När bilder blir vapen
Publicerad: 01 apr 2026 klockan 16:06
Av: Maria Norell
Bilder kan vilseleda, manipulera och påverka – ofta utan att vi märker det.
Ytterst är det ett hot mot det svenska försvaret och demokratin.
– Frågan är akut, säger Magdalena Malm på branschorganisationen Bildkonst Sverige.
I en tid när bilder och videor dominerar sociala medieflöden har visuellt material blivit ett av de mest kraftfulla verktygen för att sprida desinformation.
Den tekniska utvecklingen gör att det blir allt svårare att avgöra om bilder och filmer är äkta.
– Bilder påverkar oss snabbare och mer känslomässigt än text. Man sätter ett visst filter och ljud på, en viss musik och skapar en känsla av gemenskap genom massor av olika små detaljer. Syftet från främmande makt är att få oss att känna saker som kan orsaka splittring i samhället, säger Magdalena Malm.
Hon är generalsekreterare på branschorganisationen Bildkonst Sverige, som på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar har tagit fram en forskningsrapport med namnet Bildkunnighet och beredskap.
Den slår fast att desinformation genom bild utgör ett hot mot Sveriges psykologiska försvar och att Sverige behöver stärka samhällets förmåga att kritiskt granska bilder och AI-genererat material.
– Det pratas om läsfrämjande i skolan, men ingen pratar om bildkunnighet. Det behövs en stor satsning på bildkunnigheten, det vill säga förmågan att tolka och uttrycka sig i bild, eftersom det är en central förmåga för att motstå desinformation och psykologisk påverkan.
Magdalena Malm säger att syftet med desinformation inte är att vi ska tro på EN sak, utan att ge upp för att man ändå inte fattar vad som är sant och inte.
– Om vi slutar lita helt på det vi ser på grund av den flodvåg av manipulerat material som vi möter varje dag, och det dessutom skapar splittring i samhället, har främmande makt lyckats. Då kommer försvarsviljan minska och demokratin urholkas.
Genom att lära sig att skapa egna bilder kan man lättare bedöma vad som är sant och inte. Hon menar att det ger en känsla av kontroll och agens.
Det är viktigt att lära sig att känna igen detaljer, kolla källor och inte minst att stanna upp innan man reagerar.
– Fundera ett varv på om detta är gjort för att du ska känna precis så här? Var medveten om dina egna känslor och åsikter, och fundera på om de verkligen är dina egna eller någon annans.
Särskilt utsatta för AI-bilder, så kallade deepfakes och manipulerade filmer på sociala medier är barn och unga. För många är sociala medier såsom TikTok den främsta nyhetskällan.
De unga är också de som är bäst på att identifiera AI-bilder. Sämre är de på konsekvensanalys, vilket gör att de ofta delar vidare utan eftertanke.
Magdalena Malm understryker att det är viktigt med en kunskapshöjning i hela samhället när det kommer till att kritiskt granska bilder, inte minst hos centrala samhällsfunktioner.
– Politiker, myndigheter och aktörer inom det civila försvaret behöver förstå hur bilder fungerar, hur de produceras och hur de påverkar. Att kunna uttrycka sig i bild är i dag en förutsättning för att fullt ut kunna delta i det demokratiska samtalet. Vi har dessutom ett riksdagsval framför oss i år och det finns stor risk för desinformation. Om vi inte ens talar om hur vi ska uppmärksamma de här sakerna så är det farligt.
Hon tillägger att det inte är rimligt att en liten branschorganisation som Bildkonst Sverige ska driva frågan eftersom det behövs strukturer och resurser.
I forskningsrapporten föreslås att Mediemyndigheten och Myndigheten för psykologiskt försvar ska göra en överblick av behoven och hur dessa ska inkorporeras i det civila försvaret.
– Det är bråttom, man måste lägga rälsen medan man kör tåget, men det finns mycket kunskap att ta vara på. Vi som är från bildkonstens och filmens organisationer bidrar gärna.
Magdalena Malm.