Snabba beslut underlättade krisinsatsen

Tio personer mördades i masskjutningen på Risbergska skolan, varav flera var anställda i Örebro kommun. Händelsen blev ett tufft test av Örebro kommuns krisberedskap.
En extern utredning ska se över kommunens hantering, så de slutgiltiga omdömena får vänta. Men kommundirektören Peter Larssons känsla några veckor efteråt är att kommunen agerade snabbt och resolut.

Tillsammans med regionala myndigheter och med stor hjälp av många aktörer i civilsamhället lyckades man skapa en vältrimmad helhet – Örebro framstod som enat.,

De positiva omdömena om insatsen kommer från många håll.
– Vi har känt ett starkt stöd och gensvar från hela Sverige, från kommunivånare till media och partiledare och ministrar, säger Peter Larsson.

Han säger att han och hans kollegor snabbt lyckades skapa en fungerande krisledning.
– Så fort vi insåg att det här är på allvar så gick vi upp i stabsläge och särskild samordning. Jag hade ganska omgående tät och nära kontakt med polisen, och vi tog ett antal inriktningsbeslut de första timmarna; vad är vårt primära uppdrag, målinriktning för staben, hur och var vi organiserade upp stabs- och samordningsledning och vilken roll jag skulle ta i det här.
– Jag tog ett antal inriktningsbeslut, bland annat att jag i det här läget skulle ta all extern media, för att avlasta verksamheterna.

Tio personer mördades vid masskjutningen på Risbergska skolan i Öbrebro i februari.             Foto: Jonas Klint 

Huvuduppgiften för staben och den övergripande samordningen var att snabbt etablera ett effektivt krisstöd, med fokus på drabbade lärare och elever.
– Vi kunde också redan samma kväll starta upp mötesplatser för allmänheten med vår egen krisstödsorganisation med egna resurser, och dagen efter på morgonen hade vi öppnat fem platser runt om i staden med krisstöd för allmänheten.

Tydliga prioriteringar gjorde att det inte blev några oklarheter om vem som skulle göra vad.

Ett gott samarbete mellan kommunen, regionen, polisen och länsstyrelsen var också en starkt bidragande orsak till den effektiva krisinsatsen och kommunikationen, menar Peter Larsson.
– Allt vi kommunicerade byggde på polisens lägesbilder som vi fick fortlöpande.

En insikt Peter Larsson vill dela med sig av är att myndigheter inte bara måste öva olika krisscenarion, utan även se till att ha tillitsfulla relationer inom den egna organisationen och med andra myndigheter. Att träffas fysiskt, lära känna varandra ”mer än vad ärendena kräver” och förstå varandras roller – allt det är saker som tar tid och det måste byggas upp i vardagen.
– Du kan inte förändra ditt sätt att leda när krisen kommer.

Det är viktigt att våga ta snabba beslut, säger han.
– Vi har inte suttit med våra styrdokument om hur våra rutiner ser ut i kris här när jag har diskuterat med polis eller länsstyrelsen. Vi har agerat utifrån kunskap, erfarenhet och ryggmärgsbedömningar – som naturligtvis baseras på vissa övningar och dokument – men det går inte att ta upp ett flödesschema för en sådan här situation. Du måste våga stå lite stadigt ta lite risker med beslut.

En annan viktig sak var att han som direktör inte var inne och petade i detaljer.
– Vi försökte få ner stabsarbetet så nära förvaltningarna som möjligt. Det är viktigt att det finns både ansvars- och närhetsprincip naturligt.