Rusning till utbildning i skydd mot skolattacker

Efterfrågan på MSB:s utbildning i skydd mot antagonistiska hot, däribland skolattacker, är stor. Bokningarna vällde in redan innan myndigheten officiellt gått ut med att utbildningen fanns. Så gott som alla länsstyrelser har bokat in den och bara under våren har den hållits på drygt 40 platser över hela landet.

Allra störst är trycket i Örebro. Drygt 60 deltagare, främst skolchefer och rektorer men även säkerhetssamordnare, beredskapssamordnare och personal från elevhälsan, har fyllt föreläsningssalen på ett centralt beläget hotell en fredagseftermiddag i april.
– Platserna tog slut på två dagar, så det blir två utbildningar till i höst, berättar Ida Klingzell på länsstyrelsen, som håller ihop utbildningstillfällena lokalt.

Det går nästan att ta på anspänningen i rummet, något som även föreläsarna Petter Säterhed och Ebba Thor från MSB:s funktion för säkerhet i offentlig miljö noterar. Inte minst när de visar filmen ”Fly, sök skydd, larma” som MSB tagit fram.
Den skildrar ett scenario där en gärningsperson börjar skjuta i en gymnasieskola. Filmen är stark och realistisk, och på flera sätt lik attacken på Risbergska.

Tystnaden i rummet är kompakt, stilla tårar rinner ner för en del kinder.
– Jag har kollegor som visat filmen för lärare och elevgrupper under året, så de var nog mer förberedda. Själv hade jag inte sett den innan och blev väldigt berörd. Jag kunde verkligen placera mig i filmen, säger Åsa Björkman, rektor på SFI på Campus Risbergska – och en av dem som befann sig på skolan vid masskjutningen.

Att i första hand fly, i andra hand söka skydd och därefter larma är utgångspunkten vid ett angrepp, oavsett om det handlar om skjutvapen, sprängladdning, fordon eller någon annan form av våldshandling med stora konsekvenser.
– I en situation med väldigt hög stress kan människors reaktion bli att frysa till is. Vi vill att man ska komma över den tröskeln och börja agera, säger Petter Säterhed.

MSB:s utbildning grundar sig i regeringens nationella strategi mot våldsbejakande extremism som togs fram förra året. Utbildningen finns i två varianter: en som riktar sig mer direkt till skolor och en med ett bredare anslag som vänder sig till länsstyrelser, regioner och kommuner.
– Mycket av materialet i den här utbildningen har vi använt i andra sammanhang tidigare men nu anpassat till skolor eller kommuner. Materialet har tagits fram tillsammans med Polisen, Skolverket och Center mot våldsbejakande extremism, berättar Petter Säterhed.

På utbildningen ges exempel på hur skolorna kan sänka sin egen sårbarhet, höja motståndskraften och förebygga våldshandlingar med stora konsekvenser.
Det kan låta svårt, dyrt, kanske rent av oöverstigligt – men mycket bygger på relativt enkla och billiga metoder.
– En utgångspunkt är lökprincipen, där man strävar efter flera lager av skydd. Ett enskilt lager blir väldigt bräckligt men tillsammans blir det ett skydd på djupet.

Lagren kan handla om personalens lokalkännedom och säkerhetsmedvetenhet; teknisk utrustning och fysiska skydd samt rutiner och utbildning.

Huvuddelen av förlusterna vid en attack sker under de första minuterna. Med flera lager av skydd kan man fördröja förloppet och vinna tid tills hjälpen kommer.
– I ett scenario med upplåsta dörrar och ingen uppmärksam personal tar det cirka 40 sekunder för en gärningsperson att ta sig in till det skyddsvärda, som en aula fylld av människor. Men med uppmärksamma rastvakter som upptäcker tidigt och låsbara dörrar kan det ta tio gånger så lång tid, säger Ebba Thor.

Fler konkreta exempel på åtgärder är möblering och inredning som försvårar att någon eller något göms där bakom, särskilda varningssystem och säkra rum. De sistnämnda ska ha robusta dörrar, vredlås på insidan, vara stora så en gärningsperson inte på måfå kan skjuta in och träffa någon, och ha fönster som går att täcka för.
– Ni har säkert redan ett antal rum som skulle kunna betraktas som säkra rum, det enda ni behöver göra är att identifiera dem och informera lärarna om det, säger Petter Säterhed.

Han poängterar att skyddsåtgärderna och behoven skiljer sig åt från skola till skola och att det tyvärr inte finns någon patentlösning.

Efter dådet på Risbergska gick diskussionerna varma i media om metalldetektorer i skolorna.
– På vissa ställen kan det vara verksamt men jag är tveksam till att det skulle fungera för de flesta skolor i landet. Det kan skapa otrygghet, och laptops skulle ofta ge utslag i detektorerna, säger Petter Säterhed och påpekar att det är viktigt att inte bara tänka igenom vad en åtgärd ska vara bra för, utan även se till att den inte sätter krokben för daglig verksamhet.

