Ett halvår med väderkaos - så hanterade Kramfors skyfall, storm och snöoväder

Tre akuta väderhändelser som innehåller röda vädervarningar, VMA:n, förstörda vägar, avskurna byar, elavbrott, evakueringar och kontaminerat dricksvatten.

Men även en stor dos solsken, sett till hur bra samarbete och samverkan har fungerat.
– Vi har en fantastisk regional samverkan i Västernorrland, konstaterar Anton Gustafsson.

Skyfallet

Det började med skyfallet den 7 september i fjol. SMHI gick ut med en gul vädervarning för skyfallsliknande regn, mellan 50 och 60 millimeter spåddes komma i Kramfors.

Anton Gustafsson berättar att kommunen inte vidtog några större åtgärder.
– Gula vädervarningar är vi ganska vana vid. Vi ger en heads up till våra verksamheter, men det brukar generellt sett inte få några större konsekvenser på samhällets funktionalitet.

Den här gången blev det dock annorlunda. Officiella väderstationer i kommunen visade att det föll 123,5 millimeter regn på mindre än tolv timmar, och inofficiella rapporter från privatpersoner visade upp till 180 millimeter.
– Vi blev lite överraskade, både över skyfallets intensitet och dess konsekvenser.

Steg ett blev att skapa en lägesbild för hur det såg ut i det ganska stora geografiska området.

Räddningstjänsten gick ut med ett VMA om potentiellt underminerade vägar och uppmanade folk att inte bege sig ut i trafiken.
– Det var tur att skyfallet inträffade en söndag när det är mindre folk i rörelse.

Konsekvenserna av skyfallet skiljde sig åt från exempelvis Örnsköldsvik, där ett område blev kraftigt översvämmat. I Kramfors kommun handlade det primärt om dammar som var på bristningsgränsen samt några kommunala och en hel del enskilda och statliga vägar som var avskurna.

Medan dammarna hanterades genom att räddningstjänsten la ut sandsäckar, ledde de avskurna vägarna till att flera byar blev avskurna under en period.

Det fick stor påverkan på hemtjänsten och hemsjukvården som inte kunde ta sig fram till alla brukare. Bemanningen ökades och ett fåtal brukare evakuerades till särskilda evakueringslägenheter.

Ett av kommunens boenden fick dessutom omfattande vattenskador, så även dessa brukare behövde omlokaliseras.
– Rent organisatoriskt var det en stor belastning på vissa verksamheter.

En villauppfart i centrala Kramfors.

Men skyfallet fick mer långtgående konsekvenser än så. Ett läckage hade orsakat att dricksvattnet på större delen av ledningsnätet blivit kontaminerat med koliformabakterier, som bland annat kan orsaka mag- och tarmproblem.

Kommunen gick ut med kokningsrekommendationer som löpte i 16 dagar och berörde cirka 9 000 hushåll.
– Detta testade så klart hushållen i Kramfors och fick ganska stora konsekvenser för skolorna, äldreomsorgen och våra produktionskök. Men vi upplevde att de flesta tog det med jämnmod.

Efter skyfallet var det lugnt i ett par månader. Anton Gustafsson och kollegorna såg fram emot att gå på julledighet och återhämta sig efter en intensiv höst.

Då, i mellandagarna, kom stormen Johannes.

Stormen Johannes

Som en direkt lärdom från skyfallet aktiverades krisledningen så fort vädervarningen för kraftig vind kom.
– Vi var avsevärt mer snabbfotade i hanteringen av Johannes. Det är så mycket enklare att dra tillbaka och backa, än att starta upp och jobba i uppförsbacke och motvind för att man är lite sen på bollen.

Han berättar att det första regionala samverkansmötet hölls klockan tio på lördagsförmiddagen. Då var läget relativt lugnt. Innan mötet var slut en timme senare hade antalet strömavbrott ökat från ett 20-tal till drygt 700 stycken.

När stormen var som värst senare under dagen var över
4 000 hushåll – drygt 50 procent – i Kramfors utan ström.

Den kraftiga blåsten gjorde att elnätsoperatörerna inte kunde ge sig ut i fält och det gick heller inte att röja på kommunala vägar.

Andra konsekvenser blev störningar på ledningsnätet, vilket medförde att en del hushåll blev utan vatten i kranarna.
– Sex, sju timmar in i stormen började vi tappa uppkoppling på master runt omkring i kommunen. Eftersom våra trygghetslarm går via mobil uppkoppling, ökade vi bemanningen i hemtjänsten så personalen kunde åka ut mer frekvent.

I vissa områden tappades kontakten med brukarna helt. Då valde kommunen att, i samråd med brukarna, evakuera dessa. Ytterligare brukare evakuerades på söndagen eftersom inomhustemperaturerna hade sjunkit till tio grader.

Det öppnades också tre värmestugor i samverkan med Svenska kyrkan och Folkets hus Nyland. Där kunde de som drabbats av stormen få värme, kaffe, fylla på vatten och ladda mobilerna.
– Kyrkan och föreningen ställde om på bara 20 minuter, vilket vi är extremt tacksamma för. Eftersom vi var på hugget från början gick det snabbt att skapa praktiska lösningar tillsammans.

