Rymden – från forskningsarena till totalförsvarsfokus

Polis, räddningstjänst, ambulans, elnät, kommunikationer och transporter – i dag är många viktiga verksamheter och samhällsfunktioner beroende av satelliter i rymden, så kallade rymdtjänster, för att navigera och kommunicera.

I en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut framgår att ett beroende av rymdtjänster återfinns inom alla beredskapssektorer.

– Behovet av en fungerande rymdinfrastruktur har ökat i och med det förändrade säkerhetsläget. Man kan inte enbart vara beroende av infrastruktur som är markbaserad. En fiberkabel kan kapas och då behövs något att falla tillbaka på – internet eller kommunikation kan levereras via satellit i stället, säger Markus Adolfsson.

Han jobbar på MSB:s enhet för rymdsäkerhet som bildades tidigare i år. Myndigheten har visserligen arbetat med rymdfrågor sedan 2014, men bildandet av en enhet och en ökning av personalen som jobbar med frågorna (från fyra till sju än så länge) visar att rymdområdet blir allt viktigare inom det civila försvaret, där MSB från och med i år fått ansvar för samordningen av rymdfrågor. Även Försvarsmakten ökar sin personal på rymdområdet kraftigt.

– Rymden har under en väldigt lång tid setts som en forskningsarena och ett naturvetenskapligt område. Man har mer fokuserat på hur vi ska ta oss till månen igen, om det finns liv på Mars eller hur vi kan övervaka vädret bättre. Nu har rymden blivit en infrastrukturarena med ett säkerhetsperspektiv utifrån hur man kan nyttja rymden för att stärka säkerheten och öka förmågan inom såväl det civila som militära försvaret. Så det är en enorm resa som pågår.

MSB:s arbete med rymdsäkerhet styrs till stor del av Sveriges försvars- och säkerhetsstrategi för rymden som publicerades förra sommaren. Myndigheten arbetar aktivt för att bland annat tillgängliggöra säkra och robusta rymdtjänster som en del av lednings- och sambandslösningen för det civila försvaret.

Mycket av arbetet är kopplat till EU:s rymdprogram, som utvecklar rymdtjänster för att skapa ett säkrare och mer oberoende Europa i tider av geopolitiska förändringar.
– MSB deltar aktivt i arbetet på EU-nivå och bevakar rymdtjänsternas utveckling: att det sker utifrån svenska önskemål och svenska säkerhetskrav men framförallt genom att vara kontaktpunkten på nationell nivå för de aktörer som vill ha tillgång till dem, berättar Markus Adolfsson.

Exempel på rymdtjänster som utvecklas inom EU är satellitkommunikation genom projekten Govsatcom och Iris².

För att sätta det i kontext kan man tänka Elon Musks satellitnätverk Starlink, som möjliggör internetuppkoppling och kommunikation även på avlägsna platser utan fast telekommunikationsinfrastruktur.
Till exempel har Starlink stor betydelse för Ukraina i kriget. Skulle USA stänga ner Ukrainas tillgång till satellitnätverket har Europa i dag inget som skulle kunna ersätta det, men det jobbas för fullt med att utveckla Iris² som är EU:s variant av Starlink.

– Viss förmåga finns redan men den täcker inte alla behov. Jag skulle säga att vi pratar om tidigast år 2028-2030 innan vi har full rådighet inom EU.

Detsamma gäller EU:s säkra och robusta satellitnavigeringstjänst Galileo PRS, som utvecklas inom det så kallade Galileoprogrammet och riktar sig till användare inom samhällsviktig verksamhet. Galileo erbjuder i dag en motsvarighet till GPS som vi använder dagligen i vår mobil för navigering med olika kartappar, men aktörer saknar i stor utsträckning tillgång till ett robust alternativ.

I början av hösten blev det stora rubriker när flygplanet som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen färdades i till Bulgarien utsattes för en misstänkt rysk störningsattack. GPS-systemet slogs ut och piloten behövde använda papperskartor för att kunna landa.

Liknande störningar har inträffat i det svenska luftrummet kontinuerligt sedan slutet av 2023. Det senaste året har även sjötrafiken i Östersjön drabbats gång på gång.

– Det är en del av en hybridpåverkan. Främmande makt vill testa och utmana systemet och se hur Sverige agerar och reagerar, så vi kommer nog få leva med störningarna ett tag framöver, spår Markus Adolfsson.
MSB följer var i närområdet det finns störningar och utvecklar olika typer av system för att stötta aktörerna. Exempelvis tillhandahåller man sedan 2024 en lägesbild över störningar i satellitnavigeringstjänster för luftrummet.

Störningarna i luften och till havs har, precis som i Ursula von der Leyens fall, inneburit att berörda aktörer behövt falla tillbaka på redundanta, alternativa lösningar såsom navigering med sjökarta.
– Det visar inte minst på sårbarheterna i satellitnavigeringen. Det finns ett stort behov av säkrare lösningar som Galileo PRS, där signalen är krypterad och mer robust.

