Reportage

Snabbt till olycka i egen bil

Är ett räddningsvärn en av de snabbare styrkorna i Sverige till olycksplats?

Hilleshög tillämpar spontan utryckning, har kapat framkörningstiderna rejält och anser att de gör mycket mer nytta.

FÄRINGSÖ
Brandmännen i Hilleshögs räddningsvärn bedömer själva om de ska åka till brandstationen, eller i egen bil direkt till olycksplatsen som förstainsatsperson.

– Eftersom medlemmarna i kåren är bosatta med bra spridning geografiskt är det nästan alltid en-två privatbilar på plats före brandbilen. Och nu har vi märkt att vår idé fungerar i praktiken. Det viktiga är ju att vi bryter händelsemönstret på olycksplatsen, inte om det kommer fem eller tio personer, säger Niclas Renlund.

Han är styrkeledare på heltid i Botkyrka och bor på Färingsö i Ekerö kommun där han en gång började som deltidsbrandman.

Det var då han började fundera över arbetsrutinerna.

– Det hände att man åkte igenom den trafikolycka man larmats till för att åka till stationen och hämta brandbilen. Det kändes konstigt.

Sedan deltiden lagts ner och värnet tappat medlemmar gjordes en nyrekrytering. 2009 klev nio nya medlemmar in och samtidigt förverkligades ett nytt arbetssätt.

– I Södertörn är ett av grundmålen att nå olycksplats åtta minuter efter larm och det tyckte jag även brandvärnet skulle sträva efter.

Räddningsvärnet har elva medlemmar. Två av de nya är Jimmy Eriksson och stationsansvarige Henrik Lindh. När larmet går avgör de själva om de ska åka direkt till olyckan eller till ansluta vid brandstationen.

– I början kände jag mig lite stressad av att åka själv till olycksplatsen. Med tiden har jag insett att det är i det initiala skedet vi kan göra skillnad, säger Henrik Lindh.

– Jag gör mer nytta på olycksplatsen än att åka till stationen och hämta kläderna, säger Jimmy Eriksson.

Arbetssättet har medfört att brandmännen i värnet garderar sina privatfordon med lampor, arbetskläder och pulversläckare.

En lista över ett antal insatser förra året visar att värnet ofta är snabbt på plats. Niclas Renlund räddade en kvinna ur hennes brinnande kök när larmcentralen på grund av oklara uppgifter hade skickat bilar från tre stationer till fel adress.

När brandbilen rullade in i samband med ett hjärtstopp hos passagerare i taxibil hade kåren redan flera privatbilar på plats. Föraren som var i chock fick redan hjälp och adressen hade korrigerats åt ambulansen som var på väg.

– Att vi korrigerar adresser är vanligt, likaså att vi efter framkomst prioriterar ned ett larm, säger Henrik Lindh.

Hilleshög ligger centralt på Färingsö, som är största ön i Ekerö kommun. Färingsö har drygt 8 000 invånare och ansvaret för räddningstjänsten vilar på heltidsstyrkan i Ekerö, cirka 15 kilometer från Hilleshög.

– Som värn finns det ju inga garantier att vi kommer. Men vi dras ofta på larm, säger Henrik Lindh.

Och värnet säljer in sig själv. Inför storhelger kollar man runt hur många som är hemma och kan åka vid larm, det meddelas i förväg till larmcentralen. Ett lobbyarbete för att bli aktiverade.

Det händer att boende på ön förutom samtalet till 112 ringer direkt till någon i kåren när något hänt.

– I det läget har vi befogenhet att skicka ut oss själva på händelsen, säger Henrik Lindh.

På frågan om de har milersättning för användning av privatfordon på larm tittar Jimmy Eriksson lite konstigt på mig.

– Jag är inte intresserad. Ingen här är med för att tjäna pengar. Vi gör det för att hjälpa till i bygden och det känns nästan ärofyllt. Dessutom får vi utbildning och lär oss saker.

Tre av larmen 2010

  • Brand i byggnad

Första brandmannen på väg i privat bil kontaktar räddningscentralen eftersom han tycker att adressen inte stämmer. Han åker dit han tror det är, vilket visar sig rätt. Brandbilar från tre stationer är på väg till fel adress, åtta kilometer därifrån.

Vid framkomst konstateras fullt utvecklad brand i tvåplansvilla. Fri sikt en meter från golvet gör det möjligt att gå in. En kvinna hittas i köket, kraftigt medtagen av röken.

Förstainsatspersonen tar ut kvinnan, går sedan in och släcker med pulversläckare. Branden begränsas till köket.

  • Hjärtstopp

Förstainsatsperson på plats efter cirka fyra minuter. Konstaterar puls men ingen andning på den drabbade kvinnan. Får till slut igång andningen, inväntar ambulans och meddelar räddningscentralen.

  • Brand i byggnad

Förstainsatsperson på plats efter cirka tre minuter, konstaterar mindre brand på altanen. Släcker och meddelar räddningscentralen.

Fakta Räddningsvärn

  • Räddningsvärn är en frivillig styrka som inte har krav på sig att finnas på plats. Vid larm kallas hela kåren, de som har möjlighet åker.
  • Värnet är en extra resurs och finns ofta i glesbygd dit ordinarie styrkor har långa körtider. Det har inte samma kompetens som heltids- och deltidsstyrkorna, personalen får exempelvis inte rökdyka.
  • Brandmännen i värn har ingen beredskap och heller ingen fast ersättning. De har lön för arbetad tid på larm eller övning.