Ingen tydlig dygnspass-effekt

Bland brandmännen i Sverige finns det på många håll ett stort missnöje med de nya, EU-styrda arbetstidsreglerna som innebär att det krävs särskild dispens för att få ha dygnspass i schemat.
Arbetstidsreglerna försvårar både för arbetsgivaren och de enskilda brandmännen, menar kritikerna.

En oro som har hörts i kritikerleden är att en yrkesgrupp som redan innan de nya arbetstidsreglerna hade rekryteringsutmaningar skulle kunna få ännu svårare att locka nya brandmän – och behålla de man har.

När MSB:s årsuppföljning av statistik från räddningstjänstorganisationerna nu är sammanställd kan man konstatera att det inte finns någon tydlig dygnspass-effekt i antalet anställda – i alla fall inte än kanske ska tilläggas.

Heltidsanställda i utryckningstjänst är exakt lika många 2024 som 2023 när det gäller män: 4596 personer. Antalet kvinnor har ökat med sex stycken till 366.
När det gäller deltidsbrandmännen ser man en liten ökning av antalet anställda, till 11 055 personer vilket är 206 fler än året innan.

Sveriges tredje största räddningstjänstorganisation, Räddningstjänsten Syd, är en av dem som tidigare inte har haft några problem med att återbesätta lediga tjänster.
– Vi har tills alldeles nyligen lyckats rekrytera heltidsbrandmän efter behovet, säger Martin Gertsson, räddningschef och förbundsdirektör.
– Vid den senaste rekryteringen hittade vi inte så många som vi behövde så det var lite av ett trendbrott för vår del. Vi har förstått genom samtal med kollegor runt om i riket att det är en situation som de flesta har hamnat i tidigare än oss.

Martin Gertsson, räddningschef och förbundsdirektör, Räddningstjänsten Syd.

En orsak till att Räddningstjänsten Syd, det vill säga Malmö, Lund, Burlöv, Eslöv och Kävlinge, inte haft rekryteringsproblem är MSB:s skola i Revinge, tror Martin Gertsson.
– Jag misstänker att vi har haft det lite lättare för att skolan ligger så nära oss.
Frågan om dygnspassens vara eller inte vara har inte haft någon större inverkan, säger han.
– Det har inte varit ett stort extraavhopp på grund av den frågan. Däremot har det i avslutningssamtal när någon går i pension kommit fram att det kanske är någon som hade kunnat tänka sig att jobba lite till, men nu när det är så otydligt och störigt med arbetstidsreglerna så finns det dem som väljer att gå i pension. Jag hör det i samtalen men kan inte riktigt säga att vi ser det i siffror.

Av de heltidsanställda brandmännen i utryckningstjänst är 7,4 procent kvinnor i hela riket.
Flest kvinnor har Räddningstjänsten Syd. Här jobbade 33 kvinnor heltid i utryckningstjänst 2024, enligt årsuppföljningen. Även sett till procentuell andel kvinnor ligger Räddningstjänsten Syd över medel.
– Vi brukar ligga någon eller några procent över tio, säger Martin Gertsson.
Vad är det som gör att ni lyckas rekrytera kvinnor?
– Jag tror att det är samma saker som lockar både lämpliga manliga och kvinnliga brandmän att jobba hos oss.
Det är inte marknadsföring i sociala medier eller andra ”lätta” insatser som gör skillnad, menar han. Därför behövs inga särskilda aktiviteter för att locka kvinnor.
– Att på riktigt jobba med att premiera en god arbetsplatskultur är mycket svårare, men det är det som jag tror ger någonting. Vi gör vårt bästa för att vara en attraktiv arbetsgivare i form av att erbjuda ett gott arbetsklimat och utvecklande arbetsuppgifter. Där anstränger vi oss men mer än så har vi inte gjort.
Är det när man inte tänker kön över huvud taget som man lyckas bäst?
– Jag skulle inte säga att man kan lyckas vara helt blind för kön, och det kanske inte heller är något eftersträvansvärt. Men jag tror att man gör det onödigt svårt för sig om man tänker att det är andra saker på en arbetsplats som lockar kvinnor än som lockar män.
– Det som lockar både kvinnor och män är möjligheten att göra ett bra jobb, och en utvecklande, inkluderande och välkomnande arbetsplatskultur.
När han pratar om arbetsmiljöfrågor menar han inte att det finns larmställ, kemdräkter och andra arbetskläder som passar båda könen.
– Det är sådant som självklart måste fungera. Det är svårare men ännu viktigare med arbetsplatskultur. Att man för allas skull är hjälpsam och att man uppskattar de olikheter man som kollegor har.

Han ser gärna att de här frågorna hamnar högre på agendan inom den kommunala räddningstjänsten i Sverige.
– Vi behöver hitta de bästa och mest lämpade personer oavsett kön, helt klart.