”Vår skyldighet att vara förberedda på det oförberedda”

2021 inser Ida Texell att något är på gång i Ryssland. Dels utifrån Putins retorik, men också de oroväckande truppförflyttningar som görs.
Hon informerar kommunstyrelsen och går därefter upp i stabsläge med sin ledning. Tillsammans kartlägger man bland annat sårbarheter i vattenförsörjning, livsmedelslogistik, avlopp och energiberoende.

Anställda och politisk ledning får gå utbildning i civilt försvar för att förstå sin roll i den större helheten: Vad är viktigt att upprätthålla? Hur kommunicerar vi om vanliga kanaler slås ut? Vad gör du om du är ensam på plats och något händer?
– När de ryska anfallen började på natten den 24 januari är vi redan i gång och har förberett för att krigsplacera vår personal, förberett för flyktingmottagande och övat på olika scenarier för att förstå våra sårbarheter när det gällde viktiga samhällsfunktioner, säger Ida Texell.

Men då, 2021, möttes förberedelsearbetet i Upplands-Bro också av visst motstånd. Många hade svårt att ta in hotet från Ryssland – bara tanken på ett krig i Europa väcker rädsla.
– När kriget väl var ett faktum kände jag själv ett enormt obehag, ”fy fan, nu händer det”, liksom. Men vi har en skyldighet att vara förberedda när krisen kommer, och just nu lever vi dessutom i en mycket, mycket osäker tid.

Ida Texell är en person man gärna vill hålla i handen om det blir kris och panik. Med bakgrund som bland annat brandingenjör, räddningschef och sakkunnig på nationell nivå är hon trygg med vad hon kan men vet också sina begränsningar. Genom sin karriär har hon tvingats hantera plötsliga dödsfall på jobbet, bombhot, gängkonflikter och pandemi. Många gånger med handlingskraft, ibland också med känslor av vanmakt.
– När det gäller pandemin har jag granskats tre gånger, så jag vet vad vi gjorde för fel och vad vi kan göra bättre.

Hon drivs av en stark vilja att kavla upp ärmarna och hjälpas åt. Inte för inte har hon också varit styrelseordförande i den nationella scoutrörelsen.
– Jag är genuint intresserad av samhällsfrågor, säkerhet, krisberedskap och mänskliga rättigheter. För mig hänger de sakerna ihop, säger hon.

Därför tvekade hon inte när hon erbjöds rollen som kommundirektör i Upplands-Bro. Det är ju kommunerna, snarare än myndigheterna, som står för en stor del av den breda funktionaliteten i samhället menar hon:
– Dessutom får du direkt återkoppling om något inte funkar, vare sig det gäller dålig snöröjning eller inget vatten i kranen. Det är häftigt men också utmanande.

Från stabsrummet leder Ida Texell kommunens arbete, här har även kommunstyrelsen sina möten. Rummet är också den centrala platsen vid krislägen.

I sin nya roll började Ida Texell med att bryta ner stuprör och sugrör, som hon kallar det. Hon upplevde att den kommunala organisationen präglades av en hel del ”mitt ansvar och ditt ansvar”, men inte särskilt mycket ”vi”.
– Jag vill inte leda olika förvaltningar, utan en organisation där vi kan lita på varandras förmåga och kompetens. Vi behöver jobba tillsammans för att vara så redo vi kan inför det oväntade. För krisen kommer sällan på fikarasten när alla är samlade och alerta. Då gäller det vi att vi känner varandras verksamheter och vet hur vi ska använda resurserna.

Ett robust civilförsvar förutsätter först och främst att människor måste gå till jobbet. Därför övar kommunens verksamheter regelbundet i hur medarbetarna ska ta sig till sin arbetsplats vid en kris. Men också utifrån olika scenarier; från snökaos till väpnade angrepp och alla de följdeffekter man inte alltid tänker på. Det fullskaliga strömavbrottet i Spanien och Portugal blev en viktig påminnelse om hur sårbar man blir – människor dog ju, säger Ida Texell.
– Ukraina har också lärt oss viktiga saker. Som betydelsen av cybersäkerhet och att samverka med civilsamhälle och näringsliv. Beredskapsarbetet bygger på ständig kunskapspåfyllnad och övning.

Eftersom kommunerna har ansvaret att samordna åtgärder lokalt i krissituationer är det viktigt att ha koll på vilka resurser som finns att tillgå i närområdet och hur de kan användas.
– Vi samverkar med organisationer och företag för att kunna säkra mat, vatten, läkemedel, el, bränsle och transporter när det behövs. Vi har även tillgång till större fordon via gymnasiets fordons- och transportprogram men också från vissa företag.

Kommunledningen har en skyddad stabsplats där man tagit fram prioriterings- och kontaktlistor och vem som ska göra vad när det oväntade händer. Upplands-Bro var även första kommun i Stockholms län som skaffade det signalskyddssystem som krävs för att kunna skicka och ta emot digital information med försvarssekretess.

En annan funktion, som man troligen är ganska ensamma om, är en beredskapsbuss som snabbt kan nå ut med information till medborgarna i krislägen.
– På det viset kan vi berätta vad som händer, var det finns tillgång till vatten, värme och wifi och även skriva ut informationslappar som folk kan dela ut till andra för att nå ut ännu mer.

Ida Texell har också en liten kriscentral hemma med kartor, powerbanks, checklistor, koder, extratelefon och viktiga telefonnummer. Liksom en färdigpackad krisväska med ombyten, anteckningsmaterial och proviant.
– Pandemin lärde mig hur man leder hemifrån, och i akuta situationer förlorar man tid på att försöka ta sig till jobbet. Då är det jättebra med möjligheten att rodda från en annan plats. Mina förvaltningschefer tänker på samma sätt, och det är en stor fördel.

Genom kommunbussen kan Upplands-Bros kommun snabbt nå ut till invånarna med viktig information i händelse av kris.