Kan vara bättre att inte släcka
– Ja. Var det korta svaret från Anna Kärrman, docent i miljökemi, på publikfråga om allt brandsläckningsskum är farligt.
Fast i nästa andetag nyanserade hon svaret en aning.
— Nej inte riktigt så, jag ska vara lite mer utförlig. Alla de här kemikalierna är potentiellt miljöfarliga beroende på koncentration, vart de hamnar osv. Det finns olika grader och vissa är värre än andra, till exempel de som innehåller fluor.
— Absolut viktigast är att få bort fluorskum, men man ska vara medveten om att fluorfria B-skum är inte ofarliga. Vi har inte helt koll på vad de fluorfria innehåller för att de ska bli lika effektiva som fluorskummen. Det finns anledning att vara försiktig oavsett A- eller B-skum, säger Anna Kärrman.
Brandskummens negativa effekter på miljön har varit kända ganska länge och ett av ämnena, PFOS, förbjöds redan 2008. Sedan dess har nya ämnen utvecklats men som visat sig vara lika svårnedbrytbara. Miljöproblemen ställdes på sin spets efter insatsen i Hamre 2015 då dricksvattenbrunnarna i byn förstördes. Sedan 2016 avråder MSB från skumanvändning vid annat än kemikaliebränder.
Storstadskårerna anser att rekommendationen är för kategorisk och i början av november anordnades en kunskapsdag under rubriken Vad är skum och är allt skum farligt?
— Skum kännetecknas av att de innehåller ytaktiva ämnen som påverkar vattnet, ändrar ytspänningen, ökar vattnets tvättverkan och kan bilda en täckande film. Den stora skillnaden mellan A- och B-skum är att B-skum innehåller fluorämnen, i övrigt är det inte jättestor skillnad, säger Anna Kärrman, som i många år forskat på innehållet i olika brandskum.
För en lekman är det svårt att utläsa av säkerhetsdatabladet vilka ämnen ett skum innehåller.
— Jag avundas inte er uppgift att försöka tolka databladen, för de är ganska svårtolkade. Innehållsförteckningarna är ofullständiga och det har att göra med vår kemikalielagstiftning som inte kräver att allt redovisas. I produkten som användes i Hamre ser man inte att det innehåller fluorämnen, men det gör det.
Alla restprodukter från brandsläckning är skadliga för miljön och det skiljer sig åt mellan skum och annan släckteknik.
— Slående i alla analyser jag gjorde var att om man släcker snabbt gav det minst bildning av restprodukter. Och den absolut snabbaste släckningen i alla försök vi gjort har varit med tillsatsmedel och vattendimma. Vi har kunnat konstatera att strålrör med vatten gav högre bildning av farliga ämnen i gas och sot.
Därför kan det vara bättre för miljön att inte släcka alls.
— Om du inte släcker påför du inte vatten som lakar ut restprodukterna från röken. Då hamnar de i luften där de har en ganska god möjlighet att brytas ner, för de här restprodukterna bryts faktiskt långsamt ner till skillnad från fluorämnena i skummen, säger Anna Kärrman.
Räddningstjänsterna i Norrtälje, Storgöteborg, Storstockholm och Södertörn berättade om sin syn på och hur de använder skum idag. Alla har blivit mer återhållsamma men mest Södertörn.
— Södertörn har historiskt inte varit ett dugg bättre än någon annan. Jag har varit med och lagt ut skum, till och med i miljökänsliga områden, för att vi skulle kunna åka därifrån tidigare. Vi lärde oss sakta och för oss skedde ett tydligt ställningstagande kring Hamre-fallet. Där det – som jag tycker – så uppenbart har skett en felhantering. Vi måste ställa oss frågan när måste vi använda skum. Kan vi släcka en bilbrand utan skum? Ja det kan vi. En lägenhetsbrand? Ja det kan vi. Kan vi släcka allting utan skum? Nej det kan vi inte, säger Anders Edstam, räddningschef Södertörn.
I styrdokumenten har Södertörn ”krånglat till det ordentligt” om skum ska användas.
— Som lokalt befäl har man inte längre rätt att fatta beslut om att använda skum. Om jag vill använda skum för annat än livräddande insatser måste jag gå upp en nivå och förklara varför jag måste använda skum i den här insatsen.
I dag använder Södertörn skum färre än tio gånger per år.
— Sen det här beslutet togs har vi inte köpt en centiliter skumvätska. De händelser vi använder skum är där inget annat fungerar. Ett exempel är en vindsbrand vi inte fick ordning på och en hel radhuslänga hotades. Ett bra beslut, vi kunde rädda en hel länga.
Anders Edstam efterlyser en manual, ett verktyg för att fatta väl avvägda beslut vid en insats.
— Hur ska vi veta vad som är bäst för miljön? För jag är helt övertygad om att vi kommer att ha insatser där det bästa för miljön är att använda skum. I andra fall är det katastrof att göra det.