Reportage

Fyra nya basläger?

Tältlägret har blivit populärt, med en standard inget i omgivningarna är i närheten av. MSB har fått förfrågningar på ytterligare fyra basläger i Sydsudan.

BUNJ, SYDSUDAN
FNs flyktingkommissariat (UNHCR) har kommit med förfrågan om ytterligare fyra basläger för sammanlagt runt 100 anställda i norra delarna av landet.

Dessutom har FNs barnfond (Unicef) kommit med en förfrågan om stöd till sina fältkontor för katastrofhjälp på sex orter.

– Det är en form av basläger, möjligen även med en del prefab eller fasta byggnader. Det är för att klara flyktingströmmarna som väntas öka, säger Andreas Nilsson, projektledare på MSB.

Sida gick in med pengar till en rekstyrka som MSB skickade i slutet av november för att göra en teknisk bedömning om vad som krävs för att bygga lägren.

Finansiering för att bygga lägren finns dock inte i dagsläget.

När MSB i somras började bygga lägret i Bunj var UNHCR som beställare först skeptiskt och förordade baracker.

– Men vi sa att det är skillnad på tält och tält.

När lägret stod färdigt var alla nöjda. FN-personalen har tillgång till rent vatten, det finns duschar, serveras tre mål mat om dagen och lägret har en egen tvättstuga som sköts av lokalanställda och som av Myrat Myradov, ställföreträdande lägerchef, liknats vid en utställningslokal på grund av det stora intresse det rönt.

– Det är inget drömställe, men det känns bra. Tidigare ville ingen vistas här. Nu märker vi att vi gör skillnad i det dagliga livet, det har blivit lättare att leva här, säger Andreas Nilsson.

Men det här kan vara bland de sista baslägren som MSB bygger i dess nuvarande form.
Dåvarande Räddningsverket tog för ett antal år sedan fram modellen för ett självförsörjande basläger som byggde på tältbyggnation.
Lägret i Bunj domineras av tält men ett antal av de anställda bor i baracker av containermodell som fanns på plats när lägret började byggas. När MSB lager med tält tar slut kommer man sannolikt att byta koncept.

– Vi ska för framtiden titta på prefab, vilket ger längre livslängd. Men vad MSB till slut tar fram beror förstås på vad FN vill ha, säger Andreas Nilsson.

Vad är det viktigaste för ett bra läger?

– Att FN-personalen ges förutsättningar att sköta sina jobb, att inte den lediga tiden också blir en påfrestning. Här i Bunj är det positivt att så många från frivilliga organisationer också bor i lägret, det är oftast de som jobbar längst ut i fält under tuffast förhållanden.

Vad kan förbättras?
– En rutin för när vi lämnar över lägret och FN tar över driften själva. Att underhåll fungerar och lägret helt enkelt sköts, är viktigt för både funktion och trivsel.

Ansvaret är också en kostnadsfråga. När MSB i ett tidigare skede diskuterade byggandet av basläger var flera FN-organisationer intresserade, men ingen ville ta ansvar för drift och de kostnader det skulle innebära, när svenska styrkan skulle lämna lägret. Projektet sprack den gången.

Vad kan MSB förändra för framtiden?

– Från MSBs sida behöver vi återuppta utbildningen för lägertekniker, speciellt när vi övergår till prefab.

Andreas Nilsson konstaterar också att logistiken för själva insatsen kan effektiviseras, exempelvis när personal ska skickas i förhållande till anländande av utrustning. Lägrets utseende kan ritas i förväg, bland annat grävarbeten utföras innan utrustning anlänt.

– Men det är i praktiken mycket som spelar in, exempelvis att vi är i händerna på flyg och tull, och det är extremt svårt att få logistiken att klaffa. Vid den här insatsen tog transport av utrustning längre tid en beräknat, vilket gjorde att personalen var på plats i fem dagar utan att kunna göra så mycket.

Relaterat

Ett liv på minimum av resurser

"En läkare dog av malaria"

Erfarenheter ska tas till vara