Däcklager totalförstört vid brand

Byggnaden hade byggts om och till i olika omgångar men tyvärr var sektioneringen mellan delarna bristfällig.
För att minska risken för stöld hade dörrar och fönsteröppningar bommats igen. Vissa väggar var också täckta med plåt som dolde bakomliggande fönsteröppningar.

Branden startade av okänd anledning inne i en avdelning (A) för förvaring av gummidäck. När räddningstjänsten anlände hade den redan brutit igenom yttertaket.
Ägare och personal mötte brandbefälet och meddelade att det inte fanns några människor kvar i byggnaden och att där inte förvarades några gasflaskor.

Redan i detta skede bedömdes branden i däcken vara omöjlig att släcka.
Taktiken blev i stället att begränsa spridning genom att med skärsläckare kyla ner de brandgaser som samlats vid väggen mot intilliggande utrymmen (se pilar 1; 2a; 2b och 3).

Alltför sent upptäcktes att en branddörr mellan de stora lagerhallarna A och E stod öppen och att ett igenbyggt fönster i brandmuren mellan A och C1 släppte igenom brandgaser.
Skärsläckarinsatsen hade just påbörjats när det skedde en explosion inne i kontorsdelen C1.

Det är oklart vad som orsakade explosionen men den var tillräckligt kraftig för att krossa fönster och vissa dörrar. All invändig rökdykning avbröts genast.
En senare insats med skärsläckaren med syfte att kyla rökgaser gav till en början gott resultat. Men plötsligt uppstod något tekniskt fel och skärfunktionen upphörde. Orsaken var troligen fel handhavande.

Till råga på allt uppstod problem med vattenförsörjningen. De brandposter som fanns i närheten saknade tryck. Servicetekniker måste kallas till platsen.
Först cirka tre timmar efter larmet var ledningarna trycksatta och brandposterna kunde utnyttjas fullt ut. Under tiden måste allt släckvatten transporteras med fordon. Det innebar vissa avbrott i försörjningen.

Lyckligtvis var vindförhållandena gynnsamma. Dels kunde branden hindras från att sprida sig till några garage i närheten (F och G). Dels hindrades brandgaserna från att driva mot befintliga bostäder.

Artikeln bygger på en rapport av Elisabeth Samuelsson, Uppsala Brandförsvar.

Erfarenheter

Trots att branden var en av de mest omfattande som inträffat i distriktet de senaste åren engagerades bara en insatsledare, två styrkeledare och 13 brandmän i släckningsarbetet. Utredningen ger emellertid inget belägg för att fler resurser hade gett ett bättre resultat.