Kommunen hade tät samverkan med länsstyrelsen och myndigheter som Post- och telestyrelsen (PTS), då det kunde finnas svårigheter att nå 112. Det gick ut ett myndighetsmeddelande från PTS om att man kan ta ut simkortet för att ringa 112 om ordinarie mobiloperatör inte fungerar.

Dialog pågick på regional nivå med räddningstjänsten om att bemanna upp brandstationer för att allmänheten skulle kunna larma 112 via dem. Ett par brandstationer bemannades upp men tjänsten behövde aldrig nyttjas.

Till skillnad mot i Gävleborg hade de flesta hushåll i Kramfors fått tillbaka strömmen på måndagen, ett fåtal var strömlösa i bort emot en vecka.

Snöovädret

Några dagar senare kom snösmockan som lamslog de östra delarna av länet.

Oturligt nog sammanföll det med skolstarten.
– Skolplikten är väldigt viktig, det ska mycket till för att vi ställer in skola. Utgångspunkten var att den skulle börja som vanligt. ”Vi har haft snö förr i Norrland, det här fixar vi”, berättar Anton Gustafsson.

På morgonen konstaterades att läget var lugnt och att all personal och alla elever var på plats. Strax efteråt uppgraderades vädervarningen för Kramfors och Härnösand till röd från och med klockan 15.

Anton Gustafsson, säkerhetschef Kramfors kommun.

Trafikverket gick ut med ett VMA där trafikanter uppmanades att inte ge sig ut i trafiken på grund av mycket besvärliga förhållanden.

Kollektivtrafikmyndigheten informerade att all kollektivtrafik i Kramfors ställdes in från lunchtid, inklusive skolskjutsar.
– Då blev det bråda tider! Vi behövde säkerställa att alla barn tog sig hem på ett säkert sätt och att det fanns någon hemma att ta emot dem om behov fanns. Personal och rektorer fick i uppgift att höra av sig till alla vårdnadshavare.

För de som inte hade möjlighet att ta sig hem på ett säkert sätt skulle skolorna ha öppet så länge det behövdes, även under natten.
Vid halv sex på kvällen hade 99 procent av barnen kunnat ta sig hem och ingen tvingades övernatta på skolan.

Samtidigt behövde kommunen fortsätta förbereda för den röda varningen, där 60-80 centimeter snö beräknades falla det närmaste dygnet.

Anton Gustafsson började kolla vilka bandvagnsresurser som fanns tillgängliga och fick napp hos Trafikverket.
– Att jobba med att hemställa resurser från en annan myndighet var nytt för oss. Vi fattade beslut om att placera en bandvagn i centrala Kramfors och en längs kusten där snöovädret skulle träffa värst.

Säkerhetschefen säger att han kände sig hyfsat trygg när han gick och la sig på kvällen. Klockan tre på natten väcktes han av ett första samtal från hemtjänsten om att det var en meter snö utanför dörren och det inte gick att få ut bilarna.
– En lyckträff var att jag överlät bedömningen om att använda bandvagnsresurserna till dem som jobbar i verksamheten. Jag såg inget behov av att styra det på central nivå.

Bandvagnen i centrum gick i skytteltrafik resten av dygnet.

I stället för att träffa kusten hade det värsta snöovädret ”fastnat” på samma ställe som höstens skyfall. På sina håll hade det kommit upp till 150 centimeter snö.

På morgonen omlokaliserades bandvagnen vid kusten till centrum, och efter ett tag fick kommunen även tillgång till en tredje bandvagn från Trafikverket. Allihopa fortsatte gå i skytteltrafik till dagen därpå. De användes både för att nå ut till brukare och för att evakuera en del av dem.
– Med tanke på hur mycket snö som föll, skulle jag säga att det var en förutsättning för att kunna garantera en trygg och nära omvårdnad i hemtjänsten och också patientsäkerheten i hemsjukvården.

Anton Gustafsson konstaterar att det finns många fantastiska berättelser både från skolan och välfärden.
– Personal inom hemtjänsten som var insnöade i sina hem klättrade ut genom fönstret för att kunna ta sig till jobbet. Vid en skola var det över 120 centimeter snö när den skulle öppna på morgonen. Personalen fick krypa och kravla sig in för att öppna verksamheten.

En anställd på Myndigheten för civilt försvar tog den här bilden på sin bil i Nyland, Kramfors kommun.

I slutändan hölls alla samhällsviktiga verksamheter öppna, även om det under fredagen inte var obligatorisk närvaro i grundskolan.
– Vi kunde säkerställa att brukare inom hemtjänsten och hemsjukvården var trygga, och kunde upprätthålla funktionaliteten i samhället. Men jag tror också att det hade kunnat se annorlunda ut utan det goda samarbetet med Trafikverket.

Tre akuta, plötsliga väderhändelser under kort tid har varit påfrestande för kommunen, men också lärorikt.

– Jag tror att vi som kommun har blivit väldigt mycket bättre på att snabbt och tydligt kommunicera gentemot allmänheten, och på att agera och våga ta beslut. Organisatoriskt har det varit en extremt brant utvecklingskurva i och med att vi har hanterat händelser med så pass stora konsekvenser och vi har vuxit internt av hela hanteringen.