Vi måste planera, öva och samverka om höjd beredskap ska fungera
Sverige har i dag kanske världens bäst fungerande räddningstjänst.
Det beror främst på en engagerad och duktig personal och strukturerat övningsupplägg med återkommande övningar och bra erfarenhetsåterföring från larm.
Så tror jag inte det kommer kännas om regeringen inför högsta beredskap i morgon. Inte ens om ett år. Även om vi naturligtvis kommer göra vårt bästa.
Räddningstjänsterna har länge väntat på att MSB ska berätta vad som behöver göras. Nu i november kom beskedet i form av en rapport till regeringen.
I rapporten Civilt försvar mot 2030 skriver MSB att:
”eftersom räddningstjänstens ordinarie personal och kompetens är grunden, måste basförmågan stärkas samtidigt med förmågan att växla upp under höjd beredskap och krig. För att stärka arbetet med kommuners beredskapsplanering för de tillkommande uppgifterna behövs ytterligare medel för inköp av specialfordon, tunga röjningsresurser och personlig skyddsutrustning samt för att genomföra kompetenskartläggning.”
Vi kan konstatera att den som väntar på att MSB ska tala om hur och vad vi ska öva kan vänta förgäves. Jag tycker det tydligt visar på att vi i räddningstjänsterna själva måste ta tag i övningsverksamheten och det redan under 2023.
I rapporten skriver MSB att regeringen ska skjuta till ytterligare 400 miljoner per år 2024–2025 för att finansiera bland annat räddningstjänst under höjd beredskap.
Vi kan konstatera att vi saknar återkommande övningar och erfarenhetsåterföring i RUHB (räddningstjänst under höjd beredskap). Det sista kan vi inte göra mycket åt.
Vi kan läsa på sociala medier om brandmän i Ukraina och deras erfarenheter från RUHB.
I ett inlägg på Öregrundarbloggen kan vi läsa att ett av brandmännens arbeten har blivit att återställa strömförsörjning efter artilleribeskjutning. Kan det bli så i Sverige?
Beskedet att snabbutbilda omkring 2 000 före detta brandmän som ska kunna rycka in om beredskapen höjs är naturligtvis välkommet.
Men det kommer krävas ännu mer resurser från oss.
Vad är det då som kan komma skilja mellan räddningstjänst i fredstid och under höjd beredskap?
Mycket skulle jag vilja säga. Har din arbetsgivare informerat dig om din krigsplacering? Viss personal har sin krigsplacering i försvaret och andra har sin på exempelvis en förskola.
Arbetstiderna kan förändras. Vilka arbetstidsavtal gäller om regeringen beslutar om höjd beredskap? Personalläget kan förändras.
Grupperna om 1+4 i en brandbil kanske vi inte får ihop på många kårer i Sverige. Varför? Många anställda på heltid pendlar långt och vid krig kommer vi säkert se personal både på hel- och deltid som flyr med sina familjer.
Risken finns även att personal inte kan ta sig till jobbet på grund av fientliga styrkor eller minerade vägar som hindrar.
Bränsle och mat kanske är dyrt och svårt att få tag på. Då vill man hellre se till att ens familj har mat än att släcka bränder med livet som insats i en stad långt borta.
Var ligger din lojalitet? Hos familjen eller räddningstjänsten?
Dessa scenarier och frågor finner jag tveksamt att någon ledning har funderat på, än mindre planerat eller tagit höjd för.
Brandmännens operativa arbete på olycksplats förändras. Vi kommer bli larmade till bränder som orsakats av artilleri.
Det kommer finnas oexploderad ammunition i och runt fastigheter. Det kan pågå beskjutning i området. Vi kan bli beskjutna under insatsen. Kanske behöver även vi ballistiskt skydd i våra hjälmar?
Hur påverkar det personalen och taktiken? Vi behöver hjälpa till när folk behöver skydd, inrymmas eller utrymmas. Vad har vi för möjligheter för det i dag?
Vad händer om vi måste hjälpa till om fienden använder c-stridsmedel? Vi behöver kunna utföra livräddande personsanering och indikera c-stridsmedel.
Hur gör vi för att växla upp vår övningsverksamhet?
Jag sitter ju inte med alla svar, jag är bara brandman. Men en bra början är att få igång övningsplaneringen och att lägga lite tid på att göra övningar med lokal anknytning.
Ta foton på verkliga objekt i ert område, skriv in adressen till förskolorna där ni har era barn, vänners arbetsplatser och farmors och farfars äldreboenden. Skapa engagemang! Skapa praktiska övningar med skador utifrån scenarierna.
Tänk på säkerheten, säkerhetsklassa ert övningsmaterial så antagonister inte får något gratis från ert insatsområde.
Sveriges räddningstjänster måste öva och samverka med de lokala frivilligorganisationerna, Försvarsmakten, sjukvården och Polisen.
Men viktigast av allt är att alla våra räddningstjänster måste börja samverka med varandra och börja hjälpa varandra med arbetet att varje räddningstjänst ska bli Sveriges bästa räddningstjänst under höjd beredskap.
Med detta inlägg hoppas jag få fart på det viktiga och alltför eftersatta arbetet med att öva RUHB.
Tack för ordet.
EN BRANDMAN