Beredskap på skolschemat

Från och med hösten 2025 är totalförsvarskunskap en obligatorisk del av ämnet samhällskunskap under första året på gymnasiet. Redan nu arbetar flera av landets gymnasieskolor aktivt med att implementera beredskapsfrågorna i undervisningen.

Redan för tio år sedan inkluderade Karolina Kalat på Rosendalsgymnasiet beredskapsfrågor i sina klasser och till skillnad från 2015 är eleverna i dag mycket mer förberedda.
Hon brukar visa en hemberedskapslista med de viktigaste sakerna som bör finnas i ett svenskt hem och fråga om ungdomarna vet vad som finns hemma i deras respektive bostad.

För tio år sedan var förståelsen och intresset lågt, men i dag har många familjer en betydligt bättre beredskap hemma, menar Karolina Kalat och passar på att berömma elevernas engagemang.
– Mina elever är verkligen välmotiverade och förberedda, och jag måste säga att jag känner mig mycket trygg med att de snart kommer att ta steget ut i vuxenlivet.

Under det senaste året har Skolverket, Försvarsmakten, Myndigheten för psykologiskt försvar, Plikt- och prövningsverket och MSB tagit fram ett nationellt utbildningsmaterial som ska användas i årskurs ett på gymnasiet.

Syftet är att stärka Sveriges förutsättningar att kunna försvara sig och sina allierade i Nato mot ett väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret. Med utbildningens hjälp hoppas myndigheterna öka kunskapen och medvetenheten om totalförsvaret och samtidigt öka individens försvarsvilja och samhällets motståndskraft.

– Vi behöver sätta beredskapsfrågorna i ett större sammanhang och tona ner den alarmistiska bilden för att få ungdomarna medvetna om vad som behöver göras. Klassen har redan gjort den första digitala utbildningen ”Tillsammans är vi totalförsvaret”. Nu fortsätter vi med en lärarhandledd lektion där vi betonar vikten av att hjälpas åt och samverka, berättar Karolina Kalat medan vi går genom den långa korridoren mot lektionssalen.

Att eleverna i samhällsklasserna är välmotiverade känns naturligt då många av dem valt just samhällsprogrammet för att de har ett stort engagemang och ett intresse för samhällsfrågor.
– Många av mina elever kommer säkerligen att jobba i samhällsviktiga yrken efter utbildningen. Några vill bli poliser medan andra kommer att jobba som tjänstemän inom offentlig förvaltning där beredskapsfrågor och totalförsvar kommer att vara en stor del av deras arbete, menar Karolina Kalat.

Surret i klassrummet är lågt och fokuseringen stor när Karolina går igenom dagens lektion. Hon använder whiteboardtavlan frekvent, gör tidsaxlar och berättar om hur beredskapsarbetet förändrats över tid. Hur dålig beredskapen var innan världskrigen och hur upprustningen tog fart för att vara som starkast i mitten av 60-talet.

Mattis Pallars och Filip Stawarz diskuterar allmän tjänsteplikt.

Flera bedömare menar att Försvarsmakten var som starkast 1964 då Sverige kunde mobilisera ofattbara 800 000 soldater, hade 1 000 flygplan och nästan 1 500 stridsfordon.
Dessutom var civilförsvaret fulltaligt och i princip varenda svensk hade en plats att fylla i händelse av höjd beredskap eller rentav krig.

Därefter gick nedmonteringen snabbt och totalförsvaret möttes av nedskärningar, avvecklingar och omorganisation. I början av 2000-talet var i princip alla beredskapslager avvecklade, samtidigt som självförsörjningsgraden sjönk markant. 2010 blev värnplikten vilande i fredstid och Sverige införde en yrkesarmé.

De flesta av eleverna i SAM23, som går tredje året på samhällsprogrammet, bor i hus och radhus, någon i lägenhet. Det märks att det pratas om beredskap hemma och för många aktualiseras beredskapstankarna i orostider: när Ryssland gick in i Ukraina, av svältsituationen i Gaza, översvämningar på kontinenten och i Sverige, och bränder i södra Europa.

