Handlingsplan för en mer attraktiv räddningstjänst

År 2021 tog dåvarande MSB fram en inriktning och handlingsplan för jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten. Nu har inriktningen uppdaterats och en ny handlingsplan för åren 2026-2028 beslutats.

Fokus ligger på att säkerställa en fungerande personalförsörjning, vilket är en förutsättning för att räddningstjänsten ska klara sitt uppdrag.

– Vi behöver göra räddningstjänsten till en mer attraktiv arbetsgivare och bli bättre på att rekrytera från en bredare bas – både kvinnor och personer med olika kulturella bakgrunder. Vi måste också bli bättre på att behålla personalen, säger Lars Anderman, brandingenjör vid Myndigheten för civilt försvar.

Handlingsplanen innehåller en tydlig uppdelning av åtgärder: sådana som myndigheten ansvarar för, sådana som räddningstjänsterna själva ska genomföra och sådana som kräver gemensamma insatser.

Exempel på åtgärder i planen är:

• att ta fram och införa rutiner för att säkerställa en god arbetsmiljö för gravida och ammande,
• att följa upp hur förändringar i antagning och innehåll i SMO-utbildningen (skydd mot olyckor) påverkar jämställdhet och mångfald,
• att genomföra kompetenshöjande insatser för att bättre kunna möta en mångfacetterad befolkning.

– Det finns ett kunskapsgap kring andra kulturers behov och syn på räddningstjänsten. I vissa fall saknas förtroende helt. Ska vi bygga en organisation som klarar både höjd beredskap och krig måste vi kunna leverera en jämlik service till alla medborgare. Forskning visar att svensk räddningstjänst inte fullt ut klarar det i dag.

För att beskriva arbetet med jämställdhet och mångfald använder Lars Anderman en tågstation som metafor.
– Många räddningstjänster står på rätt perrong, men en del tvekar att kliva på tåget. De ser att frågan är viktig, men upplever att tid eller resurser saknas. Andra står fortfarande på fel perrong och har ännu inte sett nyttan.

Den nya handlingsplanen lägger särskilt fokus på att nå den sistnämnda gruppen.
– De behöver förstå att det här är en framgångsfaktor. Bättre rekrytering ger lägre kostnader, mer jämlik service och bättre möjligheter att möta medborgarnas behov.

Här spelar nätverk som Kvinnor inom räddningstjänsten (KIR) och Nätverket jämställd räddningstjänst (NJR) en viktig roll.

Robert Strid är förbundsdirektör och räddningschef på Gästrike räddningstjänst, som i år är ansvarig värd för NJR.
– Vi försöker delta i forum där jämställdhet och mångfald inte är huvudtemat, men där frågorna kan lyftas som en naturlig del av verksamheten. På så vis kan vi nå räddningstjänster som annars inte dyker upp – kanske för att de är kritiska eller saknar förutsättningar att arbeta med frågorna.

Han lyfter mötesstrukturer inom räddningsledningssystemen, till exempel Räddning i samverkan, som viktiga ingångar.

Under året arrangerar NJR även utbildningsdagar för fys- och träningsansvariga, bland annat med fokus på hur organisationerna kan stötta medarbetare som är gravida eller i klimakteriet. Senare under året hålls också en slutkonferens i Gävle.

Robert Strid ser den uppdaterade inriktningen och handlingsplanen som en viktig signal från Myndigheten för civilt försvar. Han påpekar också att det finns bra lagstöd för arbetet man behöver göra som chef.

– I samband med myndighetens namnbyte fanns en risk att jämställdhetsfrågorna skulle hamna i skymundan. Därför är det betydelsefullt att generaldirektör Mikael Frisell har ringat in dem som viktiga. Nu är det upp till oss att omsätta detta i praktiken.

Robert Strid.