Förstärkningsresurser ökar – allt fler insatser i Sverige
Publicerad: 04 okt 2023 klockan 10:52
Av: Per Larsson
Utbudet av förstärkningsresurser har ökat rejält de senaste åren.
Och behovet av dem tycks växa. MSB:s nationella insatser blir allt fler.
– Vi finns när räddningstjänsterna inte själva räcker till. Grundtanken är att de ska göra vad de själva kan innan de efterfrågar resurser från oss, säger Josefin Gullstrand, projektledare på MSB:s operativa avdelning.
2019, året efter de stora skogsbränderna, gjordes åtgärder för att höja förmågan, bland annat blev luftburet stöd en förstärkningsresurs hos MSB.
Sedan dess har antalet nationella insatser från myndigheten flugit i höjden.
Förra året genomfördes 146 insatser vilket var rekord, varav 96 med skopande flygplan eller helikoptrar.
– Och under maj-juni i år hade vi fler aktiveringar än under hela fjolåret, säger Josefin Gullstrand.
Det finns flera skäl till det frekventa nyttjandet, förutom hög brandrisk. Medvetenheten om att tidigt sätta in effektiva resurser har ökat, de luftburna resurserna är inarbetade och upplevs effektiva – och det kostar inget. Tidigare, när räddningstjänsterna själva anlitade luftburet stöd, avvaktades ibland eftersom det kunde bli saftiga notor.
Flygresurserna innebär där-emot kostnader för MSB. Men det finns ett stort värde att hålla nere brändernas storlek och konsekvenser, vilket samtidigt kan minska andra kostnader.
Tidigt i somras fanns farhågor för en lång och svår skogsbrandssäsong, det övergick i blöta och översvämningar.
Men även då fick en flygande resurs hjälpa till.
– Det var översvämningar runt Mora och vi fick förfrågan från Norra Dalarna om flygstöd. De behövde reka en sträcka på 25 mil för att se hur de skulle hantera och begränsa konsekvenserna. Det bedömdes ta två arbetsveckor att göra översynen från marken, med helikopter två timmar.
MSB körde också upp två kilometer barriärer och en sandfyllningsmaskin. Maskinen ser ut som en stor strut med sex uttag där säckar fylls med sand.
Räddningstjänsten uppskattade att de, med hjälp av många händer, hann med 2 000 säckar i timmen, vilket innebär en säck varannan sekund.
– Vi står för alltihop. Betalar ut- och hemtransport, de får använda grejerna gratis, behöver pumpar användas anställs insatspersonal som vi bokar hotell och resor åt.
Våra resurser kostar stora pengar att bygga upp och beredskapshålla, självklart ska de användas om de behövs.
MSB stöttar inte med barriärer mot allmän översvämning, det är samhällsviktig verksamhet som prioriteras. I Mora var dricksvattnet hotat, det samma gällde utanför Örebro vid en stor hönsgård.
– 100 000 höns var i fara, stora mängder hönsgödsel riskerade att sköljas i väg och hamna i dricksvattnet till Örebro. Då var det inget snack, vi var tvungna att dra på med resurser.
– Räddningsledaren hade också klassat det som räddningsinsats enligt lagen om skydd mot olyckor. Och när denne säger att de behöver resurser, då ska MSB hjälpa till om vi har möjlighet. Våra resurser kostar stora pengar att bygga upp och beredskapshålla, självklart ska de användas om de behövs.
En del av MSB:s förstärkningsresurser finns utplacerade runt om i landet, men mycket finns på centrallagret i Kristinehamn. När resurser kallas ut är en projektledare sammanhållande, men många fler inblandade.
– Några riggar anställning av insatspersonal, andra beställer transporter, personal i Kristinehamn lastar materiel och inte så sällan kör vi ut förstärkningsresurserna själva.
De flesta av MSB:s förstärkningsresurser, inklusive insatspersonal, är gratis för användarna. Undantag är där MSB har avtal med räddningstjänster om beredskap. Exempelvis sök- och räddningsstyrkan (Nusar), kem/saneringsenheter och avancerad indikering.
– Vi står för utrustning och utbildning men anställer inte insatspersonalen. Den som behöver hjälpen får stå för transporter och personalkostnader, det fungerar som vid ett direkt utbyte mellan två räddningstjänster.
Kemenheter och avancerad indikering är stöd som ganska ofta begärs ut. Insatspersonalen bidrar med spetskompetens som inte alla kan hålla sig med.
– Utrustningen är också speciell och används sällan av den enskilda kommunen, det är därför inte rimligt att varje kommun skaffar den.
En av de nyare resurserna är förstärkning vid samverkan och ledning (FSOL) som erbjuder expertis inom olika specialområden. Under flyktingkrisen 2015 och hanteringen av pandemin var efterfrågan stor från centrala myndigheter.
– Flera myndigheter med ansvar i krishanteringen var inte vana att jobba operativt eller gå upp i stab, vi kunde då stötta med sådan kompetens, säger Josefin Gullstrand.
Förstärkningsresurser
När kommunens eller regionens egna resurser inte räcker till har MSB förstärkningsresurser som kan ställas till förfogande.
Här är resurserna:
-
Skogsbrandsdepåer
Extra resurser vid större bränder.
Varje depå består av tre containrar med bland annat: 23 km brandslang, motorsprutor, en sex-hjulig ATV (terrängfordon) med släp, slangupprullare, vattenspridare, motorsågar, vattenbehållare, grenrör, strålrör, bränsledunkar. Utöver det finns hos MSB två högkapacitetspumpar.
Totalt finns 24 skogsbrandsdepåer, fyra på MSB:s centrallager i Kristinehamn och övriga på följande 14 orter: Boden, Skellefteå, Dorotea, Sundsvall, Östersund, Söderhamn, Ludvika, Strängnäs, Enköping, Bengtsfors, Visby, Vetlanda, Högsby och Ljungby.
-
Flygresurser
Luftburet stöd vid skogsbrandsbekämpning.
Minst tio helikoptrar, avtal med företaget Heliair Sweden. Helikopterresurserna placeras på olika platser baserat på aktuell brandriskprognos.
Fyra skopande flygplan, avtal med Saab. Flygplanen står på Skavsta flygplats med grundberedskap på 180 minuter. Kan placeras på annan ort och med högre beredskapsnivå utifrån brandriskläget.
-
Stöd till samverkan och ledning
FSOL (förstärkningsresurs för stöd till samverkan och ledning) är en flexibel resurs som kan bistå med framförallt personal vid krävande situationer där man behöver extra stöd.
Det kan vara stabschef, andra stabsfunktioner, metod- och processtöd, kriskommunikation. FSOL kan kompletteras med tre delresurser med specialkompetens inom samband, GIS/geocell och räddningstjänst.
-
Värdlandsstöd
Det kan uppstå situationer när inte heller Sveriges samlade resurser räcker till och stöd från utlandet behövs.
Förstärkningsresursen har till uppgift att stödja den ansvarige för insatsen med mottagning och koordinering av internationell hjälp. Stödjer också de inkommande stödresurserna i kommunikationen med svenska kontakter. Förstärkningsresursen är självförsörjande. Antalet personer och kompetenser anpassas efter behov.
-
Sök och räddning
MSB:s nationella förstärkningsresurs för urban sök- och räddning (Nusar) kan användas för att söka efter och rädda människor vid insatser med kollapsade byggnadskonstruktioner.
Sök- och räddningsstyrkan kan exempelvis:
- hitta människor i rasmassor
- bedöma hållfasthet i påverkade konstruktioner
- stabilisera och forcera byggnadsdelar
- ta loss fastklämda och transportera människor ur rasmassor
- bistå sjukvårdspersonal vid losstagning och stabilisering av skadade personer.
MSB har avtal med räddningstjänster som tillhandahåller resursen. De kompletteras med hundekipage från Svenska Brukshundklubben och byggnadsteknisk expertis.
-
Luftburen sjuktransport
Kan användas när det blir aktuellt med evakuering av skadade vid en större olycka eller katastrof och när regionernas egna kapaciteter inte räcker till.
Resursen kan transportera både intensivvårdspatienter och lättare skadade.
MSB ansvarar för förstärkningsresursen. Lösningen har tagits fram i samarbete med Karolinska universitetssjukhuset och Försvarsmakten som har flygresursen. Konceptet är nytt och ersätter Snam, svenska nationella ambulansflyget.
-
Kemenheter
Stödjer räddningstjänst med kvalificerad personal och utrustning vid händelser med farliga ämnen.
Kan bland annat pumpa och samla upp kemikalier, impaktera giftiga kondenserade gaser, täta läckage, indikera gaser och vätskor.
Kemenheterna finns hos sex räddningstjänster: Luleå, Höga Kusten-Ådalen, Mälardalen, Östra Skaraborg, Södra Bohuslän och Perstorp.
-
Saneringsenheter
Kan bistå med sanering av insatspersonal, livräddande personsanering och sanering av materiel som används under insats.
Enheterna har också vissa indikeringsinstrument som främst är till för den egna säkerheten.
Saneringsenheterna finns hos fyra räddningstjänster: Piteå, Attunda, Storgöteborg och Skåne Nordväst.
-
Indikering farliga ämnen
För att höja räddningstjänstens förmåga att hantera händelser med okända ämnen finns avancerade indikeringsenheter.
Indikeringsenheterna ska kunna utföra en direktanalys på skadeplats men även kunna ta fysiska prover för vidare analys på laboratorium.
Avancerad utrustning och specialutbildad personal finns vid Storstockholms brandförsvar och Räddningstjänsten Storgöteborg.
-
Företagens kemberedskap
När en olycka är komplicerad och kräver särskilda expertkunskaper och särskild utrustning för att hanteras effektivt och säkert. Experthjälp kan fås kring 15 olika kemikalier.
Medverkande företag, som kan kontaktas dygnet runt, är:
- Kemira Kemi, Helsingborg
- Inovyn Sverige, Stenungsund
- Eurenco Bofors, Karlskoga
- Yara, Köping
- Boliden Rönnskärsverken, Skelleftehamn
-
Oljeskydd
Resurs för att hantera oljeutsläpp som hotar den svenska kusten finns på sex platser.
Bland materielen finns länsar, strandskyddsdukar, pumpar och skimrar för upptagning av olja, båtar och ATV, personlig skyddsutrustning och enklare handverktyg för sanerare, utrustning för upprättande av saneringsplats, aluminiumcontainrar och storsäckar för mellanlagring av olja.
MSB:s depåer är lokaliserade vid Kustbevakningens förråd i Göteborg, Stockholm (Djurö), Gotland (Slite), Oskarshamn, Härnösand och Malmö.
-
Översvämning
Kan rekvireras när kommunens eller regionens resurser är uttömda.
Materielen förvaras i Kristinehamn, och ska i första hand användas till att skydda samhällsviktig verksamhet.
Tillgängligt finns 6 000 meter barriärer, sandsäckar samt maskiner för att fylla säckarna. Totalt fem högkapacitetspumpar med kapacitet på 15-20 kubikmeter per minut. Pumpenheten har också två vattenkanoner.