Direktören fick komma tillbaka - till slut

I 83 dagar, nästan tre månader, var förbundsdirektören Lars Klevensparr tagen ur tjänst efter en visselblåsaranmälan.
Beskedet att han skulle lämna ifrån sig legitimation och dator och gå hem fick han 19 november.

Där och då fick han inte veta mer än att det hade kommit in en anmälan via visselblåsarfunktionen som rörde Klevensparr, räddningschefen och två andra medarbetare. En extern utredning skulle sättas i gång, och i väntan på resultatet togs han och de andra anmälda personerna ur tjänst.

– Jag var fullständigt bedrövad i ett och ett halvt dygn. Sedan har jag varit arg, och besviken.

Lars Klevensparr, tidigare polismästare i Storgöteborg, hade vid avstängningen haft jobbet som förbundsdirektör vid räddningstjänsten i Storgöteborg i tolv år.
– Det är en väldigt lång tid sett till hur länge förbundsdirektörer brukar sitta.

Han är 66 år och har haft tankar på att gå i pension. När han blev tagen ur tjänst efter visselblåsaranmälan kom de jobbiga tankarna; skulle han få sparken, eller skulle han kanske välja att gå i pension? Men det var inte så han hade tänkt avsluta sin långa chefskarriär inom polis och räddningstjänst.

– Jag hade kunnat säga tack och hej och så hade det varit bra med det, men jag ville inte sluta så. Jag vill gå under ordnade former och få ett hyggligt avslut.

Att han fick många uppmuntrande samtal från personer i organisationen, gjorde också att han ville tillbaka.

Lars Klevensparr kände ett starkt stöd från människor både inom och utanför räddningstjänsrten under tiden han var tagen ur tjänst.

– Jag har fått mängder av telefonsamtal och sms från arbetskamrater, men det är även många brandmän och styrkeledare som jag inte känner som har hört av sig. Det är de bästa samtalen. Det var en som sa ”Hej Lars. Jag jobbar som brandman i Kungsbacka. Du känner inte mig men du har varit här. Vi vet inte vad som hänt men vi har alltid betraktat dig som en sjysst chef.” Jag har haft många sådana. Det känns jättegott. Jag har även känt ett starkt stöd från släkt, vänner och även min gamla arbetsplats, polisen.

I visselblåsaranmälan påstods att Klevensparr hade köpt datorer till sina barn och låtit räddningstjänsten betala, att han skaffat en dyr tjänstebil mot interna regler, att han hade fått beredskapsersättning och beredskapstillägg under pandemin utan att ha haft rätt till det, och han påstods också ha betalat ut övertidsersättning till chefer som inte hade rätt till övertid. Det framfördes också mer allmänna anklagelser om dålig styrning på kansliet som ska ha gynnat Klevensparr och andra på olika sätt.

Men när Klevensparr fick gå hem visste han ingenting om vad anmälan gällde.

– Efter en så drastisk åtgärd tänkte jag att det är väl någon som har anklagat mig för sexuella trakasserier, köp av sexuella tjänster, att det är någon som vill sätta dit mig. Våra system är öppna så om någon fifflar går det att kontrollera. Det måste vara något större.

– Jag pratade med mina barn och lovade att pappa inte hade gjort något dumt. Hade jag gjort det hade jag sagt det.

När utredningen var klar friades Klevensparr på nästan alla punkter. Utredarna hittade inget som tyder på att han har brutit mot reglerna när det gäller datorerna, den nya tjänstebilen eller beredskapsersättningen under pandemin. Något bevis för allmän korruption på kansliet fanns det inte heller, enligt advokatbyrån.

Däremot konstaterar utredarna att det under Lars Klevensparrs tid som förbundsdirektör utbetalats cirka 3,4 miljoner kronor i övertidsersättning till chefer vars rätt till övertid avtalats bort.

En majoritet av styrelsen i Räddningstjänsten Storgöteborg ansåg att bristerna sammantaget inte var allvarligare än att han kunde få komma tillbaka. Det fick även de andra som hade varit avstängda. Klevensparr var den som fick vänta längst på att få återträda i tjänst.

När Tjugofyra7 träffar honom på huvudkontoret på Gårda brandstation i centrala Göteborg ska han precis starta sin andra arbetsvecka efter avstängningen.

– Det är svårt, jättesvårt. Dels rent praktiskt. Det har uppkommit nya frågor, och det har hänt saker i gamla frågor som jag hade bra koll på. Och i andra frågor där man hade hoppats att det hade hänt något har det inte hänt något alls på 83 dagar.

Motivationen och lusten att jobba har fått sig en törn men kommer att komma tillbaka, säger han.

– Jag tar mig samman. Hade jag inte känt stödet både i och utanför organisationen hade jag inte suttit här i dag. Just nu känner jag ett ansvar att rikta upp kursen i ett antal frågor.

Räddningstjänsten Storgöteborg med cirka 1 000 anställda är ett kommunalförbund med nio medlemskommuner. Två kommuner till är på väg in, och det pågår en omorganisation.

– Så mycket som det händer här nu har det inte gjort på 25 år. Vi har en ekonomi som blöder pengar och vi måste hitta bättre synergier, skapa en effektivare verksamhet för de skattepengar våra ägare stoppar in.
Det ska dock inte vara aktuellt med några uppsägningar, enligt Klevensparr.

Det var med något blandade känslor Lars Klevensparr gick tillbaka till jobbet. Men lusten att ge 100 procent kommer att komma tillbaka, säger han.

Även om utredningen friade honom på de flesta punkter kvarstår faktum att han har attesterat övertid på flera miljoner kronor till personer som inte har rätt till övertid. Klevensparr menar dock att han gjorde det i god tro, och hänvisar till praxis inom räddningstjänsten.

– Det handlar inte om övertid i det vanliga jobbet. Det här har varit personer som i sin grundanställning inte har övertid, men som har gått in och gjort något helt nytt som inte ingår i tjänsten, till exempel gått in i vakthavande befälssnurran. Då har det historiskt varit så att man har fått övertid, när man har ”bytt hatt”.

Han tycker att utredarna såg lite väl smalt på saken.
– De tittade genom ett sugrör. Jag vet att jag har många med mig i den tolkningen jag har gjort.

Han menar, tvärt emot visselblåsaranmälan, att han leder ett välskött kansli.
– Jag är stolt över den ordning och reda som finns här.

Men han förstår att det för vanliga brandmän och andra ser illa ut när chefer som inte har rätt till övertid ändå får det, för stora belopp. Han säger att han har ett jobb att göra för att återupprätta förtroendet mellan ledningen och de anställda. Sättet att han ska göra det på är med öppenhet, kommunikation och att vara synlig ute i organisationen.

– Under tiden jag har kvar här så handlar det om att skapa så mycket harmoni det någonsin går.

Han har valt att ställa upp på intervjuer i nyhetsmedia under hela den här historien, och han tänker fortsätta med öppenhet och transparens.

– Förra veckan var det bara att komma på banan. Den här veckan har jag skrivit ihop en lång text som ska läggas ut på intranätet. I morgon kväll har Kommunal ett stormöte där jag ska vara med, och sedan ska jag ut och försöka besöka en arbetsplats varje dag.

– Det är klart att det är störigt och trist att behöva svara på jobbiga frågor, men det finns inget annat sätt.