Lärdomar från Ukraina: ”Viktigt med en flexibel organisation”
Publicerad: 22 jun 2026 klockan 14:09
Av: Maria Norell
Nu börjar ett stort och viktigt arbete för att omhänderta sök- och räddningslärdomarna från Ukraina.
Det säger David Norlin på Myndigheten för civilt försvar.
– Absolut viktigast är att man bygger en organisation som har förmåga att hela tiden kunna anpassas.
David Norlin var en av myndighetens representanter som deltog på den senaste resan till Ukraina med Projekt Nyman.
Han är sakkunnig i urban sök och räddning samt leveransansvarig för den nationella förstärkningsresursen Nusar (Nationell urban sök och räddning) som myndigheten tillhandahåller.
Något han tar med sig från resan är hur den ukrainska räddningstjänsten jobbar med säkerheten för den egna personalen.
– I början av kriget tog Ukraina stora förluster på räddningspersonalen, så de har fått anpassa sig efter det: under framkörning till olycksplatsen ges information om lämpliga skydd längs framryckningsvägen; väl framme skapas ett fysiskt skydd – kanske bryter man sig in i en källare eller liknande. De jobbar med så kallade jammers som kan identifiera och störa ut drönare, och vid behov används ballistisk väst och hjälm.
När det gäller sök och räddning nämner David Norlin vikten av att jobba med tunga maskiner, exempelvis grävmaskiner och kranbilar.
– Det håller vi redan på att titta på. Exempelvis introducerar vi lyft med tunga maskiner i de regionala instruktörsutbildningarna inom ramen för räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) med start till hösten.
En annan kompetens som ukrainarna jobbar mycket med är rep, och då på ett lite annat sätt än den svenska räddningstjänsten. Vid brandsläckning i Sverige utgår man i regel från trapphuset och tar sig upp på insidan.
I Ukraina jobbar de mer från utsidan med såväl rep som stegar, hävare och arbetskorgar som hänger i kranar.
– De jobbar uppifrån och ner, skär loss lösa byggnadselement eller fäster upp dem för att de inte ska rasa ner. Det är också något vi behöver se över.
En intressant detalj tycker David Norlin är att effekten vid ras kan se annorlunda ut vid krig än till exempel jordbävningar.
– I Sverige har vi redan sök- och räddningskompetens baserad på erfarenheter från jordbävningsinsatser. Ukrainarnas erfarenhet är att en tegelbyggnad är mer resilient än en byggnad i betong — i en jordbävningssituation är det tvärtom.
I dag finns bara urban sök- och räddningskompetens på fyra svenska stationer (två i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö). Men det pågår ett arbete med att bredda kunskapen genom att ta fram tre nivåer. Grovt handlar det om en basnivå som hanteras av civilpliktiga och kommunal räddningstjänst, en förstärkt nivå och en specialistnivå.
– Exakt hur det ska se ut vet vi inte än, men framåt årsskiftet kommer det finnas någon form av utkast på det.
Den 10 juni, samma dag som Tjugofyra7 skickades till tryck, hade deltagarna från Projekt Nyman en återträff där de gemensamt diskuterade lärdomarna. Dessa ska sedan in i flera olika spår inom myndigheten.
– Vi måste se vad de ukrainska erfarenheterna innebär i en svensk kontext, det går inte bara att kopiera rakt av. Allt från hotbilder till byggnadskonstruktioner och organisation skiljer sig åt. Det absolut viktigaste medskicket från Ukraina som jag uppfattar det, är att vi måste vara flexibla och agila, och praktiskt kunna omsätta nya erfarenheter allt eftersom.