• USA, Ryssland och Kina har redan motsvarande säkra system i gång. Varför ligger EU efter?

– Det finns flera förklaringar till detta, bland annat att det tar lång tid att utveckla satellitkomponenter och rymdtjänster. Du behöver bland annat bygga upp en markinfrastruktur som kan kontrollera och styra satelliterna, själva satelliterna ska utvecklas och designas, och enheter och terminaler för slutanvändare byggas upp. Projektet Galileo har pågått sedan tidigt 2000-tal och med facit i hand skulle man kanske ha börjat tio år tidigare, men då bedömdes inte behovet vara lika stort och EU var inte redo för den typen av projekt. Man ska också bära med sig att Galileo som infrastrukturprojekt är det största som finns på EU-nivå, så det är enormt mycket pengar som satsas.

Han lägger till att det heller inte alltid är fel att ligga efter.
– Det kan vara problematiskt här och nu men man kan dra erfarenheter av de misstag som andra har gjort.

Samtidigt understryker Markus Adolfsson att vi aldrig får bygga in ett ensidigt beroende av rymdtjänster.
– Man ska inte ha ett ensidigt beroende av någon infrastrukturtyp, utan sömlöst kunna falla mellan de olika typer av tekniklösningar som finns för navigering, kommunikation, observation och övervakning. Det måste jobbas med kontinuitetshantering ute i systemet. Alla störningar kan inte byggas bort helt, då krävs det att man har något att falla tillbaka på.

En trolig framtid är att rymden kommer spela en allt större roll i krigföringen. Till exempel går det att styra satelliter för att avlyssna andra satelliter. Försvarsmakten varnar för att det i en snar framtid kan uppstå ”dueller” mellan satelliter där aktörer försöker blända, störa eller förstöra varandras system. Ryssland och Kina har redan utvecklat förmågor för att direkt angripa satelliter.

Det är med andra ord oerhört viktigt att bevaka rymddomänen, kartlägga beroenden och sårbarheter och bygga upp en förmåga att hantera eventuella incidenter.
Redan nu bevakas Galileo-systemets satelliter och markinfrastruktur dygnet runt. Infrastrukturen är placerad runt om i världen, bland annat på anläggningen Esrange i Jukkasjärvi. MSB fungerar både som kontaktpunkt och incidenthanteringskoordinator på nationell nivå.

Klart är att MSB, och snart Myndigheten för civilt försvar, kommer få mer och mer att göra på rymdsäkerhetsområdet. För att nå effekt i systemet säger Markus Adolfsson att myndigheten arbetar aktivt med att bredda den allmänna bilden till att handla om mer än utomjordingar och månlandningar.

– Rymden ligger visserligen på en annan nivå rent altitudsmässigt (skratt) men det är en infrastrukturarena för samband och navigering precis som de lösningar vi använder på marken.

Markus Adolfsson.

De största hoten mot rymdtjänster

Avbrott i rymdtjänster kan leda till stora samhällsstörningar och alla delar av rymdinfrastrukturen kan påverkas av flera olika sorters hot.
MSB hanterar och förebygger konsekvenser av hot, varav de största är:

• Solstormar

Solstormar är mycket kraftiga energiutbrott på solen som består av strålning och laddade partiklar. När solstormar riktas mot jorden kan de störa satellitsignaler som skickas genom atmosfären. Det kan bland annat påverka kraftnät, långa ledningar och kommunikation. MSB tillhandhåller bland annat en solstormstjänst.

• Rymdskrot

Satelliter som är förbrukade eller inte längre används kallas för rymdskrot. Rymdskrot kan även skapas när satelliter krockar, vilket resulterar i att delar skickas ut i olika omloppsbanor runt jorden. Antalet omloppsbanor är begränsade och rymdskrot kan i värsta fall orsaka att omloppsbanor blir oanvändbara.

• Cyberhot

Rymdinfrastruktur och rymdsystem är precis som it-system sårbara för cyberhot. Rymdsystem utgör intressanta mål för en cyberattack och kan orsaka avbrott i rymdtjänster samt påverka ett stort antal viktiga nationella och internationella samhällsfunktioner.

• Elektromagnetiska hot

Elektromagnetiska hot är när någon avsiktligt stör ut eller påverkar det elektromagnetiska spektrumet. En rymdtjänst kan framförallt påverkas genom att någon eller något:
• stör frekvensbandet i det område där satellitsignalerna tas emot, vilket kan leda till att signalen helt eller delvis uteblir, eller
• vilseleder mottagaren genom att sända ut en felaktig signal. Den felaktiga signalen kan till exempel bestå av felaktig positionsinformation som skickas till en GPS-mottagare, vilket kan leda till att mottagaren tror sig vara på ett annat ställe än var den egentligen är.