Peter är kungen av skogsbränder

För lyckligt lottade kan arbetsplatsen kännas som hemma.
Men för Peter Karlsson är brandstationen i Filipstad hemma på ett mer bokstavligt sätt.

Han växte upp i en lägenhet ovanpå brandstationen, där hans pappa var styrkeledare. Redan som tioåring började Peter tvätta slangar nere i källaren, och ett karriärval bortom räddningstjänsten fanns aldrig på kartan.
– Jag började som deltidsbrandman 1978, som 17-åring. Då gick jag i skolan men fick dispens. Jag hade inte ens körkort men på den tiden fick man ändå sitta i baksätet de första åren, berättar han.

Ända sedan dess har han skrivit ner alla larm han åkt ut på: datum, ort och larmtyp. Först med papper och penna, numera digitalt.

I alla år har han varit kvar på räddningstjänsten i Filipstad, sedan 1985 som heltidare och sedan 2011 som stationschef. Han är också chef för deltidsstationerna i Bergslagens räddningstjänst.

Under den gångna sommaren bockade Peter Karlsson av skogsbrand nummer 500 och går nu under epitetet Skogsbrandskungen.
– Den 500:e skogsbranden var i Hällefors. Inget märkvärdigt, bara en hektar, men likväl en skogsbrand.

Skogsbrand nummer 500 firades med tårta på brandstationen i Filipstad.

Genom åren har små och mellanstora skogsbränder blandats med Sveriges allra största.
Enbart den varma och torra sommaren 2018 blev det 28 stycken för Peters del.

Tre av dem var de största skogsbränderna han upplevt i Värmland: Den 28 maj började det brinna i Asphyttan, Filipstad; den 9 juni i Björneborg och den 1 juli i Ekshärad. Samtliga bränder var på vardera cirka 350 hektar.
– Jag tycker att vi löste alla tre bränderna på ett väldigt bra sätt, med duktiga brandmän och befäl som var vana skogsbränder. Vi lyckades rädda hotade fastigheter, mycket tack vare två militära helikoptrar som gjorde ett jättejobb i Asphyttan.

Där sträckte sig branden sex kilometer längs järnvägen.
– Vi hade över tre mil slang i skogen och fick använda sexhjuling för att ta oss fram. Alla stationer i Bergslagens räddningstjänst var med plus Karlstad, Molkom och Hagfors, Hemvärnet och andra frivilliga resurser.

Orsaken till branden, och flera andra bränder längs samma banvall den sommaren, var gnistor från statligt ägda Green Cargo-tåg. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht besökte Filipstad och tackade för släckinsatserna, och kort därefter plockades vagntypen bort.
Enligt dåvarande MSB vållade tåg totalt 237 bränder i Sverige under 2018.
– Numera är det inte lika många bränder längs järnvägen, även om det brukar uppstå någon liten varje år.

I Ekshärad tvingades räddningstjänsten utrymma en hel by med 35 fastigheter. Eftersom det brann praktiskt tagit i hela landet var det slut på helikoptrar.
– Vi tog dit tre, fyra stationer som bara stod och dränkte en skogsdunge som låg innan byn. Sedan såg vi hur branden kom och ”ppfft”, gick ner och stannade där.

Strax efteråt begav sig Peter Karlsson till Älvdalen som insatschef vid den 3 500 hektar stora skogsbranden i Trängslet. Någon semester hanns inte med den sommaren …

Fyra år tidigare hade han även hjälpt till vid skogsbranden i Västmanland, den hittills största skogsbranden vårt land sett i modern tid. Totalt brann 14 000 hektar.

Branden orsakades av en gnista från en skogsmaskin, vilket precis som blixtnedslag är en vanlig brandorsak.
– Flera av de stora bränderna vi haft i landet har varit återantändningar efter att räddningstjänsten lämnat för tidigt. Min erfarenhet är att man slarvar med att släcka från kanten och in.

2024 inträffade landets två största skogsbränder i Filipstads kommun. Den ena var den här på Brattforsheden, den andra var branden i Nykroppa som avbildats på tårtan.

För att minimera risken för återantändningar har Peter Karlsson tagit fram en checklista som är anammad av räddningsregion Bergslagen, och som ska användas när räddningstjänsten avslutar insatsen och lämnar över till markägaren för bevakning.

Sedan 15 år tillbaka hjälper han även Myndigheten för civilt försvar med skogsbrandsfrågor. Just nu deltar han i arbetet med att ta fram en webbkurs som vänder sig till räddningstjänstpersonal som har ledningsroller vid skogsbränder.

Efter skogsbrandssommaren 2018 kom ett politiskt krav på att alla räddningstjänster skulle ingå i ett enhetligt ledningssystem som klarar stora, komplexa och flera samtidigt pågående händelser. Peter Karlsson kan tydligt se ett före och efter.
– Räddningsregionerna är en trygghet. De innebär fler personer på plats vid en händelse. Och i och med att det numera kommer ut flygande resurser i ett tidigt skede och respektive räddningschef inte behöver titta på kontot vad en helikopter kostar, så tror jag inte att det kommer bli lika stora bränder igen.

Han nämner flera gånger vikten av att skaffa sig en bra lägesbild vid skogsbränder och tycker att det ska vara lag på att räddningsledaren följer med upp i en helikopter för detta.
– Det är inte alltid du ska hälla vatten där det brinner mest. Från luften kanske du ser andra saker som är hotade, som byggnader eller elledningar. Så ta ner en helikopter, följ med upp och se hur det ser ut.

Den största skillnaden nu, mot i början av hans karriär, är att det oftare dras på mer från början.
– Säg att skogsbrandsflyget har upptäckt en brand som är 100x100 meter, med en framkörningstid på kanske 20, 30 minuter. Då måste även de som sitter på SOS Alarm och räddningsledningssystemen förstå att den här branden kanske kommer vara 200x300 meter när räddningstjänsten kommer fram, och lägga på resurser för det också.
– Även de som larmar ut behöver ha koll på prognoserna – vad har vi för värden i dag, för vind, vad är det för skog som brinner? Det är bättre att dra på ordentligt från början och backa hem i stället. Och det tycker jag har blivit mycket, mycket bättre mot hur det var förut.

Lägenheterna ovanpå brandstationen i Filipstad är sedan länge omvandlade till kontor. Numera bor Skogsbrandskungen i ett hus i skogen, där han gärna ägnar tid åt att plocka svamp och lingon.
Jobba planerar han att göra i två år till.
– Sedan hoppas jag få till en bok om mina erfarenheter, jag har redan börjat skriva några sidor. Den ska heta Mitt liv i räddningstjänsten.