Han jobbar kvar på samma station - efter 50 år

Det är mycket uppskattat hos kollegor och chefer att Christer Svensson fortsätter att ta arbetspass i poolgruppen som jobbar dagtid i det lilla samhället Knäred i Laholms kommun.

Hans tjänster behövs i dagstyrkan för att klara bemanningen. Och han är inte vilken inhoppare som helst – med 50 års tjänst i räddningstjänsten, till största delen som stationschef, måste han vara en av Sveriges mest rutinerade brandmän.
I dag, när han närmar sig 72-årsdagen, är han tillbaka där han började – som vanlig brandman, och han är fortfarande på samma station i Knäred.
– Jag vill avsluta som jag började.
Vad är det som gör att du fortsätter?
– Det är kanske en klyscha, men jag brinner för det här. Jag har mina värderingar, och det är att hjälpa till. Det har alltid varit det och det kommer det vara så länge jag kan och orkar.
Vad är det bästa med jobbet?
– Det är känslan att bryta mönstret från vardagen och att kunna göra en insats. Det är en känsla man inte kan få nån annanstans.

Christer Svensson uppskattar också gemenskapen som alltid har funnit kollegorna emellan.
– Det är ett lagarbete i grund och botten om man ska lyckas. Jag har alltid varit en lagspelare. Jag tycker om känslan att lösa saker gemensamt och att det blir bra. Men man måste vara realist och det blir inte alltid bra, men för det mesta.

Baksidan av yrket är när det inte slutar väl, när människor blir allvarligt skadade eller dör i olyckor eller bränder.
– Men jag tycker faktiskt att folk accepterar att det kan vara tråkigt ibland, men att vi kommer ut och hjälper till och gör det lite lindrigare.
Så ni blir bra bemötta av allmänheten?’
– Ja, absolut.
Under de 50 åren har brandmannayrket förändrats mycket.
– Det är otroligt vad det har gått framåt, framför allt när det gäller tekniken. När jag började en gång i tiden var det rätt jobbigt. Det var mycket bära och slita. Nu har vi vatten med oss, vi har allt vi behöver. Det är inte så slitsamt längre.
Sättet brandmännen arbetar på vid bränder och olyckor är mer grundat i vetenskap i dag, menar han.
– Man har lärt sig med åren att hantera och lösa det på ett annat sätt än man gjorde förr. Och den utvecklingen fortsätter.
Är det något som aldrig förändras i jobbet?
– Det som lever kvar är det här med att hjälpa till. Det kommer aldrig att förändras. Det är det som gör att folk vill jobba med det här, det ger så mycket tillbaka.

Brandmästaren i Laholm, Andréas Randevik, uppvaktade Christer när han uppnådde imponerande 50 år i yrket tidigare i år.
Brandmästaren sa då att Christer genom sina många år i tjänst i hög grad bidragit till betydelsefulla insatser för ett brandsäkrare Sverige.
– Genom att inte gå pension vid 65 år gör han fortfarande stor skillnad i vår verksamhet och glesbygden som han verkar i.
Han sa också att Christer har fysik som en 30-åring.
– Det får stå för honom, haha.
Hur gör du för att hålla dig i form?
– Jag har alltid varit mån om vardagsmotionen, det lilla extra som tar emot ibland. Sen har jag hållit på med idrott i hela mitt liv mer. Jag spelar mycket fotboll och har hållit på med allt möjligt.
De fysiska kraven i yrket är lättare att klara om man underhåller sin form på en jämn nivå hela tiden.
– Kravbilden har ökat, så lite motion behöver man. Men om man håller sig på en skälig nivå utan att göra uppehåll så klarar man det.
Med din erfarenhet, vad skulle du ge för tips till unga som ger sig in i brandmannayrket?
– Livet är inte lätt alltid. Det tar emot ibland. Låt det ta emot, man lär sig av det också. ”Inget är omöjligt” som Gunde Svan säger. Och de fysiska kraven får inte bli ett hinder. Rör man sig regelbundet kommer man långt.
Hur länge tänker du fortsätta?
– Jag har lovat hela året.
Det innebär att han hinner fylla 72 innan han lägger av.
– Som det ser ut har vi fått in lite nytt folk. Men det krävs körkort och utbildningar innan de kommer i tjänst, så det tar lite tid.
Så det kanske blir mer än året ut?
– Nja, det behöver vi inte spekulera i nu.