Reportage

Ett land ska byggas upp igen

Sju svenska experter har skickats till Haiti. Det handlar om återuppbyggnad, hjälpa till att få landet på fötter.

HAITI
Lars Johansson och Magnus Hagelsteen, båda MSB, for tidigt till Port-au-Prince, för att etablera kontakt med lokala myndigheter och kartlägga behov.

Var är behoven störst, vilka insatser gör mest nytta? Frågor som ställdes, och på vilket vis MSB och Sverige kan göra mest nytta.

– Vi kan skicka experter omgående. Men är de redo här? Vi är tidigt ute och det finns ett behov att komma igång. Inriktningen är återuppbyggnad, den bör komma igång parallellt med hjälpinsatserna. Vi kan bidra både strategiskt och operativt, sa Lars Johansson på plats i den raserade huvudstaden.

För MSB finns några huvudspår för kommande insatser:

  • Hantera rasmassor som blockerar gator. De måste både röjas och fraktas bort.
  • Sanitetslösningar. Det planeras temporära läger för hemlösa med upp till 10 000 boende. Fungerar inte saniteten ökar risken för sjukdomar.
  • Avfallshantering från hushåll, hälso- och sjukvård med mera måste lösas.

Avfallshantering var inget föredöme tidigare och nu är den ett av de akuta problemen. Många som blev hemlösa bor ute på gatorna, dagsvärmen är hög och med brist på hygien och avlopp för det med sig stora sjukdomsrisker.

Ett möte med Dinepa, Haitis statliga organisation för vatten- och sanitetsförsörjning, resulterade i att man blev överens om att skriva en gemensam förfrågan om insats.

Det har resulterat i att sju experter skickats för att kartlägga och granska behoven. Tre sanitetsexperter, två miljöexperter och två katastrofavfallsexperter.

Vilka behov pratar vi om?

– Vilken typ av avfall som behöver tas om hand, var den ska transporternas, hur den kan återvinnas, hur det fungerar just nu. Vi planerar både för kort- och långsiktiga åtgärder, säger Marielle Pettersson, projektledare i Karlstad.

Dinepa har koordineringsansvar i arbetet. Förutom MSB är också FNs utvecklingsorgan, barnfond och miljöprogram involverade.

Två månader är avsatta för MSBs experter i Haiti, men satsningar på tidig återuppbyggnad kan komma igång under den tiden.

– Ju längre rasmassor ligger, desto mer blandas de med annat avfall. Alltså bättre ju tidigare man kommer igång, säger Marielle Pettersson.

Rasmassor kan återvinnas som byggnadsmaterial. Men än så länge fraktas massorna mest bort och dumpas lite var som helst.

MSB kan söka finansiering hos Sida för fortsatta insatser. Är projekten bra är utsikterna för finansiering goda.

Hur länge kan MSB förväntas delta i återuppbyggnadsarbete?

– Det beror på projektens omfattning. Vi kan prata om ett år eller kanske två.

Troligt för kommande insatser i återuppbyggnad är att MSB personellt bidrar med strategisk ledning och specialister, den större personalstyrkan rekryteras bland lokalanställda.

I det tidiga skedet har många haitier engagerats genom ”cash for work”. De får fem dollar om dagen för att hjälpa till att göra rent gator med handredskap. Vägarna måste bli fria så transporterna kommer igång. Inledningsvis har 10 000 människor engagerats, men det uppskattas att 220 000 människor ska städa undan efter jordbävningen.

Sida har sammanlagt 164,7 miljoner kronor beviljade eller avsatta för insatser i samband med jordbävningen på Haiti. Avsatta medel till MSB har utökats till drygt 50 miljoner, varav ungefär hälften hade förbrukats i mitten av februari. Inräknat de stöd som utgår direkt från utrikesdepartementet uppgår det svenska stödet för närvarande till totalt 212 miljoner kronor.