
Svårt avgöra när brand i modulhus är helt släckt
Byggnadens konstruktion och räddningstjänstens kunskap om denna är viktiga faktorer när det kommer till brand- och rökspridning vid bränder i byggnader.
Räddningstjänsten i Skellefteå fick åka tillbaka till en brandplats då branden blossat upp igen.
Olycksutredningen, som genomförts av John Östlund och Kristin Lundström, ger lärdomar som kan vara av nytta för andra.
Det första larmet kom in vid 22.40-tiden en kväll i oktober. Vid framkomst konstaterades att det brann i en lägenhet i ett flerbostadshus byggt av moduler i trä.
Dörren till lägenheten var fortfarande öppen och tjock brandrök ansamlades på loftgången. Styrkeledaren stängde snabbt dörren när räddningstjänsten kommit fram.
Personerna som befann sig i lägenheten hade utrymt till loftgången. Styrkan förberedde för invändig rökdykning och stegbilen ställdes samtidigt upp på baksidan för att man skulle komma åt vinden och fönstret på lägenheten.
Styrkeledaren hade tänkt använda ett pulveraggregat med 50 kilo pulver i vindsutrymmet men den aktuella stegbilen hade inte hunnit bli utrustad med aggregatet, så den planen fick överges.
Branden släcktes relativt snabbt och efter det flyttades fokus till att undersöka om branden spridits till vinden eller någon annan lägenhet.
Takplåtarna lyftes av ovanför den drabbade lägenheten och det konstaterades att ingen brandspridning skett. Ingen synlig brandspridning hade heller skett till de två intilliggande lägenheterna.
Insatsledaren lämnade över information till fastighetsägaren angående behov av efterbevakning och uppfattade att informationen togs emot och förstods.
Insatsen avslutades klockan 01.48 och representant för fastighetsägaren var kvar till 03.00 med sista kontroll 02.50.
Klockan 04.19 fick räddningstjänsten ett nytt larm till samma adress då en person hörde att det knastrade i en vägg och upplevde att det troligen brann på vinden. På detta larm plockade styrkan med hävaren för att vid behov kunna använda pulveraggregatet.
Detta gjordes med effektivt resultat och dämpade branden så att rökdykare kunde krypa upp på vinden för kontroll. Då visade det sig att branden fått fäste i en vägg mellan två moduler ett steg längre bort än den branddrabbade lägenheten.
De hittade även brandspridning ytterligare en modul bort, innanför panelen på ytterväggen. Släckningsarbetet fortsatte och taket öppnades upp på flera ställen för att säkerställa att ingen mer brandspridning skett. Klockan 07.14 avslutades räddningsinsatsen.
Olycksutredningen innehåller diskussion och erfarenheter samt åtgärdsförslag inom fyra områden: utlarmning och framkomst, taktik och metodik, brandspridningen samt avslut av räddningsinsats och genomförande av efterbevakning.
Brandspridningen bedöms ha varit svår att förutse. Den första branden spreds till vinden direkt ovanför den branddrabbade lägenheten men vid kontroll efter att branden släckts upptäcktes ingen mer brandspridning. Denna bedömning kan ha påverkats av att det regnade kraftig, vilket gjorde det svårt att upptäcka subtila tecken på spridning.
Utredarnas bedömning är att det i huvudsak finns två spridningsvägar. En teori är att det skett genom att byggplast eller annat brännbart material spridits via vindsutrymmet och sedan ner i innerväggen. Befintlig lösull på vinden borde dock ha förhindrat det. Det syntes inte heller skador på takstolar eller läkt som borde funnits med den spridningen.
Den andra teorin är att spridningen skett via konstruktionen, vilket också varit fallet vid tidigare bränder i modulhus. En lågintensiv brandspridning innanför ytterpanelen och vidare in mellan modulerna kan ha skett till den angränsande lägenheten. Även det faktum att spridning skett ända till gaveln och att räddningstjänsten där fick använda dimspik i fasaden för att släcka ned styrker den teorin.
I utredningen konstateras att det är svårt att med säkerhet säga när en brand i modulhus är helt släckt.
Vad gäller avslut av räddningsinsats och efterbevakning föreslår utredarna att efterbevakningen bör ske i större samförstånd än vad som vanligtvis är nödvändigt, på grund av den ökade risken för svårupptäckt brandspridning.
Det är också mer motiverat att räddningstjänstens personal är kvar längre på platsen vid bränder i modulbyggnader jämfört med andra typer av byggnader.
Tre exempel på erfarenheter
- Vid utlarmning av ledningsstöd är det viktigt att det finns en tanke kring vilka uppgifter den personen ska arbeta med.
- För att pulveraggregatet ska kunna användas effektivt krävs övning och utbildning både för brandmän och befäl. Detta bl a då det inte ger samma återkoppling av släckeffekten som vid användning av vatten.
- Utredningen lyfter möjligheten att ha en skriftlig information som överlämnas till fastighetsägaren likt den som finns för skogsbrand.