Funktionsnedsatta behöver också nå skyddsrum
Vad gör vi när funktionsnedsatta människor inte ges skydd i krig?
Omoderna skyddsrum, bristande befolkningsstatistik och sena planeringar skapar förhöjda risker för personer med funktionsnedsättningar.
Vad kan vi lära av de som dagligen stängs utanför på grund av bristande tillgänglighet? Skyndsamma restaureringar av skyddsrum kan skapa fler barriärer i stället för att riva hindren.
Kriget i Ukraina visar oss grymheter som drabbar civilbefolkning. Enligt barnombudsmannen finns det 100 000 barn med funktionsnedsättningar i Ukraina på olika boenden. Flera funktionshinderorganisationer i Europa har beskrivit den desperata situationen.
Såväl Funktionsrätt Sverige som European Disability Forum beskriver svårigheterna för människor att kunna få skydd, information och olika förnödenheter. Samverkansorganisationen National Assembly of People with Disabilities of Ukraine vädjar om stöd till personer med funktionsnedsättningar.
Men hur är situationen i Sverige? Finns det skyddsrum som är tillgängliga för alla? Alla människors rätt till hälsa och säkerhet finns inskrivet i flera konventioner.
En statlig utredning har för flera år sedan konstaterat att det saknas statistik över de olika målgrupperna och att det därför är svårt att få en överblick över villkor och behov.
Enligt Statistiska Centralbyrån uppskattar man att 36 procent av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning. På internationella kvinnodagen skrev DHR ett debattinlägg om hur otillgängliga skyddsrum utestänger personer som använder elrullstolar.
Vi vet att tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar under en lång tid varit eftersatt. Det leder till exkludering och utanförskap. Man beräknar att det finns cirka 65 000 skyddsrum i olika skick.
I Göteborg finns skyddsrum som byggdes efter andra världskriget och som inte är tillgängliga för alla. Det är därför viktigt att skyddsrummen görs tillgängliga på ett korrekt sätt ur funktionsrättsperspektiv. Ta vara på den kompetens och erfarenhet som finns hos funktionshinderorganisationerna.
Den internationella slogan ”Nothing About Us Without Us” måste alltid vara en utgångspunkt. När nu skyddsrum ska restaureras är det viktigt att detta arbete görs korrekt och baseras på kunskap och erfarenheter i funktionshinderrörelsen.
Vi befarar att det finns stor risk för att tyst kunskap som finns i rörelsen glöms bort då det är bråttom med restaureringar av skyddsrum. Vem tar då ansvaret för att barriärer riskerar att byggas upp i stället för att hinder rivs ned?
PER OLOF LARSSON
medlem i organisationen Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR) i Göteborg
KRISTER FRANK
vice ordförande i organisationen Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR) i Göteborg
JÖRGEN LUNDÄLV
docent, institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet