Reportage

Staffanstorp och det goda livet

Människorna i Staffanstorp måste känna sig trygga när de går ut. Om de inte gör det, då är inte något annat kommunen gör värt någonting. Så resonerar kommunalrådet Michael Sandin (m). Möjligen överdriver han en gnutta. Men Sandin är tydlig och perspektivet är verklighetsanknutet.

STAFFANSTORP
Arbetet började för sex år sedan. Politiskt beslut togs att trygghet, bostäder och näringslivet var tre prioriterade frågor.

I sitt första möte med räddningstjänsten sa Sandin: ”äldreomsorg och skola i all ära, men har vi inte trygghet och säkerhet i grunden då har vi ingenting att bygga på”.

Michael Marklund, ställföreträdande räddningschef och säkerhetschef i kommunen, undrade då om det var tomt prat.

– Men han har levt upp till det. Jag har inga problem att sälja in säkerhetsfrågor, problemet är att hinna leverera. Sandin vill ha resultat omgående.

Styrkan i Staffanstorp är att trygghet och säkerhet inte är en fråga för några handläggare, eller enbart för kommunala tjänstemän.

En analysgrupp med tunga beslutsfattare driver inriktningen och bakom dem finns i princip alla samhällsgrupper engagerade.

– Vi försöker identifiera trender och lösa dem innan de blir problem, säger kommundirektör Inga-Lill Hellberg.

– Analysgruppen är framgångsfaktorn i arbetet. Det är viktigt att vi som är beslutsfäiga är med och att gruppen är tajt, ofta har vi förslag på lösningar när vi sätter oss ner, säger Pernilla Nilsson, chef för polisen i Staffanstorp.

– Vi tar upp jordnära frågor. Mycket av det som inträffat hade vi aldrig kunnat förhindra, men vi inser vad som är viktigt, säger Michael Sandin.

Kommunens eget incidentrapporteringssystem ger statistik och insikt. Det är där trender fångas och ger signaler om nya inriktningar.

Men vad analysgruppen kommer fram till är en sak, att driva igenom det i organisationerna kan vara en annan. Att få alla att dra åt samma håll är inte alltid enkelt.

– Nej, men det är inte alltid valfritt heller, säger Inga-Lill Hellberg.

Michael Sandin minns att det i starten fanns ett större revirtänkande. Vissa ville bestämma för att de ansåg sig äga en fråga, andra ville inte medverka därför att de ansåg sig inte ha med saken att göra.

– När man tar ett sånt här helhetsgrepp finns alltid en tröghet. Skolan och socialtjänsten tyckte i början att andra lade sig i deras verksamhet. Men vi har varit 100 procent konsekventa.

Både Michael Sandin och Inga-Lill Hellberg beskriver Staffanstorp som en entreprenörskommun. 60-talisterna styr, många kommer från näringslivet och är resultatinriktade.

– Vi i ledningen är interna beställare. Utförare kan vara både interna och externa. Exempelvis är vår verksamhet inom markteknik och lagen om särskilt stöd är utlagd på entreprenad. Men vårt trygghetsarbete gäller även dem. Vi har risk- och sårbarhetsanalys med i upphandlingen, entreprenörerna är skyldiga att rapportera alla incidenter till oss, säger Hellberg.

Ett tecken på det breda perspektivet är att två av kommunens socionomer är stationerade på arbetsförmedlingen respektive polisstationen. Socionomen hos polisen ska försöka fånga upp unga lagöverträdare och ge dem hjälp att komma på rätt spår.

– Numera finns direktiv från polisledningen i Stockholm att vi ska samverka med kommunerna. Det är inte nytt för oss, men säkert för andra. När vi i höstas skrev på en avsiktsförklaring om det blev det ett kvitto på att vi redan jobbar rätt, säger Pernilla Nilsson.

För henne är samarbetet med kommunen självklart.

– Kontinuiteten är viktig. Det handlar om myrstigarna oss emellan, nycklarna till varann, dagarna tillsammans.

En del av Staffanstorps trygghet och säkerhet består i bevakning. Det finns ett 50-tal övervakningskameror i kommun, de flesta vid skolor, och ett väktarbolag ronderar kvällstid. Till detta faktum kan man vara kluven.

– Jag ser fram mot den dagen vi kan montera ner kamerorna. Men något måste göras nu, kamerorna behövs nu. Den dagen vi kan ta bort dem och fortfarande hålla nere skadesiffrorna, det är då vi har lyckats, säger Inga-Lill Hellberg.

