Försvarsvilja - lösningen på allt?
Den svenska försvarsviljan ska stärkas. Är det lösningen på allt?
– Man vinner inte ett krig på enbart försvarsvilja om man inte har andra resurser. Men utan försvarsvilja kommer man ingenstans, säger Jenny Deschamps-Berger på Försvarshögskolan.
Ukrainarnas uppvisning i försvarsvilja har överraskat och fascinerat omvärlden. Trots Rysslands materiella överlägsenhet har kriget i skrivande stund pågått i drygt tre månader.
– Ukrainarna vet hur det är att inte vara fria från Ryssland. De vet också hur mycket det är värt att ha den friheten, att själva få bestämma hur deras land ska se ut och styras, säger Jenny Deschamps-Berger, chef för avdelningen för analysstöd på Försvarshögskolan.
Begreppet försvarsvilja må ha aktualiserats i och med kriget i Ukraina, men redan under andra världskriget gav Winston Churchill britterna ett avgörande vapen: tron på seger.
När Sverige nu ska bygga upp ett motståndskraftigt civilt försvar är försvarsvilja ett område som bedöms som centralt. Jenny Deschamps-Berger menar att försvarsvilja är en förutsättning för ett fungerande totalförsvar.
– Det handlar om en insikt om att det finns något som är större än en själv som är värt att skydda och försvara: Vår demokrati, rätten att få älska vem man vill, säga och tycka vad man vill, tro på vad man vill. Försvarsvilja är en känsla, något man känner här inne, säger Jenny Deschamps-Berger och lägger handen på hjärtat.
Hon och hennes kollegor har jobbat aktivt med den svenska försvarsviljan de senaste fem åren, bland annat genom att hålla ett stort antal föreläsningar på konferenser och för myndigheter.
Jenny Deschamps-Berger understryker att det inte nödvändigtvis behöver handla om att ta till vapen. I en krigssituation kan alla bidra till försvars- viljan genom att gå till jobbet, få samhället att fungera så bra som möjligt, fortsätta med demokratiska processer — allt från rättsliga institutioner till den fria pressen –, hålla igång barnomsorg, skola, transporter och så vidare.
– Jag hörde om en man i Lviv, Ukraina, som blev glad över en parkeringsbot eftersom det betydde att samhället fortfarande fungerade. Att stanna kvar och bidra med det man kan, det är vad det handlar om. Vi har visserligen tjänsteplikt i Sverige men plikten betyder ingenting om känslan saknas.
Tittar man på andra konflikter, till exempel när talibanerna tog makten i Afghanistan, hade den afghanska armén alla förutsättningar för att vinna: nästan 20 års övning, prövning samt stora, materiella resurser. Talibanerna var ofta outbildade och ganska oorganiserade.
– Däremot hade de, i sina ögon, något att slåss för.
Jenny Deschamps-Berger misstänker att försvarsviljan har ökat i Sverige sedan Ryssland invaderade Ukraina, men hur många svenskar som känner att de skulle offra sitt liv för sina barns framtid eller landets överlevnad tror hon inte man kommer veta förrän det verkligen händer någonting.
– När man tittar på andra världskriget så kom försvarsviljan över en natt när Tyskland invaderade Polen.
Hon tillägger att det antagligen är en längre uppförsbacke i Sverige eftersom vi inte har varit utsatta på så länge.
– Inte ens nu, trots invasionen av Ukraina, tror jag att vi tänker att det skulle kunna drabba oss. Men faktum är att ett krig – informationskriget – redan är här. En tredjedel av journalisterna i Sverige uppger att de är utsatta för hot, trakasserier och påtryckningar av den grad att det ibland leder till självcensur. Politiker, forskare, opinionsbildare och tjänstepersoner som skriver, studerar, granskar och uttrycker frågor om ryska troll, kinesisk propaganda eller iransk åsiktsregistrering hotas. Vi måste bli bättre på att skydda dem.
Hon nämner ett exempel från Finland, där journalisten Jessikka Aro från public service-bolaget Yle blev hotad och trakasserad efter att ha granskat Putins troll och det ryska informationskriget. Det blev rättegång där tre personer dömdes.
– Om de som jobbar med det här tystnar, då har vi redan förlorat.
För att öka försvarsviljan menar Jenny Deschamps-Berger att det gäller för staten att skapa plattformar. Myndigheter och andra arbetsplatser behöver lyfta frågan mer: prata med medarbetarna, berätta varför de är viktiga och varför de ska gå till jobbet varje dag om något händer. Alla med krigsplacering måste veta vad som förväntas av dem.
Är man inte krigsplacerad bör man fundera kring andra sätt att bidra, uppmanar Jenny.
– Det handlar om allt från att inte sprida desinformation och propaganda till att faktiskt gå med i en frivillig försvarsorganisation, engagera dig lokalt, gå med i Hemvärnet eller göra värnplikten – eller civilplikten när den kommer, vilket jag tror den kommer göra.
Har försvarsviljan varit för frånvarande i den svenska försvarsdebatten?
– Ja, och vi pratar för lite om den även nu. Vad är det vi har byggt upp i Sverige som faktiskt är värt nånting? Vi är en av världens mest stabila demokratier. Men min generation och framåt har bara haft rättigheter, inget ansvar att bidra till att upprätthålla det hela. Det är dags att börja fundera på vad vårt fria samhälle betyder för var och en av oss.
Ministern: Civilplikten blir nödvändig
Att återinföra civilplikten kommer bli nödvändigt. Det sa justitie- och inrikesminister Morgan Johansson i samband med Brandkonferensen i Gävle i maj.
Kontentan var att Sverige är värt att försvaras — och därmed ska försvaras på alla platser, alla arenor och med alla medel.
Morgan Johanssons bedömning är att det kommer bli nödvändigt att återinföra civilplikten som avskaffades 2008.
Han påpekade att statens plikt naturligtvis är att göra allt för att skydda sin civilbefolkning men att det är av yttersta vikt att vidmakthålla motståndskraft hos befolkningen för att göra angriparens uppgift så svår som möjligt.
– Många frågar varför Putin angriper civilbefolkningen och det finns bara ett enda svar: det handlar om att knäcka försvarsviljan. En angripare vet att om man knäcker civilbefolkningen, då knäcker man försvarsviljan och då är kriget snart vunnet. Därför är det civila försvaret en extremt viktig del av totalförsvaret.