Kommunen som uppmuntrar deltidsbrandmän

De flesta räddningstjänster har svårt att bemanna deltidsstationerna. Men trots att räddningstjänsten är ett kommunalt ansvar har endast tolv procent av landets deltidsbrandmän kommunen som huvudarbetsgivare.

I värmländska Storfors är andelen 25 procent. Lägger man till de tre som är anställda av det kommunala fastighetsbolaget blir det 40 procent.

– Vi har ju ett samhällsansvar, konstaterar Eva-Lotta Härdig Eriksson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Kommunalrådet Eva-Lotta Härdig Eriksson (S) är angelägen om att räddningstjänsten ska finnas kvar i Storfors, och inställd på att underlätta.  Foto: Annika Lindqvist

Kommunen har ökat sitt engagemang sedan rörverket, bruket som hela samhället inklusive brandkåren byggdes kring, försvann. Efter många år av neddragningar gick rörverket i konkurs i början av 2024.

Med strax under 3 800 invånare är Storfors en av Sveriges minsta kommuner. Kicki Karlsson är i sin tjänst både näringslivsutvecklare och brottsförebyggare.
Och därutöver brandman och gruppledare. Var fjärde vecka har hon beredskap.
– Då försöker jag ha administrativ vecka. Ibland är det möten som jag får strunta i att åka på. Kommunchefen som är min närmaste chef är väldigt positiv. Det var inga problem när jag gick gruppledarutbildningen tre veckor heller.

Att en tjänsteman kan ha beredskap är en sak. Lite krångligare är det för den som jobbar med att ta hand om andra människor.

Men i våras berättade Storfors kommun och räddningstjänstförbundet att de vill uppmuntra undersköterskor inom särskilt boende att utbilda sig till deltidsbrandmän. De flesta utryckningar i Storfors är larm i väntan på ambulans, och där kommer sjukvårdskunskaper väl till pass.
Planerna fick pausas när dåvarande socialchefen, som var mycket positiv till förslaget, lämnade sin tjänst.

Nyligen tillträdde en ny socialchef. Både kommunen och räddningstjänsten hoppas kunna återgå till arbetet med att intressera undersköterskor och lösa schemafrågorna.

– I första hand får vi titta på vilka arbetsuppgifter personen kan ha under beredskapsveckorna. Om man måste sätta in extra personal får vi begära mer pengar av politikerna, säger Kicki Karlsson.

Företagsbesök ingår i Kicki Karlssons jobb som näringslivsutvecklare. Ofta passar hon på att prata om räddningstjänsten. Naverviken har sedan tidigare deltidsbrandmän bland sina anställda. Snart börjar också Kevin Larsson, närmast kameran.   Foto: Ivan Gonchar

Peter Karlsson, enhetschef på Bergslagens räddningstjänst, tycker att arbetsgivare i allmänhet är dåligt medvetna om vilken tillgång de får i en person som är utbildad i brand- och säkerhetsfrågor, och att de ofta har överdrivna föreställningar om hur ofta en deltidsbrandman behöver rycka ut.
– Det är ju inte Bronx, direkt. Och de flesta larm är korta.

Undersköterskor skulle bli ett välkommet tillskott. Men räddningstjänsten i Storfors förlitar sig inte enbart på kommunen. I höstas hade de en aktivitet för de bilburna och A-traktorburna ungdomarna, och de har besökt SFI och hoppas att det på sikt kan ge fler brandmän.

Som näringslivsutvecklare träffar Kicki Karlsson de privata företagen, och kan förklara nyttan av att ha en utbildad brandman i personalen, och hur givande uppdraget är.

För henne var det en gammal dröm, som hon kunde förverkliga först när barnen var lite större.
På förhand gruvade hon sig för dyktesterna.
– Men informationschefen har dykcertifikat och hjälpte mig att träna.
– Innan hade jag aldrig trott att jag skulle klara att dyka ner fyra meter och hämta en docka, eller repellera mig ner från ett tak. Jag är så glad att jag vågade testa!