260 har rest till Syrien för att kriga
Publicerad: 29 maj 2015 klockan 13:11
Av: Per Larsson
Senast uppdaterad: 29 jan 2022 klockan 14:51
Rekordmånga har rest från Sverige för att slåss för IS, Islamiska staten. 40 av dem har dött.
– Fenomenet är inte nytt, men aldrig varit så omfattande, säger Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan.
Siffror från Säpo visar att 260 personer rest från Sverige för att kriga i främst i Syrien. 100 har återvänt, 120 är kvar och 40 är döda.
Vilka är de?
– Främst unga män, 20-26 år, men också ett ökande antal kvinnor. Många har mycket låg inkomst, en multikriminell historik eller har misslyckats att vara kriminella, säger Ranstorp och tillägger:
– Det finns inget samband mellan flyktingströmmen från Syrien och de som åker ner.
Varför åker de?
– Man anser att islam står under attack, ska försvara muslimska bröder och systrar. Det finns historisk symbolik om upprättandet av den islamiska staten. Det finns också de som tror att vi står inför domedagen, och det ska inte underskattas.
Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser eller ideologier som inte accepterar demokratisk ordning.
– Radikalisering är en process som leder till att man gradvis accepterar att ta till våld. Det sker genom påverkan från andra, via sociala medier.
2012 kunde via sociala medier konstateras att det fanns svenska grupper. Ranstorp besökte Göteborg och Angered, där man var medvetna om problemet och att det var ett bekymmer inte bara för Angered.
– Vi var där drygt två veckor, längst ut i linjen där man kände extremisterna. Där vet man vilka som är i farozonen för rekrytering. Göteborg är på banan och har kommit längst i arbetet.
Generellt saknas dock strukturer att lokalt ta sig an problemet.
– Det måste göras inventeringar. Man måste arbeta med familjer, anhörigstöd, utbilda fältarbetare.
Behov av en samlad insats från samhället framförs återkommande när risker och hot blir mer komplexa.
– Säpo kan inte ensamt göra något för att förhindra radikalisering. Det krävs insats från samhället. Det krävs utbildning och kunskap, riktade åtgärder, säger Lari Nyroos, chefsanalytiker inom kontraterrorism på Säpo.
Han konstaterar att upplevda orättvisor, våldsförespråkande ideologi och socialt sammanhang ger steget in i radikalisering. Spänning och gemenskap bidrar. Internet och sociala medier spelar en viktig roll.
– Utförda dåd publiceras på nätet. Budskapen är så lätttillgängliga att vi står inför ett stort problem. Våra barn blir lurade att terror inte bara är lagligt utan en plikt att utföra och att den ger belöning. Det måste bemötas, och egentligen är det ett enkelt budskap, säger Lari Nyroos.
Mer än tidigare är Säpo berett att vara offentligt och därmed bidra med kunskap.
– Syftet är helt enkelt att förbättra möjligheten till tidig upptäckt för att vi
ska kunna få information från andra myndigheter och agera. Hela samhället måste sträcka ut en hand till de som är på väg in i terrorism, samtidigt som vi måste bekämpa terrorismen.
Den våldsbejakande ideologin är inte bara ett hot i pågående konflikter.
– Islamiska staten har sanktionerat aktioner i väst. All uniformerad personal i länder som stöder USA får attackeras. Västvärlden har lyckats minska förmågan hos terroristerna, men inte lyckats med avsikten.