Utrustning i moduler ska rädda liv i krig

Raserade byggnader, oexploderad ammunition, giftiga gaser, masskadeutfall – om det blir krig räcker inte den kommunala räddningstjänstens standardutrustning till.

Under nästa år kommer därför 25 containrar – eller RUHB-moduler som de kallas – att börja fördelas i landets räddningsregioner som ett komplement till utrustningen i brandbilarna.
Två stycken ska också placeras på MSB:s skolor i Revinge och Sandö.

Modulerna innehåller beprövad materiel som inte blir förstörd av att lagras länge, såsom stämp för att bära upp tyngder (till exempel rasmassor), bultsaxar, spett, spadar, förband, vattenpumpar och rep.

Lynn Ranåker är projektledare för förmågeutvecklingen inom RUHB, det vill säga räddningstjänst under höjd beredskap.
– De områden vi jobbar med är sök och räddning, ammunition och minhantering, första hjälpen, transport av skadade på skadeplatsen, brand och CBRN-frågor. Vi har tittat mycket på utmaningarna i Ukraina och omsatt det till förmåga och materiel, berättar hon.

Bakgrunden till modulerna är de metodförsök som genomfördes i Kiruna förra hösten och som Tjugofyra7 rapporterade från. Syftet var att höja basförmågan inom svensk räddningstjänst för att förbereda sig inför höjd beredskap och krig.
– Vi såg då att räddningstjänsternas basbilar inte riktigt räcker när krigets kontext tillkommer. Så vi försökte tänka till kring vad en container skulle kunna lastas med för användbar materiel och satte ihop ett koncept som testades i Skövde i våras. Där identifierades ganska många saker som behövde göras annorlunda.

Den här hösten gjordes sedan nya metodförsök i Kiruna, i större skala. Realistiska scenarion byggdes upp med syftet att all materiel i modulerna skulle testas och de sista bristerna identifieras.

Modulerna kommer inte vara fullständiga inom något område eftersom det då skulle behövas specialistförmågor. Tanken är att gemene brandman ska kunna hantera utrustningen.
– Men du kan dela upp modulen i olika delar och jobba på flera ställen samtidigt, förklarar Lynn Ranåker.

Parallellt arbetar MSB i ett RUHB-spår kallat teknik och människa, som också testades i Kiruna under hösten, då i form av bland annat brandrobotar, inomhus- och utomhusdrönare.
Det handlar om att räddningstjänsten ska kunna jobba så säkert som möjligt i väldigt osäkra miljöer.

– En raket har slagit ner, du vet inte om det finns olika gaser eller oexploderad ammunition på området. Med den nya tekniken kan vi se detaljerad information på oexploderad ammunition, se skadade och avgöra vilken typ av skador de har, kolla efter sprickbildningar i taket, avgöra vilken materiel man ska ha med in på skadeplatsen i stället för att behöva gå fram och tillbaka i rasmassorna. Vi har påbörjat en resa för att se vad vi behöver komplettera med i form av ny teknik som inte fanns förra gången vi rustade för krig.

Stort intresse för utbildning i krigets kontext

För att alla brandmän ska kunna hantera utrustningen i RUHB-modulerna har MSB påbörjat en stor utbildningsinsats.

Den första utbildningen, Krigets kontext, har genomförts under hösten. Den innehåller bland annat delar som erfarenheter från Ukraina, krigets konsekvenser och mentala förberedelser.
Nästa år väntar ammunition och minhantering, och redan i år har MSB utbildat 50 instruktörer för ändamålet.

Därefter följer sök och räddning samt CBRN (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och händelser). Parallellt kommer det också finnas en sjukvårdsdel.
– När man gått igenom alla delar ska man ha fått utbildning för materielen i modulerna plus lite till, säger Lynn Ranåker.

MSB tar fram utbildningsmaterialet och utbildar huvudinstruktörer, som i sin tur utbildar instruktörer ute på räddningstjänsterna. Dessa lär sedan upp den egna personalen. Konceptet kallas ”train the trainer” och används bland annat av räddningstjänsten i Ukraina.

De svenska räddningstjänsterna får pengar av MSB för att kunna utbilda heltid, deltid och värn på detta sätt.

Målet är att 75 procent av de 16 000 brandmän som finns i Sverige ska utbildas enligt konceptet.
– Men cirka 90 procent av befintlig räddningstjänstpersonal har under hösten genomfört utbildningen kopplad till krigets kontext, så intresset är verkligen stort, berättar Joakim Segolsson, projektledare och utbildningsutvecklare RUHB.