Ledarskap i osäkra tider
När detta skrivs är konflikten i Mellanöstern en stor osäkerhet som påminner oss om våra sårbarheter – inte minst försörjningsflöden och finansiell stabilitet – samtidigt som vi på hemmaplan möts av hybridattacker i form av sabotage mot infrastruktur, återkommande cyberangrepp och politiska påverkanskampanjer.
Rysslands krig mot Ukraina fortgår med oförminskad intensitet. Jag besökte Ukraina i februari och märkte att den här vintern har tagit hårt på civilbefolkningen. Ryssland har utnyttjat kylan för att pröva ukrainarna, målmedvetet genom återkommande attacker mot kritisk infrastruktur, inte minst energiförsörjningen. Ändå finns det en stark motståndsvilja i samhället. Ukrainarna kommer aldrig ge upp!
I Ukraina fick jag än en gång uppleva hur Sveriges stöd gör skillnad – nu senast med stödet för energiförsörjning. Det har minskat lidandet och bidragit till att rädda liv. Inte minst donationer från räddningstjänst, regioner, kommuner, företag och myndigheter.
Vid besöket deltog jag i en överlämningsceremoni av en båt till SESU (State Emergency Service of Ukraine). Med en flotta av båtar kan de utveckla en helt ny förmåga för räddnings- och minröjningsoperationer i Svarta havet och längs floderna. Båten som överlämnades var skänkt av Storstockholms brandförsvar.
Vi ska vara stolta över att Sveriges civila stöd till Ukraina sedan 2022 har utvecklats och anpassats för att svara upp mot de föränderliga ukrainska behoven. Ukraina utkämpar kriget – inte bara för sin frihet – utan också för vår och Europas skull. Därför behöver stödet fortsätta så länge som Ukraina behöver det.
Samtidigt understryker erfarenheterna från drygt fyra år av krig och försvar mot den storskaliga ryska invasionen hur viktigt det är att vi i Sverige nu snabbt stärker vår egen förmåga. Och tempot i arbetet på hemmaplan är högt. 1 juni träder ny lagstiftning i kraft för skyddsrum och skyddade utrymmen liksom för utrymning och inkvartering. Myndigheten för civilt försvar kommer också att ge ut nya föreskrifter inom området.
Vi har också just lämnat svar på flera regeringsuppdrag inom området skydd av civilbefolkningen. Ett rör gemensam planering med Finland. Den nu framtagna planeringen beskriver hur vi tillsammans ska ta hand om okontrollerade större befolkningsrörelser.
Ukraina utkämpar kriget inte bara för sin frihet utan också för vår och Europas skull.
Samtidigt utvecklar vi VMA-systemet som kompletteras med SE-Alert i sommar. Det ger helt nya möjligheter att snabbt kunna varna ett stort antal människor vid omedelbar fara.
Vi utvecklar också tillsammans med Försvarsmakten förmågan att kunna varna allmänheten vid hot från luften. När nu årets kull av ungdomar kallas till mönstring har de för första gången på mycket länge möjligheten att skrivas in till grundutbildning med civilplikt i räddningstjänst. En resurs som kommer att utgöra ett välkommet och nödvändigt tillskott till räddningstjänsten för höjd beredskap och krig. Vi börjar i liten skala, men kommer skala upp till 2 000 civilpliktiga per år.
Sammantaget ökar vi just nu snabbt förmågan att skydda civilbefolkningen – såväl i kris som i höjd beredskap och krig.
Och allt detta behövs. Vid årsskiftet presenterade vi vår senaste delredovisning av förmågebedömningen för det civila försvaret. Där konstaterar vi att förmågan fortsatt stärkts under 2025. Utvecklingen har varit positiv i alla beredskapssektorer och civilområden. Nato-
medlemskapet i kombination med det fortsatt allvarliga omvärldsläget, har drivit upp tempot i utvecklingen. Krigets krav som dimensionerande planeringsförutsättning för utvecklingen av det civila försvaret har fått ett allt större genomslag. Vi återkommer med en ny bedömning av den samlade förmågan i maj, men redan nu står det klart att arbetet med att bygga motståndskraft i samhället måste fortsätta i ett högt tempo.
Dagens situation kräver att vi ledare, formella och informella, styr i större osäkerhet och bland större risker.
Men – och det är viktigt att betona – även om utvecklingen går åt rätt håll är den inte tillräcklig givet omvärldsläget. Det kräver ökade resurser – inte minst till arbetet med kommunernas beredskap. Nyligen presenterades medel på drygt 1,5 miljarder till arbetet med att stärka motståndskraften i kommunerna men vi ser att resurserna behöver öka ytterligare kommande år. Behovet lyfter vi på flera sätt, bland annat till Försvarsberedningen.
Dagens situation kräver att vi ledare, formella och informella, styr i större osäkerhet och bland större risker. Hoten är fler, mer komplexa och de kartor vi lärt oss att orientera efter gäller inte längre. Det ställer stora krav på ledarskapet på alla nivåer i det civila försvaret.