Han berättar att det efter terrorattacken på Drottninggatan 2017 ploppade upp massor av fordonsskydd i hela landet men många var satta helt fel och gav inte ordentligt skydd.
– Det finns också otaliga exempel på hur skolor byggt säkerhetsåtgärder som funkar på pappret men inte i verkligheten. En verksamhet köpte in en skottsäker slussdörr. Problemet var att det tog lång tid för folk att komma igenom den, så på morgonen ställde vakten ändå upp dörrarna. Verksamheten la ut massor av pengar till ingen nytta.

En skola vars förutsättningar ser lite annorlunda ut är Rudbecksgymnasiet i Örebro, som är en del av Riksgymnasiet för döva och hörselskadade.
Rektorn Jörel Bergström berättar att skolan sedan ett par år tillbaka har låsta dörrar eftersom det kan vara svårt för många att höra varifrån ett eventuellt hot kommer. När elever och lärare tittade på filmen ”Fly, sök skydd, larma” uppstod framförallt en diskussion efteråt:
– Hur förstår Polisen att vi inte hör dom? De kanske skjuter av misstag för att någon inte hör att den ska hålla upp händerna?

Jörel Bergström.

Petter Säterhed säger att samverkan är en central punkt. Rådet är att inventera vilka samarbetspartners man har och vilka man behöver stärka samarbetet med. Det kan vara en god idé att kontakta den lokala Polisen och diskutera utmaningar.

Han uppmuntrar också alla lärarlag att göra scenariobaserade riskanalyser för att se vilka skydd de har i dag och sedan börja titta på enkla åtgärder för att upptäcka, försvåra, hantera eller avskräcka.
– Vi presenterar en förenklad scenariobaserad metod, så att den är lätt och snabb att genomföra. Den bästa riskanalysen är den som faktiskt blir gjord.

Teknik som appar och högtalare i all ära, men rutiner och medvetenhet är ofta ännu viktigare, menar föreläsarna.

En metod som är gratis att implementera och ger stor effekt är The power of hello (kraften i ett hej). Något så enkelt som ett hej visar att du ser personen.
– Genom att vara uppmärksam på responsen ges möjlighet att avgöra motiv. Det kan räcka med att gärningspersonen blir sedd för att den ska gå därifrån. Uppmana lärare att hälsa på alla de möter och inte vända bort blicken. Det värsta som kan hända är att folk tycker ”gud vad trevliga de är på den här skolan”.

I slutet av utbildningstillfället i Örebro släpper anspänningen något och ett par deltagare passar på att ställa frågor.
En av dem berättar att de på hennes arbetsplats köpt in visselpipor att använda vid nödsituationer och undrar om det är galet tänkt.
– Tvärtom, jag tycker det är otroligt innovativt så länge det funkar för er, svarar Petter Säterhed.

Elisabeth Madell, lärare och arbetslagsledare på Hällefors folkhögskolas filial i Örebro, är nöjd med dagen. Hon berättar att skolan redan gjort flera åtgärder, bland annat sett över lokaler, utrymningsvägar och samverkan med hyresvärdar och grannar.
– Jag tar med mig fler konkreta verktyg från i dag, inte minst vikten av att jobba enligt lökprincipen. Dådet på Risbergska blev en spark i baken – vi måste sätta ännu mer fart för att skapa trygghet för våra elever.

Elisabeth Madell, i svart, tillsammans med en kollega.

PDV – ingen garanti för kvalitet

Ett 40-tal företag har uppvaktat landets skolor för att sälja utbildningar i pågående dödligt våld, så kallade PDV-utbildningar, sedan masskjutningen på Campus Risbergska. Det visar en enkät som DN har gjort.
Bland dessa säkerhetskonsulter finns personer som dömts för brott, klassats som säkerhetsrisker eller fått sparken från myndigheter.
Dessutom innehåller utbildningarna ibland stressframkallande moment, såsom fiktiva gärningspersoner.

– Begreppet PDV är i grunden en polistaktisk term som syftar på situationer där Polisen har utvecklat särskilda metoder för att snabbt avbryta ett pågående dödligt våld. Inom skolans värld har begreppet fått en olycklig utveckling, säger MSB:s Petter Säterhed.
Med andra ord är PDV varken en skyddad titel eller någon garanti för kvalitet.

Enligt MSB bör en bra utbildning för skolpersonal snarare handla om att utveckla en god säkerhetskultur, där alla känner till skolans rutiner för utrymning, inrymning och utestängning, vet var låsbara dörrar och sjukvårdsutrustning finns, samt har kännedom om skolbyggnadens utrymningsvägar och säkra utrymmen.

– Övningar bör genomföras regelbundet och i en lugn och kontrollerad miljö. Vi använder exempelvis inte rökmaskiner vid brandövningar, och samma princip bör gälla vid övningar inför en eventuell skolattack: syftet är att träna in trygghet, inte att skapa rädsla.

Tillsammans med Skolverket håller MSB på att ta fram en vägledning kring övning, riktad till lärare, som ska vara klar till höstterminen.