal och även frivilliga för enklare uppgifter som att återställa materiel.

En första förutsättning för att svensk räddningstjänsts förmåga höjs de närmaste åren är att kommunerna krigsplacerar sin personal. Det finns annars risk att andra hinner före med krigsplacering, exempelvis om en deltidsbrandman även är aktiv i Hemvärnet.

– Det är första steget. Steg två är att se över insatsplaneringen utifrån höjd beredskap, om prioriterade objekt i ordinarie planering är viktiga även då. Steg tre är att börja med kontinuitetshantering i den omfattning det är möjligt. Se över den basmateriel som behövs för att bedriva verksamheten.

Dubbelt så många brandmän vid höjd beredskap kräver också mer materiel, så väl personlig utrustning som verktyg och fordon. Resurser som staten ska stå för.

– Staten upphandlar och lagerhåller, ser till att det blir likadan utrustning överallt. Men det är inte så att vi får dubbelt så många släckbilar i Sverige. I många fall kommer det vara fyrhjulsdrivna minibussar med motorsprutor.

MSB bedömer att det behövs ett tiotal materieldepåer runt om i landet.

– Vi har räknat på ungefär två per civilområde, där det är stora avstånd kanske fyra mindre.

Utredningstiden var förhållandevis kort, men det är ett omfattande och detaljerat svar som levererats till regeringen.

– Vi har fått mycket hjälp av kommunerna och jag tycker det här är ett av de bättre arbetena vi gjort tillsammans med kommunal räddningstjänst. Det hade inte varit möjligt att få ihop det här om vi inte haft så bra samarbete, säger Henrik Larsson.

För att rekrytera de första civilpliktiga hoppas MSB på regeringsbeslut i år. Beslut om det förslag MSB nu presenterat räknar Henrik Larsson med kommer i försvarspropositionen nästa år.

2 000-3 000 tidigare brandmän som pliktresurs