Första vetelagren fyllda

Bakgrunden till Jordbruksverkets satsning som bygger på en ny lag om beredskapslagring behöver knappast beskrivas – vi behöver mat i händelse av krig och kan inte förlita oss på de vanliga flödena av varor från olika delar av världen.

Det kan bli lite torftigt, men vete är det spannmål som Jordbruksverket beslutat är bäst för oss. Det är lätt att lagra, vi är duktiga på att producera vete och det har ett högt näringsinnehåll menar myndigheten, som nu handlat upp lagring av tusentals ton på hemliga platser i de fyra nordligaste länen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland.
– Den största sårbarheten när det gäller livsmedelsberedskap finns i norr. Norra Sverige producerar bara två procent av allt vete, har inga kvarnar och är helt beroende av transporter från söder, säger Saranda Daka.

Området är också strategiskt viktigt för Sveriges och Natos försvar enligt myndigheten, som varit redo att ta en mer aktiv roll i just norr på grund av förutsättningarna där, genom att bygga upp och hantera beredskapslager i statlig regi.

Men nu har Jordbruksverket lyckats få till avtal med näringslivet om så kallade omsättningslager. Avtalen innebär att staten har köpt vetet, men det används löpande av företagen som enligt avtalet garanterar att samma mängd alltid finns redo för myndigheten på avtalad plats.
– Det är en modell som innebär att varan förnyas regelbundet och vi behöver inte sälja ut produkter när bäst-före-datum gått ut som när lagren drevs i statens regi – vilket påverkade marknaden.

Avtalen löper i fyra år med möjlighet till lika lång förlängning och förutom kvalitet har säkerhet varit en del av kravlistan.
– Företagen ska kunna skydda beredskapslagret från sabotage och ha en kontinuitetsplan för allvarliga störningar. Vi har också tittat på företagens ekonomi, bakgrund och styrelse och vi har sekretessavtal med dem. De får inte dela information om lagren.

Jordbruksverket arbetar med att stärka livsmedelsproduktionen på flera sätt och målet är att verksamheterna ska fungera som vanligt så länge som möjligt. Lagren som byggs upp nu är en slags livlina om handel och produktion inte fungerar.
Förutom vete kommer myndigheten att se till att det finns lager av insatsvaror till jordbruket som utsäde, mineralgödsel, växtskyddsmedel och proteinfoder.

Under höjd beredskap eller krig ska det kunna produceras mat så att den civila befolkningen och militären får i sig 3 000 kalorier per dygn – det ska räcka enligt Livsmedelsverket. De enda som möjligtvis behöver oroa sig är allergiker – de har Jordbruksverket inte tagit hänsyn till när man valde just vete för lagring, då frågan faller inom Livsmedelsverkets ansvarsområde.

Under hösten fortsätter uppbyggnaden av spannmålslager i resten av landet, enligt Saranda Daka. Ambitionen är att lagren ska vara väl spridda för att minska transporter och konsekvenserna av utslagen infrastruktur.
Den satsning som Jordbruksverket gör nu tar höjd för tre till sex månaders konsumtion och ett växtodlingsår när det gäller gödsel och andra insatsvaror.

Uppbyggnaden beräknas kosta ungefär 70 kronor per person och år.
– Vi bryter ny mark när vi bygger upp lager med den nya omsättningsmodellen. Stat och näring tar ett gemensamt ansvar för livsmedelsberedskapen och är likvärdiga parter. Men spannmålet ska också kunna bli mat och nå ut till konsumenterna – transporter, drivmedel och arbetskraft för jordbruket och för att förädla produktionen behöver också säkras. Vi har räknat med att det kommer att ta fem till tio år att bygga upp allt vi behöver.