Reportage

Hjälpens nytta diskuteras

Satsningen i Haiti är ganska stor. Men nu förvarnas om nedskärningar från WFP och insatsens omfattning ifrågasätts.

– Jag är lite tveksam till nyttan och kostnadseffektiviteten, det ska diskuteras, säger Bo Koppfeldt, projektledare på MSB. MSB tog i år över lastbilsflottan med lokalanställd personal på Haiti från Handicap International, Sida gick in och hjälpte WFP med hälften av driftskostnaderna.

Avsikten är ett treårigt projekt som ska resultera i att lokala entreprenörer skolas in att ta över verksamheten.

Men när formerna för det andra året ska regleras snackas det om att WFP tänker minska personalen på Haiti från 450 till 90 personer. De allra flesta av dem är lokalanställda.

Vad det kan innebära för lastbilsflottan är osäkert.

– Jag tror projektet fortsätter, men det kan bli nedskärningar, säger Bo Koppfeldt.

Samtidigt som personalnedskärningar förvarnas har WFP investerat i 27 nya Renault-lastbilar som det är tänkt ska anlända i början av nästa år och ersätta de amerikanska M6-bilarna från 50-60-talet. WFP tänker också bygga om verkstaden i Port-au-Prince.

Bo Koppfeldt konstaterar att lastbilsflottan långt ifrån nyttjas maximalt, en period i somras stod en stor del av flottan stilla.

– Min slutsats är att om vi över längre tid har en nyttjandegrad som ligger på hälften, då bör vi kanske dra ner med 30 procent och stabilisera verksamheten på en annan nivå. Men det återstår att se hur nyttjandet utvecklas.

Han tror dock inte att satsningen kommer att upphöra.
– Om vi pumpar in pengar under ett år och sedan drar därifrån, vad har vi uppnått då?

Däremot är Bo Koppfeldt tveksam till om vissa av de rutter som konvojerna gör är motiverade, det görs transporter till ensliga platser med få boende som ger hjälp till få i förhållande till de resurser som krävs.

– Det här är verksamhet som pågått länge och det har säkert varit riktigt svåra tider tidigare. Men nu är min känsla att det mer är service för att människorna ska kunna bo kvar, inte mat till nödställda. Vi behöver ta reda på det verkliga värdet av insatsen.

I Haiti sägs också att den del människor väljer att bo kvar i flyktingläger istället för att flytta hem eftersom de då får mat. Människor har också setts hämta mat i läger och sedan åka därifrån i egen bil.

– Borgmästaren i en stad rev faktiskt ett flyktingläger eftersom han ansåg att det var hyckleri.

Men det finns också behov av hjälp och Bo Koppfeldt ser det som spännande att få genomföra projektet hela vägen och få lokala krafter att ta över.

– Det blir på så vis en kapacitetsuppbyggnad av det hela.

– Flottan fungerar bra nu jämfört med när vi tog över, vilket vi också får höra från WFP. Det är positivt att vi kan göra skillnad och kanske kan det smitta av sig lokalt. Om vi kan få ett lokalt övertagande är det mycket positivt.

Finns kontakter med lokala aktörer?

– Vi har inga kontakter och ska heller inte peka ut vem det ska vara. Det är WFP som sköter avtalet, vi ska lära upp dem.

Det är möjligt att satsningen i Haiti kan leda till fler liknande uppgifter på andra håll i världen, WFPs globalt ansvarige för lastbilsflottor är intresserad.

– WFP vill utöka den här typen av samarbete. Man pratar då om fler omfattande projekt.

Läs också

Sargat land behöver kurs mot framtiden