Reportage

Glädje och blodigt allvar när Bilkåren övar

Den avsvimmade och blödande kvinnan under bilen tas om hand med intränad första hjälpen-rutin.

Men hur hanterar man den chockade personen som orolig irrar runt, och människorna som står bredvid, kommenterar och filmar med mobiltelefoner?

Det var ett av scenarierna som de frivilliga i Bilkåren övades i under några intensiva kursdagar nyligen.

Myndigheter med operativa uppdrag under höjd beredskap behöver i många fall stärka upp sina beredskapsorganisationer med folk utifrån, i händelse av skarpt läge.
Vilka är det då som ska hoppa in och göra jobbet som den ordinarie personalen inte räcker till för?
I många fall kommer den extra resursen från någon av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna. De består av människor som satsar en stor del av sin fritid på att utbilda sig för att kunna hjälpa till i händelse av kris eller krig.

En av de organisationerna är Sveriges bilkårers riksförbund, i dagligt tal Bilkåren.
Organisationen är kanske mest känd från tevereportagen där överlyckliga förare rusar fram över stock och sten i de lättstyrda bandvagnarna som tar sig fram överallt.

Att rekrytera frivilliga till bandvagnarna är lätt, då de tydligen är ett rent nöje att köra om man gillar tunga, starka fordon.

Däremot jobbar organisationens andra verksamheter, minibussarna och logistiken, mer i skymundan.

Det var dem Tjugofyra7 ville veta mer om, när Bilkåren hade utbildningsveckor på en vackert belägen kursgård i Kumla.
– Det är många som inte förstår hur viktiga minibussarna är. Minibussens förare är ofta den första som människor möter i en kris. Minibussarna transporterar dem på ett tryggt sätt till en säker plats, säger Sigrid Östergren, verksamhetsutvecklare för civila uppdrag.

Det är många som inte förstår hur viktiga minibussarna är.
Sigrid Östergren

Hon är något så ovanligt som anställd i Bilkåren. De allra flesta vi träffar på kursen, även de mest rutinerade instruktörerna, är frivilliga som regelbundet lämnar sina civila jobb för att utbilda bilkårister.

– Det som motiverar är glädjen i att utbilda engagerade människor som vill vara här och se dem växa, säger kurschefen för minibusskursen Birgitta Grytt som varit engagerad i Bilkåren i över 30 år.
Hon är ekonomichef på en bilhandel i Billesholm, Skåne, i det civila, men lägger mycket tid på att åka runt och hålla fordonskurser i Bilkåren.

Bilkåren-Edling-och-Grytt.jpg

Monica Edling och Birgitta Grytt har lång erfarenhet av att leda förarkurser på olika fordon, just nu handlar det om minibussar.

 

Hennes lärarkollega Monica Edling har varit med ännu längre, 53 år, och hon säger samma sak. Glädjen ligger i att få andra att växa i sina roller.

– Vi gör så att andra kan göra sitt jobb bra i en krissituation. Det känns härligt, säger Monica Edling som i det civila är tandhygienist i Uppsala.

Utbildningen för minibussförare handlar om att manövrera fordonet under svårast tänkbara förutsättningar. Nattorientering utan gps, precisionskörning och halkbana med mera ingår i utbildningen.
Det räcker inte att vara en tekniskt duktig förare som kan allt om lastsäkring, hjulbas och svängradie och som kan köra minibussen i katastrofområden. En viktig del i uppdraget handlar om kommunikation och samarbete. Man ska kunna både ge och ta emot instruktioner i stressiga situationer.

Människor ska få en känsla av trygghet och säkerhet. Därför får förarna utbildning i krishantering.
Sigrid Östergren


– Alla klarar inte det, och det händer att personer får avbryta när vi ser att det inte kommer att gå, säger Sigrid Östergren.
Hur förarna bemöter krisdrabbade människor är också ett viktigt ämne under utbildningen.
– Människor ska få en känsla av trygghet och säkerhet. Därför får förarna utbildning i krishantering.

Bilkåren-halkbana.jpg

På halkbanan får förarna träning i att manövrera minibussarna under kunnig ledning av en instruktör.

 

Minibussarna har också en viktig uppgift i att transportera materiel för sina uppdragsgivare, som kan vara både militära och civila myndigheter.
Varje myndighet har ett eget avtal med Bilkåren.
– Vår största uppdragsgivare är Försvarsmakten, säger Sigrid Östergren, som själv är knuten till Polismyndigheten som logistiker.
Polisen har en viktig roll i exempelvis storskaliga utrymningar, och just det är ett tema för utbildningen under kursdagarna i Kumla.