Örestads bevakningsbolag samarbetar med polisen. Kommunen, länstrafiken, företag, kommunala bostadsbolaget och andra som haft problem med skadegörelse eller inbrott är med och finansierar verksamheten. Från sex på kvällen till sex på morgonen håller väktarna ett vakande öga på Staffanstorp.

Verksamheten anses ha ett klart samband med att skadekostnaderna minskat med 90 procent de senaste åren.

– Fler vill vara med i verksamheten, det är nära tillhands att vi kan ha två bilar rullande, säger Michael Marklund.

2007 certifierades Staffanstorps kommun som säker och trygg kommun enligt FNs  folkhälsoorganisations normer. Vägen dit beskrivs som en dammsugning av säkerhetsarbetet. Certifieringen blev mycket mer än ett diplom, kommunen hade funnit formerna för det fortsatta arbetet.

Mycket är inriktat på hälsa. Staffanstorp följer i stora delar nationell folkhälsopolitik. Det handlar om ekonomisk och social trygghet, goda uppväxtvillkor och hälsa i arbetslivet. Men också om öka fysisk aktivitet, goda matvanor, trygg och säker sexualitet.

Arbetet sköts inte av något folkhälsoråd. Samordnare för hela säkerhets- och trygghetsarbetet är Michael Marklund och tillsammans med Patrik Runesson.

Marklund jobbar 50 procent som ställföreträdande räddningschef och 50 som riskmanager direkt under kommundirektören, vilket ger honom och kommunen en övergripande blick på säkerhets- och trygghetsområdet.
Analysstrategen Patrik Runesson är beteendevetare och vilket ökar bredden i det förebyggande arbetet.

– Men vi har folkhälsovetare som jobbar integrerat med oss andra.

Utsatta personer som har svårt att få lägenhet hjälps till bostad och får via kontrakt behålla boendet så länge de sköter sig. Idrottsföreningar kan få högre kommunalt anslag om dess ledare går kurser i attityd- och moralfrågor. Det är några exempel på insatser och signaler.

Det goda livet i Staffanstorp handlar mycket om att må bra i vardagen. Men kommunen ska också klara den stora krisen. Mikael Marklund är inte orolig. De allvarliga vardagshändelser som drabbat kommunen – stormar, skyfall och översvämningar, elavbrott, Tsunamin och Libanonkrisen med mera – har hanterats väl, anser han.

– Här gäller perspektivet att vara förberedd på det oförberedda. Tack vare klara och inarbetade kommunikationsvägar och vana att samarbeta i vardagen har snabbt en struktur byggts upp för att lösa kriserna.

Men vilken är den viktigaste frågan för kommunen?

Vi frågar kommunalrådet Michael Sandin:

– Det långsiktiga arbetet med barn och ungdomar. Barn som får problem ställer till med bekymmer både för sig själva och sin omgivning. Mycket förebyggande arbete i unga år med målet att färre ska må dåligt i framtiden, det är vad som är viktigt, svarar Sandin.

Trygghet är Michael Sandins mantra. Får han en reporter framför sig använder han ordet lika ofta som en tonåring säger bry.

Är det trygghet som blir vallöftet nästa år?

– Vi gick till val med det redan förra gången. Vi gör det säkert igen.

 

Staffanstorp

Staffanstorps kommun ligger inklämd mellan Malmö och Lund i sydvästra Skåne.
Kommunen är liten till ytan, bara 108 kvadratkilometer, och med 21 667 invånare tätbefolkad. 90 procent bor i de tre tätorterna Staffanstorp (14 500), Hjärup (4 000) och Kyrkheddinge (1 200).
2006 tog kommunen beslut om att skapa förutsättningar för att öka befolkningen med 7 000 invånare. De senaste tio åren har befolkningen ökat med 2 500.

Tre nivåer i säkerhetsarbetet

1 Analysgruppen är kommunens övergripande säkerhetsgrupp. Där deltar kommunalrådet, oppositionsrådet, kommundirektören, lokala polischefen, kommunens analysstrateg samt säkerhetssamordnaren. Analysgruppen träffas en gång i månaden, deltagarna ger varandra underlag i form av statistik och trender. Och fattar beslut.

2 Riskhanteringsgruppen nyttjas för att arbeta fram lösningar och verkställa analysgruppens beslut. Här samverkar samtliga kommunala verksamheter, primärvården, kyrkan och polisen.

3 Rådet finns för att säkerhets- och trygghetsarbetet ska nå ut i hela kommunen som geografiskt område. Rådet består av större fastighetsägare, arbetsförmedlingen, kyrkan, polisen, näringslivet, ideella föreningar, kommunens ledande beslutsfattare med flera.