Allvarliga konsekvenser vid bränder i litiumjonbatterier
Publicerad: 19 jun 2025 klockan 06:15
Av: Mattias Sjöström
I september 2024 brann ett stort upplag av litiumjonbatterier i Trollhättan. Liknande bränder har ökat i Sverige de senaste åren, ofta med allvarliga konsekvenser.
Det finns därför ett tydligt behov av ett nationellt forum för samverkan mellan myndigheter och andra aktörer för att förebygga och hantera bränder kopplade till litiumjonbatterier under hela deras livscykel.
En tidig morgon i september larmades räddningstjänsten Fyrbodal till en brand i en industrianläggning för avfallshantering och miljötjänster i Trollhättan. Larmet blev starten på en omfattande och resurskrävande insats, där flera komplexa utmaningar snabbt behövde hanteras.
Den drabbade byggnaden utgjordes av ett cirka 3 500 kvadratmeter stort väderskyddat tält. Vid tillfället för branden mellanlagrades inom området totalt 3 000 tunnor innehållande olika typer av batterier.
Branden var kraftig och orsakade att batterier och lock sköts iväg, vilket utgjorde en stor risk för räddningspersonalen. Flera tunnor välte när lastpallarna brann upp. Genom räddningstjänstens insats lyckades man begränsa spridningen, men skadorna blev omfattande.
Byggnaden totalförstördes, hundratals tunnor brann och ett VMA utfärdades. Foto: Räddningstjänsten
Byggnaden totalförstördes, hundratals tunnor brann och ett VMA utfärdades. Även sjukhusets verksamhet påverkades på grund av rökutvecklingen. Händelsen visar på allvarliga risker med litiumjonbatterier och behovet av tydliga åtgärder och beredskap.
I den gedigna olycksutredning som Anders Oskarsson och Ulrik Olsson från Räddningstjänsten Fyrbodal genomfört, klarläggs orsak och förlopp på ett tydligt sätt tillsammans med förslag på åtgärder.
Branden bedöms ha startat genom termisk rusning i ett litiumjonbatteri. Ett troligt scenario är att det brinnande batteriet i en tunna påverkade omkringliggande litiumjonbatterier, vilket ledde till en kedjereaktion där flera batterier i tunnan började brinna. Strålningsvärmen från den initialt brandutsatta tunnan påverkade i sin tur andra tunnor i närheten, vilket orsakade en kedjereaktion även mellan dessa och till andra sektioner i anläggningen.
15 lärdomar
Olycksutredningen är omfattande och utredarna föreslår flera åtgärder för att förbättra lagring och transport av återvunna litiumjonbatterier. Den fullständiga utredningen publiceras senare på MSB:s webbplats – nedan följer en översiktlig beskrivning av åtgärdsförslagen.
1. Automatiskt brandlarm – säkerställ tidig detektering av brand.
2. Övervakning av lagret dygnet runt – fysisk bevakning, kamera-
övervakning och värmekamera.
3 Fysiska barriärer – förhindra brandspridning mellan enheter och sektioner.
4 Exakta och tydliga packningsinstruktioner – säker hantering vid lagring och transport.
5 Utökade kontroller vid packning – kvalitetssäkring innan lagring.
6 Egen släckförmåga på verksamheten – snabb initial brandsläckning.
7 Släckvattenplan – hantering av kontaminerat släckvatten.
8 Riskutredning – integreras i bygglovs- och miljötillståndsprocess.
9. Effektivare tryckavlastningar i tunnor – minska risken för okontrollerade förlopp.
10. Standardiserat utbildningskrav för personal som hanterar litiumjonbatterier.
11. Utökad tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor.
12. Riktlinjer för antalet tunnor i lagret per sektion – begränsa mängden brännbart material.
13. Geografisk placering av verksamheten – beakta närhet till känslig infrastruktur som sjukhus.
14. Kontrollsystem och uppföljning av återvinningscentraler och sorteringsanläggningar.
15. Differentierade packningsinstruktioner – anpassade efter batterityp.