Reportage

Styrning av ström - för ökad krisberedskap

Hotas elförsörjningen är samhället sårbart. Viktiga funktioner kan slås ut. Men i framtiden ska viktiga användare prioriteras. Det kallas Styrel – elektriciteten styrs dit den behövs bäst.

KARLSKRONA
Om vi i dag skulle drabbas av elbrist har Svenska Kraftnät ansvar för att fördela tillgänglig el så rättvist som möjligt.

Så ska det inte vara i framtiden. Då ska el fördelas efter en prioriteringslista. Samhällsskyddet ska säkras, livräddande funktioner som blåljusmyndigheter går först.

– Det kräver en lagändring, vilket vi inte ska glömma. Men den kommer. Jag tror de flesta är ganska överens om att det är en klok idé, säger Eva Liljegren på Energimyndigheten.

Regeringen har gett Energimyndigheten uppdraget att utveckla ett system för att på lokal nivå kunna prioritera samhällsviktiga elanvändare.

Det är ett system som inte kräver tekniska investeringar, men däremot rejäl översyn av kraftnäten för att markera de linjer som är viktiga.

Lite förenklat kommer det att bli mörkt i våra hem för att det ska finnas tillräckligt med ström på sjukhus och larmcentraler. Men har du lyckan att bo efter en kraftlinje där det även finns ett sjukhus då kommer du att ha el i dina vägguttag. Strömmen kan inte prioriteras från hus till hus, det sker från kraftlinje till kraftlinje.

Har vi någonsin drabbats av elbrist av den typ vi nu ska gardera oss mot?

– Nej, men det har varit nära, säger Liljegren.

Blekinge är ett av tre försökslän som arbetat med Styrel sedan 2008. Där har länsstyrelsen och samtliga fem kommuner medverkat i ett fullskaleförsök.

En av de första och största stötestenarna i arbetet blev sekretessen, både försvars- och affärshemligheter.

– Sekretessfrågorna blir många och stora. Dels för att det uppstår känslig information när sårbara punkter i samhället sammanställs. Dels för att flera berörda har behov av affärssekretess, säger Mats Persson Region Blekinge, projektledare för Styrel.

Kommunerna, länsstyrelsen och sju lokala elnätsägare lade in prioriteringsönskemål på elnätskartor. Länsstyrelsen analyserade behov hos nationella och regionala elanvändare som Banverket, Försvarsmakten, teleoperatörer med flera.

– Nu har samhället visat att vi försökt ta hänsyn till en rättvis prioritering, vi har sagt vad vi tycker är viktigt. Det är en kunskap som kommunerna kan ha nytta av även i andra sammanhang, säger Claes Wiberg, försvarsdirektör på länsstyrelsen.

Blir det strömavbrott på en linje kanske man nu snabbare konstaterar om det finns någon anläggning med samhällsviktig verksamhet på just den linjen.
Ronneby kommun har funnit att en skola är lämplig som uppsamlingsplats för personer som behöver hjälp. Skolan finns på en linje som av andra skäl är prioriterad och inte släcks ner.

– Ett problem är att allt mer av vårdverksamheten flyttar ut i hemmen. Det kanske innebär att dessa personer måste plockas in till gemensam plats vid ett avbrott, eller att kommunerna får åka ut med aggregat, säger Wiberg.

Vilket är det stora jobbet för kommunerna?

– Samla ihop all information och göra egna prioriteringar. Kommunerna har prioriterat hårt vilka som ska få el, säger Mats Persson.

Om tillgången på el sjunker till 25 eller 50 procent, vilka räcker den då till?

– Det blir störningar på första nivån. Men vi har slutat räkna i procent och vilka det räcker till. Det är bättre elleverantörerna säger hur mycket de kan leverera, sen får vi dra streck.

Många viktiga samhällsfunktioner har egen reservkraft. Men den har man inte tagit med i beräkningen när prioriteringarna gjorts.

– Vi ska inte straffa de som i förebyggande syfte garderar sig, säger Claes Wiberg.

Elnät känner inte av gränser. Ska Styrel fungera krävs samarbete mellan länsstyrelserna och att beslut tas efter elnät, inte efter länsgränser. Större industrier och andra verksamheter får sin el via regionala nät.

Kommunerna gör sina egna prioriteringar men kan bara påverka det lokala kraftnätet.

Vem tar beslutat att koppla bort el?

– Det gör elnätsföretagen i enlighet med länsstyrelsernas beslutade prioritering, säger Eva Liljegren.

Vad har Blekinge lärt sig?

– Nu vet elnätsföretagen vad samhället prioriterar och det kan påverka framtida nät. Ta därför med elnätsföretag i tidigt skede när man diskuterar att bygga nya områden, säger Mats Persson.

