Bortspolade vägar stor utmaning vid insatser

Minst 42 bortspolade vägar, två urspårade godståg, stora delar av järnvägen under vatten, översvämmade fastigheter, förseningar i transporter, isolerade människor och en omkommen person.

Det blev några av konsekvenserna av skyfallet i Västernorrland den 7 september, där cirka 100 millimeter regn föll på två timmar.
Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana talade om ”ett extraordinärt läge med en extraordinär skadesituation”.

Johannes Wedin, räddningschef i Örnsköldsvik, berättar om intensiva dagar.
– Jag har inte varit med om något liknande i det området eller i den omfattningen förut. Det var hög belastning och dessutom en stor osäkerhet kopplat till kommande nederbördsmängder – hur mycket mer regn skulle komma och hur skulle det slå?

En av räddningstjänstens uppgifter blev att säkra olycksplatsen vid tågolyckan i Skorped, där ett tåg med farligt gods spårade ur. Tåget var bland annat lastat med ammunition, men den vagnen klarade sig bra och blev ståendes kvar på spåret.

Däremot välte tre tågvagnar som transporterade livsmedel delvis ner i vattnet. Varje vagn hade kylaggregat som innehöll hundra liter diesel, så totalt 300 liter diesel riskerade att läcka ut i Stugusjön och hamna i ett vattenskyddsområde nedströms.

För räddningstjänstens del blev det en utmaning att ta sig fram till platsen.
– Vägarna var avskurna och underminerade. Sollefteå var på väg in men tvingades avbryta. Vår personal behövde gå längre sträckor, berättar Johannes Wedin.

Väl framme vid tåget fick de säkra och jorda kontaktledningar för att kunna arbeta säkert på plats, och förhindra en akut miljöskada genom att lägga ut länsar som stoppade och fångade upp utsläppet. Länsarna kördes dit med båt.

Räddningstjänstens insats avslutades klockan 16 samma dag och det hela övergick då till att bli ett bärgningsuppdrag, hanterat av Trafikverket.
– Vid bärgningen fick vi uppgift om att det endast var en tank det hade läckt ut från. Vi fick ingen exakt siffra på hur stor mängd det rörde sig om, men alltså maximalt 100 liter.

Andra uppgifter för räddningstjänsten i samband med skyfallet blev att säkra och pumpa vatten ur källare samt att säkra höbalar och bråte som flöt omkring för att det inte skulle dämma upp älven.

En av de största utmaningarna säger Johannes Wedin var de avskurna vägarna och osäkerheten över vilka av dem som var farbara. Drönare kunde inte användas när det regnade som mest.
– Alla vägar hann inte identifieras från början utan det ”ploppade upp” nya förstörda vägar allt eftersom. Samtidigt som prognoserna som sagt visade mer regn och det fanns rädsla för ännu större översvämningsområden.

För att försöka analysera hur regnet skulle kunna slå tillsatte Länsstyrelsen Västernorrland en analysgrupp som sedan övertogs av kommunen, där räddningstjänsten ingick. Man satte ut mätpunkter nedströms Moälven för att kunna mäta hur nivåerna höjdes.

På begäran av länsstyrelsen aktiverade MSB den europeiska krissatellittjänsten Copernicus EMS. Syftet var att kartlägga översvämningarnas påverkan på transport och vägnät kring Moälven och Nätraån.

I slutändan kom lite mindre nederbörd än befarat efter det största skyfallet, vilket gjorde att räddningstjänsten i Örnsköldsvik klarade av att hantera situationen med egna resurser. De nationella förstärkningsresurser som MSB bistått med – 2 000 meter barriär, tre sandsäcksfyllningsmaskiner, 16 000 sandsäckar, en högkapacitetspump och en helikopter i beredskap – behövde därmed inte användas.

Johannes Wedin understryker att det kändes tryggt att veta att de fanns tillgängliga.
– Vi har inte alls de resurserna lokalt och jag vill gärna skicka med att samverkan med MSB har fungerat superbra. En god samverkan både lokalt, regionalt och nationellt gjorde att vi klarade av den extraordinära situationen så bra som vi gjorde. De nya ledningssystemen har verkligen gjort skillnad på riktigt, vi är mycket mer robusta nu än tidigare. Med gemensamma krafter kommer man jättelångt.

Johannes Wedin.