Tiotusentals byggnader hotas av översvämning

Hon är chef på sektionen för arbete med naturolyckor och klimatanpassning. Hon är också en av experterna som var med och tog fram Sveriges första nationella klimat- och sårbarhetsanalys (NKSA) som Nationella expertrådet för klimatanpassning presenterade i somras.

Dokumentet på 250 sidor slår bland annat fast att ju mer klimatet förändras, desto svårare och dyrare blir anpassningen. Det finns alltså all anledning för myndigheter, kommuner och privata fastighetsägare att tänka proaktivt och vidta förebyggande åtgärder.

Men anpassningen går för långsamt, menar expertrådet. Klimatanpassningen i Sverige håller inte jämna steg med riskutvecklingen, skriver de.

När det gäller de stigande havsnivåerna och översvämningsrisken längs kusterna gjorde Dagens Nyheter en granskning utifrån MCF:s översvämningskarteringar, som visade att tiotusentals bostadsbyggnader hotas av översvämning och att totalt 50 000 byggnader ligger på ställen där det är hög översvämningsrisk.

Men det var lågt räknat, menar Mette Lindahl Olsson.
– Då har de bara tittat på de 17 områden som vi har pekat ut enligt översvämningsdirektivet som de mest riskutsatta tätorterna när det gäller översvämning från kusten. Men det finns även andra områden förutom de värsta som kan drabbas.

Hon ser inte många tecken på att byggandet i havsnära lägen minskar.
– Man bygger fast sig mer och mer. Och om mängden bebyggelse ökar i olämpliga lägen minskar ytan för att kunna bygga eller avsätta ytor för skyddsåtgärder.

Så kallad planerad reträtt, att man helt enkelt lämnar översvämningshotade områden, kommer på sikt att bli nödvändigt på en del håll, menar hon. Men planerad reträtt av befintlig bebyggelse i stor skala är enligt befintlig forskning inte kostnadseffektivt.

– Därför behöver man bygga rätt från början och som alternativ två vidta klimatanpassningsåtgärder för att skydda befintlig bebyggelse.
2018 ändrades plan- och bygglagen så att större hänsyn nu ska tas till klimatrisker vid nybyggande.

– Men den mesta bebyggelsen finns redan. Så man skulle behöva fatta beslut för befintlig bebyggelse, både för hur man får utöka bebyggelse och vem som ansvarar för att vidta skyddsåtgärder.

Mette Lindahl Olsson ser flera positiva exempel på kommuner där man investerar i skydd, som vallar eller ytor som får översvämmas. Två exempel är de skånska, låglänta kustkommunerna Vellinge och Kristianstad som just nu bygger omfattande översvämningsskydd.
Hon nämner även Halmstad som exempel på en kommun där man jobbar proaktivt med att styra var och hur det byggs och hur trafikstråk ska utvecklas, sett till klimatriskerna.

– Där har man i sin översiktsplan tittat på var man ska utveckla olika områden i kommunen.

Kommuner har möjlighet att söka bidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor hos Myndigheten för civilt försvar. Intresset är stort.

– Vi har ett söktryck på 2,4 miljarder för vårt statsbidrag på 500 miljoner per år.

Även om alla fastighetsägare har ett eget ansvar att skydda sin fastighet kommer både kommuner och staten att behöva ta ett större ansvar, i alla fall för de riktigt stora skydden, menar hon.

Det är också rimligt med tanke på att det på många riskutsatta ställen bedrivs samhällsviktig verksamhet.

– Men först behöver det inventeras vad som behöver skyddas. Ska man vidta åtgärder mot de stora riskerna utmed kusterna har klimatanpassningsutredningen föreslagit att Boverket och dåvarande MSB skulle få uppdrag att kartlägga vilka kuststräckor som kan bli mest drabbade och var vi har samhällsviktig verksamhet där staten borde ta ett ansvar. Det har även ett Natoperspektiv. Vissa anläggningar bara måste fungera.

Expertrådet som presenterade den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen är utsett av regeringen. Rådet som bildades 2018 består av nio ledamöter och ett sekretariat. I arbetet med NKSA har närmare 130 experter medverkat.

2022 kom rådet med sin första rapport som innehöll en rad punkter på vad som behöver göras, med huvudbudskapet att takten i klimatanpassningsarbetet behöver öka.

Rådets rapport användes i regeringens klimatanpassningsstrategi 2024. Kopplat till den finns också en handlingsplan som talar om vad som behöver göras inom alla politikområden och i frågor som bland annat rör ras, skred, översvämningar och transporter.

– Så vår analys används i politiken.

I december presenteras rådets andra rapport till regeringen, där klimat- och sårbarhetsanalysen ingår som ett delunderlag.