Styrel är tänkt att ersätta en energireserv som finns i dag. Svenska Kraftnät har avtal med industrier som mot årlig ersättning förbinder sig att dra ner på elförbrukningen vid brist. Det finns också oljekraftverk och gasturbiner som reservkraft.

– De kostar att underhålla och den här energireserven ska avvecklas på tio års sikt från 2011. Det nya systemet behövs. En positiv effekt av Styrel är också att det här stärker verksamheter som bidrar till vår krisberedskap, säger Bo Gellerbring, MSB.

MSB kommer få uppdraget att ta fram ett vägledande dokument för prioritering av samhällsviktig verksamhet. Myndigheten kan också komma att medverka i utbildning inom Styrel.

 

-Vi har inventerat all samhällsviktig verksamhet

Om tillgången på el går ner till 25 procent klarar man ändå att serva de livsviktiga funktionerna i samhället.

Det resultatet har Karlskrona kommun kommit fram till i projektarbetet med att prioritera elanvändarna.

– Vi har inventerat all samhällsviktig verksamhet, säger Elina Tyrberg Flink, beredskapssamordnare.

Karlskrona ansåg att Styrels klassificering av elanvändarna var lite väl grov, det blev många användare i den viktigaste gruppen (1). Därför delade man upp de samhällsviktiga funktionerna i olika nivåer.

– Vi försökte tänka på grundläggande funktioner. Vad klarar vi oss utan i sex timmar, vad klarar vi oss utan i sex dagar.

Och kom fram till att blåsljusmyndigheter, sjukhus och annat som behövs för att rädda liv klarar man med 25-procentig elkapacitet.

Man har också kunnat konstatera att det finns funktioner som kan anses viktiga som ligger långt ut på linjen. Ska de ha ström för det med sig att elen på vägen ut även tänder ljus hos oprioriterade kunder.

– Då kanske ett annat objekt med samma funktion, men som inte kostar så mycket el, ska prioriteras i stället.

En svårighet var hur långt ner man skulle prioritera.

– Arbetet har också lyft frågan om vem som avgör vad som är viktigt. Vi har lärt oss mycket internt.

Karlskrona uppskattar att det kostar kommunen 225 000 kronor i självkostnadspris för arbetstid att införa systemet.

 

Så prioriterar Karlskrona

Prioritering av elanvändare i Karlskrona kommun

1A Funktioner som behöver fungera dygnet runt utan störning för att säkerställa människors liv och hälsa.
Exempel: blåljusmyndigheter, vårdinrättningar/boende, larmcentraler, kustbevakning, krisledning.
1B Funktioner där störningar kan innebära konsekvenser för liv och hälsavid bortfall mindre än två timmar..
Exempel: prioriterade vattenverk, vårdcentraler och vårdinrättningar enligt prioritering, fast telefoni, deltidsbrandstationer.
1C Viktiga funktioner för att samhället ska fungera och för dess grundläggande värden, samt funktioner som krävs för att hantera händelsen.
Exempel: reningsverk, drivmedel, livsmedel, media, värmestugor (kan vara skolor), finansiella flöden, prioriterad barnomsorg, snöröjning, viss avfallshantering, gränskontroll.
2 Funktioner med stor betydelse för ekonomi och miljö.
Exempel: övriga elektroniska kommunikationer, djurhållning, transporter.
3 Funktioner med stor betydelse för sociala och kulturella värden.
Exempel: skolor, kultur- och fritidsanläggningar.
4 Övriga elanvändare.

Fakta/Styrel

  • Styrel står för styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer.
  • Energimyndigheten ska i samverkan med bland annat Svenska Kraftnät, Svensk Energi, SKL och MSB utveckla systemet att på lokal nivå prioritera de samhällsviktiga användare som har störst behov att få el vid elbrist.
  • Prioritering ska kunna göras om kortsiktiga elbehov inte kan tillgodoses, eller vid risk för elavbrott. Prioritering är inte avsedd för ransonering vid långvarig elbrist. Styrel bygger på den teknik som finns i dagens elnät.
  • Länsstyrelserna i Blekinge, Dalarna och Skåne samt de 16 kommunerna Malmö, Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby, Sölvesborg, Borlänge, Falun, Hofors, Ljusnarsberg, Ludvika, Malung, Smedjebacken, Malå, Norsjö och Skellefteå, har under 2008-2009 testat planeringsprocessen praktiskt.
  • Utifrån försöken ska Energimyndigheten lämna ett slutligt förslag till regeringen hur systemet ska utformas. Planeringsarbetet ska, enligt fastlagd plan, vara igång i hela landet 2011.
  • Om en kommun skulle välja att inte delta i arbetet innebär det att inget prioriteras och därmed skulle det vid elbrist kunna bli svart i hela kommunen.
  • Energimyndigheten har beräknat kostnaden för att genomföra Styrel till 5 miljoner kronor per år (14 miljoner de fyra första åren), eller 1 krona (2,50) per elkund.