Nyhet

60 områden där kriminella tar över

I vissa områden sjunker brottslighet, trygghet ökar. I andra områden är det precis tvärtom.

En bild av Sverige i dag.

– Det finns ett 60-tal områden i Sverige där nätverk med mer eller mindre kriminella tar över. I dessa områden bor kanske 200 000 människor, troligen fler, säger Per-Olof Hallin, professor i kulturgeografi och forskare vid Malmö högskola.

Hallin pekar inte bara på ett tillstånd utan en pågående förändring i fel riktning.

– Vi har bristande kunskaper om utvecklingen. Men utifrån de erfarenheter vi har anser jag att vi behöver utveckla samarbetsformer på golvet, inte bara prata samverkan.

Hallin tar oroligheter i Malmö med återkommande dödsskjutningar som exempel.

– Redan för fyra-fem år sedan såg vi utvecklingen komma. Det har varit stormöten, man har försökt mobilisera boende i grannsamverkan med mera. Trots det har utvecklingen accelererat.

En orsak, anser Hallin, är att det saknas samordning mellan myndigheter eller i samhället för att göra en bred ansats.

– Det måste finnas en aktör som tar på sig ansvaret för att återupprätta rättssamhället, men det finns det oftast inte. 2013-14 inträffade över 200 skjutningar i Malmö, ett 60-tal skadades. Det finns en stor geografisk koncentration av skjutningar med stora konsekvenser, vi får en nedbrytning av lokalsamhället.

I forskningen har Hallin och hans kollegor tittat mycket på det utsatta lokalsamhället. Till analyser av tillstånd och händelser kan kopplas droger, inbrott, våldsbrott, angrepp mot rättssamhället, vittneshot, sprängning riktad mot åklagare, social oro.

– För att förstå måste man se orsakssamband och då måste en strukturell analys göras.

Parametrar i sammanhanget är urbanisering, invandring och ändrade relationer mellan sociala grupper, städernas sociala geografi ändras, hög arbetslöshet, låg förmåga att lösa gemensamma problem, låg tillit till samhället.

– Av boende får ofta vi svar om övergivenhet, övergiven av samhället. Ungdomar känner sig marginaliserade.

Hallin framhåller att det behövs arbetssätt för situationell och social prevention (förebygga händelser, exempelvis brott, och förebygga på längre sikt) samt för att åstadkomma en strukturell förändring. För att hitta arbetsmetoder jobbas i Malmö med forskningscirklar där forskare, polis, räddningstjänst, socialarbetare diskuterar hur metoder ska utvecklas, konkreta handlingsplaner tas fram.

– Polis och räddningstjänst är numera öppna för att ge forskare tillträde i verksamheten, det har skett en stor förändring.

I Malmö har en fördjupad trygghetsundersökning gjorts. I stället för att indela arbetet i tio stadsdelar valdes att mäta 104 områden.

– Vi får en större statistisk osäkerhet, men vi kan också se en koncentration av problem, och att det varierar inom bostadsområden, säger Manne Gerell, Malmö högskola.

Man har också brutit ner mätningen ner på detaljnivå till kvarter och gator. Det visar exempelvis trygga delar i områden som lätt bedöms som otrygga i sin helhet.

– Vi har gjort intervjuer där det varit problem. Många tyckte att det var inte så farligt, andra var oroliga. Somliga säger att allt är skit, andra att allt är bra. Och båda bilderna är sanna, det måste vi komma ihåg.

Artiklar från seminarie om Sociala risker

260 har rest för att kriga i Syrien

60-tal områden där kriminella tar över

- Mer orolig nu än när jag tog jobbet

Angered jagar grunden till oroligheterna

Bristande tillit riskerar planteras in

Kriminella nätverk rekryterar utsatta