Nyhet

150-årig kaj nära att sjunka - byggs om från grunden

En viktig del av Göteborgs och Sveriges historia riskerade att sjunka ner i Göta älv.

Men nu räddar Göteborgs stad Packhuskajen.

Samtidigt bygger man ett nytt översvämningsskydd i den känsliga miljön – med stöd av MSB.

För över hundra år sedan emigrerade en femtedel av Sveriges befolkning från just den här kajen.
– Det är en kulturhistoriskt viktig kaj, och vi ska få det någorlunda som det var då.
Det berättar Johan Blomqvist, kommunens projektledare i arbetet med att säkra upp och översvämningssäkra hela Packhuskajen – ett tioårigt jätteprojekt som kommer att kosta cirka en halv miljard kronor.

Historien känns i kullerstensgatorna och kulturbyggnader som exempelvis Stora tullpackhuset. Till området kommer folk för att besöka Operan, fartygsmuseet Maritiman, en restaurangbåt eller bara sitta och njuta i en gammal välbevarad del av staden.
Göteborgarna hade med god hjälp av holländare varit experter på att bygga kajer i flera hundra år redan när den här kajen byggdes på 1870-talet, och det är en i grunden välbyggd kaj. Men nu, efter 150 år, har den gjort sitt.
– Träpålarna är helt friska som om de var fällda i går. Problemet är sättningarna, att kajen rör sig i både höjd- och sidled. På en del ställen var den en meter lägre än när den byggdes.
Man har valt att ta ner kajen helt och hållet, för att sedan bygga upp den igen.

Den färdigrenoverade delen av kajen är på ytan byggd med så många originalstenar som möjligt, förutom tillgänglighetsstråket som har slät sten. Det är på botten den stora förändringen skett. Där står nu ett L-format betongfundament, förankrat med stålrörspålar ner till berget.
Arbetet har inte gått som på räls – redan från start stötte man på problem.
– Man hade sprutat in betong i kajen på 1990-talet och det var sagt i alla handlingar att det var skumbetong som man kan gräva i. Det var det inte, det var fiberbetong som har högre densitet. Vi fick byta grundläggningsmetod i sin helhet.
– Det man gjorde på 90-talet gjorde att kajen satte sig snabbare. Det visade sig att kajen var i sämre skick än vi trodde.

Packhuskajen-2-webb-ny.jpg

Här, nära Operan, har man inte börjat bygga om än. Den låga muren är ett älvkantsskydd som byggdes på 1990-talet och som på den orenoverade kajen ger ett skydd på upp till två meter över medelvattennivån. När den här etappen av kajen är klar kommer själva kajen att ha höjts till tvåmetersnivån. Till det kommer ett nytt strandskydd på ytterligare 70 centimeter.

 

Om du har höststormar och fullt påsläpp från Vänern så stiger det rätt så snabbt. Man har levt med det här en längre tid.
Johan Blomqvist

 

På de klara etapperna ligger nu kajen två meter över den genomsnittliga vattennivån. Det innebär att man återställt kajen till den höjd den hade när den byggdes.
Projektet innehåller en till förebyggande åtgärd för att säkra området mot översvämningar: älvkantsskyddet. Den som inte vet att det är en skyddsåtgärd mot stigande vatten kan tro att det är en utsmyckning i staden, en låg stenmur som gjord för att sitta och äta glass på. I muren sitter lyktstolpar som är original från 1930-talet och ett antal serviceboxar som servar gästande båtar med el och vatten.
– Det är 70 centimeter högt och ett skydd för tillfälliga översvämningar. 2070 kommer staden att ha portar utanför Göta älv för en konstant höjning av vattennivån. Det är det primära skyddet. Det vi har här är det sekundära skyddet.

Skyddet behövs, menar Johan Blomqvist, som själv har upplevt att vattnet har stigit över kajkanten.
– Om du har höststormar och fullt påsläpp från Vänern så stiger det rätt så snabbt. Man har levt med det här en längre tid.
Skyddsmuren är här och där öppen för att underlätta för folk att röra sig i området. Öppningarna ligger på höjdryggar som byggts för att styra vattnet i önskade riktningar.

Packhuskajen-3.jpg

Öppningarna i älvkantskyddet ligger på höjdryggar som byggts för att styra vattnet i önskade riktningar.

 

Älvkantsskyddet, som MSB medfinansierar med 22 miljoner kronor, har fått stor uppmärksamhet.
– Alla är intresserade av det här, på grund av klimatförändringarna.
Översvämningsskydd av olika slag byggs på andra ställen. Intresset för just Packhuskajen beror på att skyddet är inbyggt i stadsmiljön.
– Vi behöver många olika typer av lösningar. Det här är ett relativt dyrt skydd på grund av att det är ett kulturområde. Vi kommer att göra en massa olika andra lösningar på andra platser.

Ett gott råd Johan Blomqvist ger andra kommuner är att är ha en god dialog med intressenter som berörs av byggarbetena.
– Nästa etapp av kajen som vi ska bygga är vid operan. Opera är en ljudkänslig bransch och vi låter mycket. Därför har vi anpassat vår ljudligaste del till när operan är stängd för renovering.

Ett annat tips är att underlätta för kommande generationer att göra förändringar i skyddet, bland annat genom god dokumentation.
– Vårt älvkantsskydd är också påbyggnadsbart med 40 centimeter. Man plockar bort graniten ovanifrån, och då har du en betongkärna i mitten. Man gjuter på den betongkärnan och sätter på stenen igen. Vi ska så långt det går inte bygga något som inte går att ändra på.