– Min morsa pratar ofta om att vi borde bygga hus off grid (leva utanför elnätet) för att klara oss på egen hand när samhället inte fungerar som vanligt. På så sätt skulle vi inte behöva vara uppkopplade mot kommunens el-, vatten- och avloppsnät, eller åtminstone inte behöva vara beroende av någon annans tjänster, berättar William Simeonidis.

Kompisarna håller med. Flera stycken har tittat på Svt-serien ”Nedsläckt Land” och fascineras av hur elberoende en modern bostad är. William berättar att familjen har en egen brunn och en kompis funderar på om de skulle klara sig utan rinnande vatten, medan en tredje har skaffat ett friluftskök för att kunna laga mat om elen försvinner under en längre tid.

– Den här utbildningen är verkligen bra och genomtänkt. Innehållet är relevant och det känns som om vi lär oss mycket på ett djupare plan, menar Elin Svedlund och får medhåll av kompisen Ellen Gustafsson.
– Jag tror att det viktigt att förstå vad som förväntas av oss för att veta vad vi ska göra om det blir ett förhöjt säkerhetsläge. Då kommer man att uppskatta allt det som vi gått igenom på lektionerna och dra nytta av allt vi lärt oss i skolan. Vi omfattas ju ändå av allmän tjänsteplikt från dagen då vi fyller 16 år.

Utbildningen består av fem olika kapitel där eleverna får möjlighet att lära sig mer om varför det är viktigt att försvara ett land och stå upp för vår demokrati. Det följs av motståndskraft, beredskap och försvars-
vilja, hur man kan förbereda sig inför olika kriser och krig, vad det innebär med höjd beredskap och vad totalförsvarsplikten innebär för alla över 16 år.

Därefter finns ett digitalt spel, ”Agera i krigstid”, som följs av lektioner med lärare.
– Det känns verkligen bra att repetera de här frågorna. Vi går först igenom materialet enskilt i våra telefoner eller på datorn och fortsätter sedan diskussionerna i klassrummet efteråt, berättar My Michaëlsson i SAM23, som under våren 2025 – i årskurs två – fick möjlighet att genomföra utbildningsmaterialet som från och med hösten 2025 är obligatoriskt på alla utbildningar i ämnet samhällskunskap.

Eleverna William Simeonidis och My Michaëlsson.

I klassrummet följs de enskilda studierna av diskussioner kring folkrätten, alliansfrihet, neutralitet, artikel fem, hybrida hot, MSB, P4 och hemberedskap. En lång lista med begrepp som utan förklaring kan kännas obegripliga, men som genom diskussioner och lärartid får ämnet att falla på plats.
– Jag tycker verkligen att beredskapsfrågorna uppmärksammas överallt just nu, inte minst på sociala medier och Youtube där det finns en lång rad videos som påminner oss om krig, hybrida hot och beredskapsfrågor, berättar Theo Thörnqvist.

Många i klassen funderar på att göra lumpen, men först väntar mönstring och uttagning till olika befattningar.

Även om ämnet totalförsvarskunskap i skolan skrevs in i läroplanen först 2025, har Karolina Kalat som sagt jobbat med beredskapsfrågor i sina samhällsklasser i åtminstone tio års tid. Det började med frågor kring svensk självförsörjning – hon är född på en gård och bröderna driver fortfarande lantbruksföretag hemma i Halland – och utvecklades snart till frågor om den globala livsmedelsproduktionen och hotet mot vår demokrati.

– Ju mer vi pratar om de här frågorna, desto mer lär vi oss. Beredskap handlar om att tänka förebyggande och förstå hot och utmaningar innan de händer på riktigt. Jag är glad att totalförsvarskunskap i skolan blir en del av ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan årskurs ett och tror att många kommer att få en bredare uppfattning om samhällets funktion och förstå sin roll i totalförsvaret. Om vi lyckas med det har vi kommit en bra bit på vägen.

Läraren Karolina Kalat går runt i klassen och fungerar som en resurs vid självstudierna. Här är hon hos Rachel Bennbom.

Fotnot: Du hittar utbildningen ”Tillsammans är vi totalförsvaret” via webbsidan totalforsvarskunskap.se. Där finns också en genomarbetad lärarhandledning.