Reportage

Rakel ett lyft för sjöräddningen

Sjöräddningssällskapet är enda frivilligorganisation som aktivt och fullt ut använder Rakel.

– Driftsäkerheten och täckningen är överlägsen det gamla systemet, säger Klas Johansson, räddningschef på Sjöräddningssällskapet.

Sjöräddningssällskapet är Sveriges äldsta organisation som utför sjöräddning och medverkar i nästan 80 procent av all sjöräddning. De har många olika typer av uppdrag.

– Vi transporterar kommunen ut till öar, hjälper kommunal räddningstjänst vid insatser på isar i kommunalt vattenområde som inte är statlig sjöräddningstjänst. Vi utför ungefär 550 sjöambulanstransporter runt Sveriges kust åt landstingen. Vi transporterar elbolag ut till öar vid extraordinära händelser för att reparera elnätet. Assisterar också ofta polisen vid sök efter försvunnen person, säger Klas Johansson.

Sjöräddningssällskapet var tidigt ute och började testa Rakel redan 2009.

– Efterhand som blåljusmyndigheter började gå över till Rakel tog vi beslut att förse alla sjöräddningsstationer och sjöräddningsbåtar med Rakel.

De flesta frivilligorganisationer anser sig inte ha råd att gå över till Rakel. Licenserna för sällskapets omkring 370 Rakel-terminaler betalas av Sjöfartsverket. De har 15 nationella samverkanstalgrupper som SOS Alarm har i uppdrag att förvalta. När det sker en olycka kopplar SOS Alarm ihop en av Sjöräddningssällskapets talgrupper med aktuell Raps-talgrupp för händelsen. Den stora förändringen mot tidigare är just att man kan kommunicera med kommunal räddningstjänst, polis och ambulans.

– Tidigare kunde bara sjö­räddningscentralen se våra båtars position. Med Rakel kan polisens regionledningscentraler och nationella ledningscentral tillsammans med samtliga SOS Alarms larmcentraler och alla kommunala ledningscentraler som sitter i en Coordcom-miljö, se våra enheter i realtid.

Sjöräddningssällskapet är Sveriges största svävaroperatör och Rakel är en nyckelkomponent.

– Vi har alltid en körsträcka till händelsen och att då, till exempel från Vadstena, kunna följa framkörningen till en insats någonstans i Småland; lyssna och skapa sig en bild av räddningsinsatsen – det ger en helt annan förberedelse när vår personal väl sjösätter och ger sig ut på isen, säger Klas Johansson.

Han ser många fördelar med Rakel. Användarvänligheten, driftsäkerheten och täckningen är överlägsen.

– Och att det är ett nationellt system, att vi har en metodik som är lika över hela landet. Det är mycket bredare och vi kan göra så mycket mer med Rakel än med det gamla systemet.

Det finns saker som kan förbättras. Det finns mycket att önska när det gäller terminalernas storlek och batterikapacitet.

– En ambulansman jobbar kanske max ett dygn och är sedan ledig. Våra användare kanske har jour dygnet runt två veckor i sträck. Bära en Rakel-terminal en dag är inga problem, men dygnet runt i 14 dagar. Du ska se till att den alltid är laddad och den är rätt klumpig om du ska ha med den på ditt ordinarie jobb om du är till exempel lärare, säger Klas Johansson.