”En annan värld – och en annan myndighet”

Tre myndigheter blev en när MSB bildades 2009.
Sedan dess har tyngdpunkten i arbetet förskjutits från krisberedskap till civilt försvar.
– Det är en annan värld – och en annan myndighet, säger Svante Werger, särskild rådgivare på MSB och tidigare kommunikationsdirektör (för närvarande ägnar han dock i princip all sin arbetstid åt en statlig utredning).

Anledningen till att Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar slogs ihop var att Sverige behövde bli bättre på att hantera stora kriser, vilket flodvågskatastrofen 2004 tydligt visade.

Ytterligare en drivkraft fanns dock bakom bildandet av MSB, säger Svante Werger.
Han var vid den tiden enhetschef på Krisberedskapsmyndigheten och arbetade nära den organisationskommitté som förberedde inför MSB:s start.

– Det hade länge funnits en bild ute i kommunerna av att Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket jobbade med delvis samma frågor kopplade till beredskap, olyckor och kriser, på sätt som krockade. Bland dem som drev på för bildandet av MSB var det perspektivet väl så starkt som erfarenheterna från tsunamin.

Dessa krockar innebar också att det till en början fanns stora frågetecken hos många medarbetare i den nya myndigheten: var det sättet som Räddningsverket – eller Krisberedskapsmyndigheten – arbetat på som skulle bli det dominerande?

I slutändan ”vann” i stor utsträckning Krisberedskapsmyndighetens perspektiv eftersom det bland annat var mer kopplat till samordning på central nivå.

Det skedde till en början på bekostnad av vissa räddningstjänstfrågor.
– Det var egentligen först efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 som MSB tog itu med frågor som rörde hur man på allvar kunde stödja och bidra till ett mer samlat arbete i kommunal räddningstjänst.
De stora skogsbränderna 2018 blev en slags revansch.

Erfarenheterna togs sedan med in i utvecklingsarbetet för både krisberedskap och räddningstjänst, och fanns i ryggen när pandemin inträffade – och inte minst när den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes.

Svante Werger påpekar att det inledningsvis gjordes mycket för att få ihop MSB till en sammanhållen myndighet. Förutom diverse interna processer samlades alla medarbetare de första åren till en gemensam aktivitet med verksamhetsrelaterat program, inklusive fest.

Sedan hamnade Säpos överdådiga James Bond-fest under lupp.
– Då bedömde vi att det nog inte var värt risken, även om vi kände att träffarna med hela myndigheten var väldigt värdefulla.

MSB bildades i en tid då totalförsvaret avvecklades och civilt försvar prioriterades ner. Det sistnämnda hade visserligen hela tiden funnits med som en uppgift för myndigheten, inte minst på grund av det ryska angreppet på Georgien 2008, men skedde mer som en slags förlängning av krisberedskapen.

Tydligare blev uppgiften 2015, året efter Rysslands annektering av Krim, då de svenska myndigheterna fick uppdraget att återuppta planeringen för att kunna möta ett väpnat angrepp.

Arbetet med civilt försvar tog fart under några år, tills det bromsades upp av Covid-19-pandemin. Där hade MSB viktiga roller i kommunikationsarbetet med allmänheten och genom att identifiera knutar och problem som ingen annan på ett naturligt sätt tog ansvar för.

Det sistnämnda kunde vara allt från att planera för en situation där väldigt många skulle dö till att starta en process för att säkerställa läkemedelsförsörjningen.

Svante Werger var den som oftast representerade MSB i de tv-sända, myndighetsgemensamma pressträffarna under pandemin.
– MSB:s viktigaste roll där var att förstärka eller bekräfta bilden av att myndigheterna i Sverige arbetade gemensamt med att hantera krisen, och tydliggöra att detta var en händelse som påverkade hela samhället. Det hände då och då att jag blev igenkänd och stoppad på stan av någon som ville prata, de flesta var enbart positiva.

Nätt och jämnt hann pandemin ebba ut förrän Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Med ens var det civila försvaret tillbaka på agendan.
– Invasionen och den allt tydligare politiska inriktningen att civilt försvar bör vara i fokus, att planering för krig bör vara den dimensionerande uppgiften, har sedan dess präglat hela MSB. Under de senaste åren har det också funnits en allt tydligare förväntan att vi ska ta en ledande roll i det här arbetet ur alla perspektiv.

Andra frågor som vuxit mycket sedan MSB:s start är informations- och cybersäkerhetsverksamheten (bland annat genom CERT-SE som stöttar samhället i arbetet med att hantera och förebygga it-incidenter), försörjningsberedskap och frågor kopplade till MSB:s relativt nya sektorsansvar för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, såsom befolkningsskydd och räddningstjänst under höjd beredskap.

När MSB bildades fanns enligt Svante Werger en effektiviseringsförväntan från regeringen. Alla medarbetare från de tre myndigheterna fick inte följa med på den nya resan. Den största krympningen skedde genom att två av skolorna, i Skövde och Rosersberg, lades ner (med undantag för sotningsrelaterade utbildningar), likaså Krisberedskapsmyndighetens hela verksamhet i Sollefteå.
Antalet medarbetare hamnade någonstans mellan 700 och 800 personer.

I dag har den siffran ungefär dubblats och MSB:s generaldirektör Mikael Frisell flaggar för att fler personer behöver anställas för att möta behoven när MSB vid årsskiftet blir Myndigheten för civilt försvar.

Svante Werger ser namnbytet som ett användbart verktyg i och med det försämrade säkerhetspolitiska läget.
– Det blir en hävstång för en förändringsresa som handlar om att man tar uppdraget inom civilt försvar på ännu större allvar och att myndigheten kliver fram ännu tydligare.