En välfungerande logistik är helt centralt i storskaliga räddningsinsatser.
Det vet Maarit Magnusson och Matz Lindkvist, instruktörer för blivande logistiker. Båda har varit med i skarpt läge, vid stora skogsbränder, och vet exakt vilka detaljer de behöver trycka lite extra på i utbildningen.

– En viktig sak är att hålla sig till sin lilla pusselbit. Det är lätt att vilja för mycket men om alla bara gör det man blir tillsagd att göra funkar det bäst, säger Maarit som är kurschef.

Bilkåren-Maarit-och-Matz.jpg

Maarit Magnusson och Matz Lindkvist är instruktörer för blivande logistiker. 

Hon jobbar som specialist på Försäkringskassan i Göteborg, och uppskattar omväxlingen i vardagen som hon får när hon åker ut med Bilkåren. Där får hon göra en insats för samhället tillsammans med människor som är där av eget intresse.
– Det är entusiastiska, glada människor som ger energi.

Att det blev just Bilkåren var självklart.
– Jag älskar tunga fordon och jobbar mycket hellre med det än med barn och gamla. Det här passar mig bättre.

Bilkåren-sjukvövning.jpg

Sigrid Östergren är figuranten som deltagarna övar första hjälpen på, vid en fingerad trafikolycka.

Hennes instruktörkollega Matz Lindkvist, med lång erfarenhet inom it och telekom, är civilanställd inom Polismyndigheten i Stockholm, där han är specialist på Rakel.
Han har med andra ord djup teknisk kunskap om det viktigaste kommunikationssystemet i kriser.
– Det svåraste när man utbildar är nog att hitta rätt nivå. Man får inte ta det för tekniskt. Många är teoretiskt lagda, andra mer praktiskt.
Han får sin belöning när han ser att deltagarna utvecklas.
– Jag tycker om att hjälpa till och stötta och se att individerna kommer framåt.

Logistikkursen ger också deltagarna kunskaper i stabsarbete.
– I dag är det sjukvård halva dagen och stabsmetodik resten, säger deltagaren Mikael Lindström.
– Vi ska gå igenom hur man bygger upp en stab, vad som är ens roll, hur man får kommunikationen att fungera. Det blir tillämpade övningar.

Bilkåren-Mikael-Lindström.jpg

Mikael Lindström från Östersund ser fram emot dagens övningar i sjukvård och stabsarbete.

Han jobbar med it-förvaltning på Länsförsäkringar i Östersund och har en del erfarenhet av ideellt arbete inom totalförsvaret sedan tidigare.
– Jag har varit engagerad i Hemvärnet. Jag är intresserad av området, och tycker att det är viktigt med folkförankring i totalförsvaret.

Därför har han engagerat sig i Bilkåren, där han är en av cirka 6 000 medlemmar. Genom utbildningar som den här i Kumla står de beredda att hjälpa människor i nöd om det värsta skulle hända.

FFO:er

De 18 frivilliga försvarsorganisationerna är självständiga organisationer som har tillkommit genom medmorgarinitiativ sedan början av 1900-talet. De är fristående i förhållande till varandra och till Försvarsmakten och MSB som de samverkar med.

Bilkåren

Bildades 1939 av Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté. Fram till 2009 var föreningen endast till för kvinnor men då beslutades att även män skulle antas. Därför ändrades namnet till Sveriges Bilkårers Riksförbund, i dagligt tal Bilkåren.

Bilkåren rekryterar och utbildar förare på bandvagn, lastbil, buss, terrängbil, minibuss med mera till totalförsvaret. Förarna har uppdrag inom det militära försvaret, främst Hemvärnet, och en rad myndigheter inom den civila delen av totalförsvaret. Bilkåren ska också bidra med totalförsvarsinformation.

6000 medlemmar organiserade i 49 kårer över hela Sverige.
Den lokala kårverksamhet är viktig genom att den engagerar både gamla och nya medlemmar, även de som inte har avtal med någon totalförsvarsorganisation.

Varje lokal kår utformar sin egen verksamhet utifrån medlemmarnas önskemål. Aktiviteterna i kårerna varierar men kan till exempel vara studiebesök, föreläsningar och fester.