Förslag: Rakel i 5G-nät 2028

Frågan om nästa generations kommunikationslösning, kallad Rakel G2, har diskuterats och utretts sedan 2016.

I mars 2021 lämnade MSB och Trafikverket ett förslag till den dåvarande regeringen om hur systemet kan utvecklas. I oktober samma år fick MSB och Trafikverket ett regeringsuppdrag att utifrån förslaget planera och förbereda för en lösning på mer detaljerad nivå.

Då hade MSB redan under sommaren fått i uppdrag att göra flera upphandlingar för att kunna inleda utvecklingen.

Det förslag som nu lämnats till regeringen innebär en hybridlösning.
Statlig och kommersiell infrastruktur kompletterar varandra när det gäller robusthet och tillgänglighet, och med möjlighet för statlig prioritet i kommersiella nät.

– Vi står inför en stor statlig infrastruktursatsning där marknadens innovationskraft avseende utrustning, bredbandstjänster och applikationer anpassat för samhällsviktig och säker kommunikation är avgörande, säger Ronny Harpe, verksamhetschef för säkra kommunikationer på MSB.

Övergången från nuvarande Tetra-system till ett 5G-nät öppnar framförallt möjligheten att använda den säkra kommunikationslösningen till att även skicka bilder, video och data. Det har länge efterfrågats av användarna.

Arbetet med att förstärka den statligt kontrollerade infrastrukturen föreslås starta nästa år och pågå till 2040.

Under två år, 2028-2029, ska övergången från dagens Tetranät till 5G-nätet ske.

Uppbyggnaden av totalförsvaret poängteras i redovisningen; kommunikation och samverkan måste fungera under alla förhållanden och ytterst vid kris eller krig.

I regeringsuppdraget ingick att redovisa två finansieringsalternativ för den stora investeringen. De är:

• Anslagsfinansiering. Utbyggnad och underskott i driften finansieras genom anslag.
• Lånefinansiering. All investering finansieras genom lån, vilket innebär att hela kostnaden inklusive kapitalkostnad för lånen finansieras via användarnas avgifter.

De olika alternativen kan innebära att priserna för grundabonnemang jämfört med 2022 års nivå stiger med 20 procent vid anslagsfinansiering och mer än fördubblas vid beslut om lånefinansiering.

Abonnemangskostnader för data och IoT (sakernas internet) tillkommer.
MSB och Trafikverket förordar av flera skäl anslagsfinansiering, det för användarna billigare alternativet.

Det konstateras att avgiftsnivån kan styra anslutningstakten och användandet av tjänsterna, och man vill inte att avgiften begränsar anslutningen. Samtidigt bör den inte vara på en nivå som riskerar medföra en snedvridning av marknaden.

MSB och Trafikverket är tänkta att ansvara för den nya kommunikationslösningen och föreslås få följande roller:

• MSB blir operatör med helhets- och samordningsansvaret för systemet. Ansvarar även för uppbyggnad och drift av centrala system samt användarstöd.
• Trafikverket ansvarar för byggnation och drift av det dedikerade radioaccessnätet, sajter (anläggningar) och transmission.
• Myndigheterna tillsammans ansvarar för nät-, system- och säkerhetsövervakning.

För att nå nationell täckning krävs tre-fyra gånger fler sajter i Rakel G2 än med dagens Tetrateknik.

Den nya infrastrukturens etablering bedöms ta sju-tio år, med en utbyggnadstakt om cirka 1 000 sajter per år. Fem-tio procent av sajterna är på nya platser där ingen infrastruktur finns i dag.

Den statliga infrastrukturen ska byggas med hög tillgänglighet och robusthet, nya sajter etableras med redundant transmission och reservkraft.

Det konstateras också att med mångfalden och ökad funktionalitet i systemet ökar även informations- och cybersäkerhetshoten genom exponering mot andra nät och eventuellt mot internet, hot som behöver hanteras under systemets totala livslängd.